Handdockan – ett pedagogiskt redskap som kan användas mer

Mirella Forsberg Ahlcrona har gjort den första svenska vetenskapliga studien om handdockors kommunikativa möjligheter i arbetet med förskolebarn. Resultatet visar att handdockan är ett mångsidigt pedagogiskt redskap som kan användas mer i förskolan.

Handdockor har använts på många sätt genom historien och kunskapen om handdockans förmåga att framkalla känslor och tankar hos människor är mycket gammal. Mirella Forsberg Ahlcrona - lärare och forskare vid Högskolan i Skövde - har studerat handdockans användning i 2000-talets svenska förskola. Avhandlingens resultat pekar mot att dockan kan utgöra ett viktigt verktyg när det gäller att utveckla barns språk och kommunikation och därför borde användas mer i förskolan.

Handdockans frågor
Vad är det då hos en handdocka som gör den till ett effektivt verktyg för att utveckla barns kommunikation? Mirella Forsberg Ahlcronas avhandling pekar mot att förklaringen kan finnas i det förhållningssätt som barn omedvetet intar gentemot en handdocka. I avhandlingen framgår det till exempel att barn ofta undervisar och förklarar saker för handdockan. Mirella Forsberg Ahlcrona berättar hur ett sådant samtal kan utvecklas:

- En dag frågar musdockan Julia, som i vanliga fall bor i skogen, hur man gör när man åker buss? Några av barnen börjar genast förklara hur Julia ska göra. Nästa dag har Julia åkt buss och upptäckt att det finns en tidtabell. Nu undrar hon hur den fungerar? En vuxen kan inte ställa den här typen av fråga till barn med trovärdighet eftersom barnen vet att vuxna kan åka buss och läsa en tidtabell. Det är därför troligt att Julias fråga skapar mer engagemang hos barnen än om en lärare hade frågat samma sak.

Mirella Forsberg Ahlcrona har gjort sin studie genom att arbeta med en grupp tre- till femåringar på en förskola i Göteborg. Där planerade hon och genomförde olika aktiviteter med handdockor och studerade därefter hur barnen spontant uttryckte det de hade upplevt.

- Ett viktigt syfte med studien har varit att sätta användningen av handdockor i den svenska förskolan i en pedagogisk helhet på ett vetenskapligt sätt, förklarar Mirella Forsberg Ahlcrona.

Tre olika former av samspel
Förenklat uttryckt pekar avhandlingen på att barns samspel med handdockor sker på tre olika sätt:

Det första samspelsättet sker direkt med handdockan. Det innebär att barnen på olika sätt uttrycker hur de tänker, känner eller förstår saker. Samspelet ger barnen möjlighet uttrycka sina erfarenheter, förklara abstrakta saker men också att reflektera över andras tankar och känslor.

Den andra formen innebär att barnen samspelar om dockan. Barn hänvisar till det som dockan gjort eller sagt även om den inte finns i närheten. Det kan också innebära att barnen på olika sätt vill kompensera dockan. Om barnen till exempel har uppfattat att dockan har en dålig bostad kan de rita en teckning där dockan får ett bättre hus.

Den tredje samspelsformen innebär att barn samspelar med varandra eller med en lärare på grund av dockan. Dockans medverkan i vardagen ger då upphov till olika funderingar hos barnen som de vill diskutera med sina lärare. Barnen kan också leka lekar utomhus som är inspirerade av det samspel det haft med dockan inomhus.

Viktig i östra Europa
Mirella Forsberg Ahlcrona är förskollärare och dockteaterpedagog. Hon genomgick sin grundutbildning i Kroatien och står därmed på en annan kunskapsgrund än en förskollärare utbildad i Sverige.

- Under min utbildningstid var synen på innehållet i förskolans och skolans verksamhet starkt influerad av den sovjetiska pedagogiken. Estetiska lärprocesser och färdigheter - dit bland annat arbetet med dockteater räknades - ansågs viktiga eftersom dessa kunde bidra till barns allsidiga utveckling och därmed på sikt även till ett mer jämställt samhälle. Dockor av olika slag används fortfarande i de forna öststaterna som ett viktigt pedagogiskt verktyg i förskolan och skolan, förklarar Mirella Forsberg Ahlcrona.

För ytterligare information kontakta:
Mirella Forsberg Ahlcrona, Mirella.Forsberg@his.se 0500-44 82 80