Mindre matsvinn och mer plastförpackningar - ett djupdyk i göteborgarnas soppåsar

Bara en tredjedel av göteborgarnas soppåsar består av sådant som ska vara där – avfall som ska till förbränning. Kretslopp och vatten har öppnat soppåsar från 10 000 hushåll för att analysera innehållet.

I Sverige är det lag på att vi ska sortera ut förpackningar och tidningar för materialåtervinning. Ändå består göteborgarnas soppåsar till 37 procent av just förpackningar och tidningar. Resten är matavfall (26 procent), trädgårdsavfall (3 procent) och lite elektronik och farligt avfall (0,45 procent) som inte heller hör hemma i restavfallet.

- När det gäller avfall är det alltid bäst att minska det, men det som ändå uppstår ska sorteras. Plast-, papper, metall- och glasförpackningar ska återvinnas och bli nytt material för att spara råvara och energi. Vi svenskar ligger i topp när det gäller sortering, men ändå är det mycket som slängs fel, säger Mia Carlevi på Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad.

Kretslopp och vatten gör vartannat år en så kallad plockanalys av göteborgarnas sopor. Man öppnar helt enkelt ett antal soppåsar för att se vad de innehåller. Soporna delas upp i åtta olika huvudfraktioner och tjugo underkategorier: från matavfall och förpackningar, till onödigt matsvinn och plastpåsar.

- Det som är glädjande är att göteborgarnas onödiga matsvinn minskat med sju procentenheter sedan 2016-års plockanalys, säger Mia Carlevi. Vi vill ha in matavfall för att göra biogas och biogödsel, men miljömässigt det är tio gånger bättre att äta upp maten. Därför vill vi bara ha skal, rens, kaffesump och dylikt i matavfallspåsarna.

I Sverige är utsortering av förpackningar och tidningar lagstadgat i Avfallsförordningen. Även annat material som lyder under det så kallade producentansvaret bör sorteras ut: farligt avfall, elektronik, batterier, läkemedel och så vidare. Dels för att ta hand om skadliga ämnen, dels för materialåtervinning.

Men i göteborgarnas soppåsar finns fortfarande mycket producentansvarsmaterial – och mest har de som har tjänsten ”blandat avfall”. Det innebär att man inte har något kärl för matavfall.

- De som inte sorterar ut matavfall också är sämre på att sortera förpackningar och tidningar, säger Mia Carlevi. Vi ser också att andelen plastförpackningar ökat.

Man vet sedan tidigare att möjlighet till sortering nära bostaden ökar utsorteringen. 2021 vill regeringen att 60 procent av alla hus ska ha fastighetsnära insamling, det vill säg möjlighet att sortera de vanligaste materialen - förpackningar och tidningar – i fastigheten.

Ulrika Naezer