Gå direkt till innehåll
Gryaab har gjort flera studier kring den rening som krävs i och med att det nya avloppsdirektivet träder i kraft.
Gryaab har gjort flera studier kring den rening som krävs i och med att det nya avloppsdirektivet träder i kraft.

Pressmeddelande -

Nya avloppsdirektivet - Kunskapsläget på Gryaab är gott

Den 10 april i år antog Europaparlamentet ett nytt avloppsdirektiv och under hösten 2024 förväntas det träda i kraft. Vad innebär det i praktiken för Gryaab och andra reningsverk?

-Direktivet ställer bland annat krav på att alla avloppsreningsverk med fler än 150 000 pe* anslutna ska införa rening av mikroföroreningar, kallad kvartär rening. Minst 80 procent minskning av vissa ämnen krävs, berättar Susanne Tumlin, som är utvecklingsansvarig på Gryaab.

    Ryaverket tillhör de reningsverk som berörs. Kravet ska uppfyllas för 20 procent i varje land senast 31 december 2033, senast 2039 för 60 procent och senast 2045 för alla avloppsreningsverk med fler än 150 000 pe anslutna. Det innebär att Gryaab kommer behöva ha en välfungerande process för kvartär rening senast till 2045. Vilket av åren det blir beslutas i och med implementeringen i svensk lagstiftning. Ett 15-tal svenska reningsverk kommer att beröras av kravet på kvartär rening.

    Kunskapsläget på Gryaab är gott

    -Vårt kunskapsläge om kvartär rening är gott. Under 2019 och 2020 genomförde vi en förstudie kring tre olika typer av kvartär rening, för att utreda möjligheterna att införa någon av dem. Då föll reningen med ozon eller granulerat aktivt kol (GAK) bäst ut. I pilotförsök vi gjorde 2014 har vi också undersökt ozonering på utgående vatten och långtidstester med GAK (2022-2024), säger Susanne.

      Gryaab arbetar med Svenskt Vatten, de nordiska länderna och EurEau (den europeiska branschorganisationen) för att identifiera, påverka och klargöra återstående frågetecken kring det nya direktivet.

      *PE är en uppskattning av användningen av avloppsanläggningar. Det är inte ett mått på befolkningen.

      Ämnen

      Kategorier

      Regioner


      Gryaab tar hand om avloppsvattnet från drygt 800 000 personer från Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille. Sedan 2019 är även Bollebygd delägare. Avloppsvattnet leds via tunnlar till Ryaverket i Göteborg. Gryaab tar även emot vatten från industrier, men det vattnet får inte innehålla mer föroreningar än spillvattnet från hushållen. På Ryaverket renar vi vattnet och tar bort en stor del av de näringsämnen som bidrar till övergödningen i havet och återför det i kretsloppet i form av biogas och behandlat slam. Det renade vattnet släpps ut i Göta älv och får rinna vidare ut till havs. För att klara vår uppgift behöver vi allmänhetens hjälp. Genom att bara spola ner kiss, bajs och toapapper i toaletten hjälper du både Gryaab och havet.

      Kontakter

      Susanne Tumlin

      Susanne Tumlin

      Utvecklingsansvarig Utveckling, kvalitet och miljö 031-64 74 04
      Ellinor Günther

      Ellinor Günther

      Presskontakt Kommunikationsansvarig 031-64 73 33
      Sofia Cullberg

      Sofia Cullberg

      Presskontakt Kommunikatör 031-64 74 04

      Gryaab jobbar för ett renare hav och en bättre miljö

      Gryaab tar hand om avloppsvattnet från drygt 800 000 personer från Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille. Sedan 2019 är även Bollebygd delägare. Avloppsvattnet leds via tunnlar till Ryaverket i Göteborg. Gryaab tar även emot vatten från industrier, men det vattnet får inte innehålla mer föroreningar än spillvattnet från hushållen. På Ryaverket renar vi vattnet och tar bort en stor del av de näringsämnen som bidrar till övergödningen i havet och återför det i kretsloppet i form av biogas och behandlat slam. Det renade vattnet släpps ut i Göta älv och får rinna vidare ut till havs. För att klara vår uppgift behöver vi allmänhetens hjälp. Genom att bara spola ner kiss, bajs och toapapper i toaletten hjälper du både Gryaab och havet.

      Gryaab AB

      Norra Fågelrovägen 3
      418 34 Göteborg