Gå direkt till innehåll
Utvecklingsingenjören Karin Sundström får hjälp med labbförsöken av kollegan Tobias Asp och exjobbarna Sofia Sjöstedt och Linnea Kjellén.
Utvecklingsingenjören Karin Sundström får hjälp med labbförsöken av kollegan Tobias Asp och exjobbarna Sofia Sjöstedt och Linnea Kjellén.

Nyhet -

Nya labbförsök viktigt steg i Gryaabs klimatarbete

Just nu testar Gryaab nya reningskemikalier till kvävereningen, för att minska bolagets klimatpåverkan.

Byte av kolkälla bra för miljön

Sedan januari i år utvärderar Gryaab nya typer av reningskemikalier – kolkällor – som behövs till kvävereningen. I utvärderingen ingår både tester i labbskala och en hållbarhetsanalys som tar hänsyn till flera olika perspektiv. Gryaab renar avloppsvattnet från bland annat kväve innan vattnet släpps ut i havet. Kväve är ett övergödande ämne som finns bland annat i vårt kiss.

Den fossila metanolen som idag används är Gryaabs tredje största klimatpåverkan. Genom att testa nya kolkällor ökar vi möjligheten att hitta någon som är både kostnadseffektiv och har lägre klimatpåverkan. Det blir ett viktigt steg i vårt klimatarbete.

Spännande labbförsök

Två av kemikalierna som testas är bioetanol och återvunnen etanol. Karin Sundström arbetar som utvecklingsingenjör på Gryaab och är en av dem som jobbar med försöken på Gryaab.

-Kvävereningen har gått på metanol i många år och det blir spännande att se hur bakterierna nu reagerar på etanol. Parallellt med detta vill vi undersöka hur flexibla vi kan vara. Vi kan använda både metanol och etanol i vår reningsprocess och vi behöver ta reda på vilka alternativ av dessa som är mest hållbart och kostnadseffektivt, säger Karin Sundström.

Innan Gryaab testar om den återvunna etanolen kan fungera som ny kolkälla behöver den kontrolleras, eftersom den innehåller isopropanol och aceton. Nästa steg för Karin och hennes kolleger blir att prova några fler alternativa reningskemikalier till kvävereningen.

Fossilfria alternativ till 2030

Gryaabs mål är att den fossila metanolen ska vara utbytt till fossilfria alternativ till 2030. 2030 är också året som Göteborgs stad har som mål att ha ett klimatavtryck nära noll. Genom att hitta en mer hållbar kolkälla så kan Gryaab minska sitt totala klimatavtryck och därmed bidra till att staden når sitt mål.

- Under 2025 kommer Gryaab köpa och använda biometanol och målet är att 25 procent av kolkällan ska vara fossilfri, säger Karin.

--------------------------------------------------------------------------------

Kolkälla: en kemikalie som behövs i reningsprocessen

Gryaab renar avloppsvattnet med hjälp av mekanisk, biologisk och kemisk rening. I den biologiska reningen hjälper bakterier till att bryta ner bland annat kvävet ur avloppsvattnet. För att få bakterierna att jobba effektivt tillsätter vi idag reningskemikalien metanol, som fungerar som mat för bakterierna. Den här maten kallas för kolkälla och den gör att bakterierna kan bryta ner material i vattnet effektivt. De pågående labbförsöken testar specifikt hur etanol fungerar som kolkälla i en av våra reningssteg.

------------------------------------------------------------------------------

Ämnen

Kategorier

Regioner

Kontakter

  • Webbanpassad labbförsök KSU 250220.png
    Webbanpassad labbförsök KSU 250220.png
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .png
    Storlek:
    2000 x 1300, 3,8 MB
    Ladda ner