Biblioteksåret i Sverige och Helsingborg

Kungliga biblioteket presenterade nyligen sin årliga statistik över de offentliga bibliotekens lån, besök, öppettider, personalresurser, ekonomi med mera. Statistiken ger oss siffror för året 2019 och visar bland annat på mer användning av e-media och en kraftig ökning av meröppet.

Statistiken visar också på ett minskat antal fysiska besök, men ett ökat antal sökningar i bibliotekens webbkataloger. Ökat har också det man kallar aktivitetstillfällen på folkbiblioteken. Det kan handla om läsfrämjande aktiviteter och IT-utbildningar, i många fall riktade mot målgruppen barn och unga. Vidare är det fler som lånar e-böcker och använder sig av streamingtjänster medan lån av fysisk media, det vill säga böcker, filmer, musikalbum och så vidare, har minskat med 20 procent under en 10-årsperiod.

Vi har bett verksamhetschefen Catharina Isberg ge några kommentarer kring var Helsingborgs bibliotek befinner sig i förhållande till KB:s statistik. Helsingborgs bibliotek omsluter stadsbiblioteket, nio områdesbibliotek och en biblioteksbuss.

Först av allt, finns det något i statistiken som särskilt överraskar dig eller som glädjer dig?

Jag är oerhört glad att vi trots den allmänna trend som finns i Sverige med minskade utlån, har lyckats bibehålla och till och med öka våra utlån det senaste året. Vi har satsat mycket på utåtriktat läsfrämjande arbete kopplat till barn- och ungdomars läsning och gjort om på många av våra områdesbibliotek med stora förändringar i beståndet och i lokalerna i syfte att ge mer utrymme för barn och unga.

Statistiken talar om ett ökat användande av e-tjänster, e-media och om digital delaktighet. Vad kan man säga om det?
(Här kommer Christian Forsell, bibliotekarie vid Helsingborgs bibliotek, in och berättar:)

Som alla andra bibliotek märker vi minskningar på vissa medier som idag i allt högre grad konsumeras digitalt. Våra ljudbokslån minskar tex kraftigt. Vi köper inte in musik sedan flera år. Och vi kommer i högre grad satsa på digitala filmtjänster. Vanliga e-medier ökar också för varje år. Senaste året med 30%. Utlånen begränsas av att vi måste ha gränser för hur många lån per vecka som tillåts per låntagare, och att biblioteket inte alltid har möjlighet att erbjuda de mest efterfrågade böckerna, både av rättighetsskäl, men även av ekonomiska skäl. Samtidigt ska vi vara medvetna om att e-medierna ännu under lång tid kommer vara ett medium som existerar parallellt med tryckta medier. Ökningen sker från en låg nivå och e-böckerna stod under 2019 för 7,2% av våra totala lån. Vilken är lite högre än nationella genomsnittet. Vi har även kunnat se, särskilt nu under COVID-19 att användandet av våra e-tjänster för dagstidning och tidskrifter exploderat.

Meröppet betyder att ett bibliotek är tillgängligt även när ingen personal är på plats. Användarna kommer in i lokalen med hjälp av bibliotekskort. Uppenbarligen är införandet populärt landet runt. Hur ser du på det fenomenet framöver, i Helsingborg?

För närvarande har vi fyra områdesbibliotek som är meröppna. Först ut var Rydebäck, därefter Ringstorp och Laröd och nu i maj invigdes meröppet i Påarp. Vår ambition är att så många av våra bibliotek som möjligt på sikt ska ha meröppet.

Målgruppen barn och unga är prioriterade i stort sett i hela landet, så även inom Helsingborgs bibliotek. Det verkar vara en tydlig ökning av till exempel läsfrämjande aktiviteter. Hur ser det ut inom Helsingborgs bibliotek?

Under 2020 har vi barnkonventionen som vårt tema för året och arbetar med denna fråga på många olika sätt i verksamheten. Sedan flera år har vi satsat på barn och unga bland annat genom att öka andelen av personal som arbetar med denna målgrupp och också öka våra aktiviteter gentemot barn och unga. Sedan 2017 har bokbeståndet ökat för barn, andel barnutlån per barninvånare har ökat och även barnlånens andel av de totala lånen har ökat. Detta visar på effekten av de satsningar som gjorts på personal och läsfrämjande arbete vilket gjorts möjligt bland annat genom projektbidrag från den nationella satsningen Stärkta bibliotek.

Finns det, tycker du, något i KB:s statistik där Helsingborgs bibliotek avviker från den allmänna bilden?

Något som vi satsat mycket på de senaste fem åren och som fick en rejäl skjuts framåt i och med införandet av vårt Digidel-center på stadsbiblioteket är vårt arbete med digital inkludering och handledning. Detta syns mycket tydligt i statistiken jämfört med andra kommuner, till exempel Malmö och Lund.

Så, till sist en fråga som inte är kopplat till KB:s statistik utan till ditt internationella arbete inom International Federation of Library Associations and Institutions. Hur tycker du Helsingborgs bibliotek står sig vid en internationell utblick?

Vårt arbete ligger mycket väl i linje med både den nationella biblioteksstrategin och med den internationella globala biblioteksvisionen som IFLA tagit fram. Ett exempel som lyfts internationellt är vårt digitala arbete där vi inom EU-programmet Urban Agenda Digitala Transition lyfts som en modell för hur man kan bygga ett digitalt kompetenscenter.
Mer om detta kan man läsa här.

KB:s sammanfattning om biblioteksåret finns att hämta här samt det fullständiga statistiska materialet.

För mer information:
Catharina Isberg
Verksamhetschef Helsingborgs bibliotek
catharina.isberg@helsingborg.se
042-10 34 60

Presskontakt:
Tommy Esbjörnsson
042-10 49 04
tommy.esbjornsson@helsingborg.se