Havs- och vattenmyndigheten har fattat beslut om bidrag till kalkning av försurade sjöar och vattendrag. Totalt går 198 miljoner från havs- och vattenmiljöanslaget till åtgärder för att motverka de negativa effekterna av försurning. En minskning med 10 miljoner kronor, vilket är 5 procent mindre jämfört med föregående år.
En fartygsolycka utanför Sveriges kust med efterföljande oljeutsläpp beräknas kosta samhället nära två miljarder kronor. Det visar en ny rapport från IVL, Svenska Miljöinstitutet. Samtidigt är beredskapen i kustkommunerna för att hantera oljeutsläpp oroväckande låg.
De mängder av småtorsk som nu finns på västkusten är resultatet av en längre tids målmedvetet arbete. En rad insatser under de senaste åren - som fredade områden och nya redskap - har bidragit till att bestånden ökar. - Det är skönt att se att arbetet ger resultat, säger Bengt Kåmark, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.
Antalet spolplattor för att tvätta båtbottnar har ökat kraftigt och Västsverige är bäst i klassen med en väntad flerdubbling på några år. Till stor del sker det tack vare statliga bidrag. Trots vissa nackdelar är spolplattor bättre för miljön än de flesta andra alternativ.
Under det senaste året har antalet yrkesfiskare minskat med 39 personer, från 1645 till 1606 fiskare. År 2000 fanns 2300 yrkesfiskare i Sverige. - Rationaliseringar och mindre fiskebestånd ligger bakom minskningen. Vår förhoppning är att de insatser som vi gör, skapar möjligheter för ett hållbart fiske på sikt, säger Inger Dahlgren, enhetschef vid Havs- och vattenmyndigheten.
Oljeutsläppet som drabbade Tjörn i höstas visar att kustkommuner måste ha aktuella oljeskyddsplaner och snabbt kunna skydda de miljömässigt känsligaste områdena. Framför allt gäller det områden med mycket sjöfart, som västkusten, Skåne och Blekinge. Det framgick på ett utvärderingsmöte som under två dagar samlat 90 experter i Göteborg, i Havs- och vattenmyndighetens regi.
Mycket talar emot etableringar av vindkraft i Natura 2000-områden till havs. För att bevara de skyddsvärda miljöerna bör man i första hand söka upp områden som är mindre känsliga för påverkan. Det framgår i ett inrapporterat regeringsuppdrag som Naturvårdsverket ansvarat för, i samråd med Havs- och vattenmyndigheten.
Nu har svenska fiskefartyg använt digital e-loggbok i ett år. 123 av de största fartygen rapporterar nu in sina fångstresor direkt till sjöss – vilket bland annat skapar en effektivare och säkrare fisketillsyn. I och med det ligger Sveriges e-rapportering för fisket i EU-toppen, trots förseningar.
En nordamerikansk havsborstmask kan bli en räddare i nöden för övergödda och syrefria havsbottnar i Östersjön. Det visar forskning inom Bonusprogrammet.
Minskat fiske efter torsk och högre kvot för sill. Det är de två viktigaste förändringarna i de fiskekvoter för 2012 som nu har beslutats av EU:s fiskeministrar.
Yrkesfisket efter lax i öppet hav i Östersjön fasas ut till 2013. Det är följden av Havs- och Vattenmyndighetens beslut idag. Syftet med beslutet är att öka skyddet för den vilda laxen i Östersjön. Den svenska laxkvoten ska istället i första hand gå till det fiske som görs med fällor nära älvarnas utlopp, framför allt i Norrland där de flesta och viktigaste laxälvarna finns.
Arter som lever i Östersjön uppvisar stora lokala variationer. Det visar en genetisk inventering av bland annat sill, gädda och sik som lever i havet. – Det här är viktig kunskap för att vi ska kunna förvalta de olika bestånden i Östersjön på bästa sätt i framtiden, säger professor Kerstin Johannesson, som samordnat det internationella projektet.
