Fisket i svenska havsområden med bottentrålar och garn riskerar att skada mer än 600 kända kulturlämningar på havsbottnen. Det uppmärksammas i en gemensam utredning från Riksantikvarieämbetet och Havs- och vattenmyndigheten (HaV). De båda myndigheterna planerar nu att, tillsammans med museer och länsstyrelser, ta fram en vägledning som ska minska riskerna.
Havs- och vattenmyndigheten föreslår att 10 procent av Sveriges havsområden värnas ytterligare i form av fiskeregleringar i befintliga marina skyddade områden i Bottniska viken, Egentliga Östersjön och Västerhavet. Det handlar om att skydda de värden som områdena inrättats för att bevara, till exempel koraller, fiskar, sjöfåglar och tumlare, som det bara finns runt 500 kvar av i Östersjön.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, föreslår nu en rad åtgärder för att få en bättre havsmiljö i Östersjön och Nordsjön. Det handlar om åtgärder inom en mängd områden såsom främmande arter, fiskar och skaldjur som påverkas av fiske, övergödning, miljöfarliga ämnen, marint skräp, biologisk mångfald, marina skyddade områden och undervattensbuller.
Nya hamnar, pirar och muddringar påverkar den fysiska livsmiljön vid våra kuster. En unik kartläggning av Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ger nu en bild av läget.
Premiär för hummerfisket 2020 är den 21 september kl. 07.00. Fritidsfiskare får fiska fram till och med den sista november och yrkesfiskare fram till och med den sista december.
Det demersala fisket – efter bottenlevande arter som torsk, sej, rödspätta, havskräfta och räka – kan bli lönsammare. Det är innebörden av ett nytt förslag som Havs- och vattenmyndigheten, HaV, tagit fram på uppdrag av regeringen.
I korthet föreslår HaV att ett system med överlåtbara och individuella fiskerättigheter införs i det demersala fisket. Ett system med fiskerättigheter finns redan i f
Nu ser Havs- och vattenmyndigheten, HaV, till att vraket Finnbirch töms på olja. Fartyget förliste i en storm utanför Öland 2006. I tankarna fanns 540 kubikmeter olja som sedan dess har hotat den känsliga miljön i Östersjön.
Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket arbetar för närvarande med att ta fram en ny gemensam strategi för svenskt fiske och vattenbruk. Arbetet sker i nära dialog med fiskets och vattenbrukets intressenter och har nu resulterat i ett första förslag till strategi.
Under 2019 ägnade sig ungefär 1,6 miljoner personer åt fritidsfiske minst en gång i svenska vatten, jämfört 1,3 miljoner utövare 2018. Det är ett trendbrott, fritidsfisket har under ett antal år haft en nedåtgående trend både när det gäller antal utövare, fiskedagar och fångst. Men under 2019 ökade fritidsfisket till 1,6 miljoner utövare jämfört med 1,3 miljoner 2018, en ökning på 23 procent.
Flytande städer, koldioxidlagring och vattenbruk. Det är några tänkbara nya industrier/aktiviteter som kan äga rum på internationellt vatten i framtiden, om 30-50 år. Tillsammans med att strategisk miljöbedömning kan vara ett användbart verktyg är detta en del av slutsatserna som Anthesis drar i en rapport de sammanställt på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten inför pågående förhandlingar i FN.
En ny rapport sammanfattar bedömningen av status för arter och naturtyper i Sverige under perioden 2013-18. Rapporten tar avstamp i art- och habitatdirektivet och visar att den globala trenden av nedgång i biologisk mångfald även gäller livsmiljöerna i svenska havsområden. Ett välmående Sverige är beroende av en livskraftig havsmiljö – fler åtgärder behövs för att vända utvecklingen i haven.
Torskbestånden i haven som omger Sverige mår inte bra. Syrefria havsbottnar, klimatförändringar, miljögifter och andra förändringar i havsmiljön kan göra det svårare för torsken att återhämta sig även om fisket efter torsk begränsas. Nu föreslår Havs- och vattenmyndigheten, på uppdrag av regeringen, åtgärder för att skydda och förbättra tillståndet för torsken.
