Japansk korsning av kinesisk ullhandskrabba kan vara på väg mot Vänern – fiskare samarbetar med Högskolan i Skövde för att stoppa spridningen

Den invasiva kinesiska ullhandskrabban har under flera år orsakat problem i europeiska vattendrag. Även en japansk korsning av den kinesiska ullhandskrabban som etablerat sig ibland annat Belgien, kan nu vara på väg mot Vänern. Detta oroar forskare vid Högskolan i Skövde.

– Den japanska ullhandskrabban är bättre anpassad till kallare vatten och riskerar därför att trivas även i svenska sjöar som Vänern. Om dessa korsningsindivider sprids norrut ökar risken reellt för en stabil population av ullhandskrabbor i Sverige, säger Sonja Leidenberger, lektor i biovetenskap vid Högskolan i Skövde och ledare för det svenska arbetet inom EU-projektet CLANCY.

Fiskare märker av krabborna i Vänern

Yrkesfiskaren Fredrik Fredén, som fiskar gös och ål i Vänern, har under året fått upp flera ullhandskrabbor i sina ryssjor.

– Hittills i år har jag fått sju stycken. De fastnar mest i ryssjorna, inte i fällorna, säger Fredrik.
För några år sedan hörde jag att kollegor fått uppåt 80 krabbor – så de finns här, men inte i stora mängder än. Krabborna påverkar inte fångsten i dagsläget, men kan trassla in sig i näten så de måste skäras loss.

Fredrik samarbetar med forskarna vid Högskolan i Skövde och fryser in krabborna han fångar så att Sonja Leidenberger kan undersöka dem vidare. Yrkesfiskare får ersättning via Vänerns Vattenvårdsförbund. På så sätt kan forskarna samla in mer data om var krabborna finns. När krabborna kommer in till Sonjas laboratorium artbestäms, mäts och fotograferas de. Varje fynd registreras i Artportalen, och prover sparas för genetiska analyser.

Risk för spridning norrut av japansk hybrid

– Vi undersöker bland annat om det sker en inkorsning mellan kinesisk och japansk ullhandskrabba och från vilken population våra individer härstammar, säger Sonja.
– Eftersom den japanska ullhandskrabban klarar kallare klimat skulle korsningsindivider som sprider sig få det lättare att etablera sig här.

Forskargruppen samarbetar i projektet med kollegor i Belgien, Tyskland och Frankrike för att utveckla effektiva fångstmetoder och förstå hur krabborna sprider sig. Hittills har olika typer av fällor testats i Göta älv och Vänern – men resultaten visar att det är svårt att fånga dem på traditionellt sätt.

Ullhandskrabborna är kända för sina långa vandringar – de lever i sötvatten men vandrar till saltare vatten för att föröka sig. I Belgien och Tyskland sker dessa vandringar på hösten, och forskarna misstänker att samma sak sker i Vänern.

– Vi behöver veta när och hur dessa vandringar sker, särskilt eftersom vuxna krabbor troligen vandrar ned genom Göta älv mot kusten. Därför är samarbetet med fiskare som Fredrik ovärderligt. De är våra ögon ute på vattnet och hjälper oss att både övervaka och plocka bort krabborna, säger Sonja.

Projektet, som pågår till våren 2028, ska utveckla metoder för att spåra krabbor med miljö-DNA (eDNA) alltså genetiska spår som finns kvar i vattnet. Man ska också ta fram en europeisk kunskapsbank om arten.

Allmänheten kan hjälpa till

Den kinesiska ullhandskrabban är upptagen på listan över världens hundra värsta invasiva arter. Den kan orsaka skador på både ekosystem och fiske genom att äta bottenlevande organismer, perforera dammar och förstöra fiskeredskap.

– Ser man en ullhandskrabba ska man avliva den på plats, gärna frysa in den och rapportera fyndet i appen Rappen eller via Artportalen. Ju tidigare vi upptäcker krabborna, desto bättre chans har vi att skydda våra inhemska arter och bevara Vänerns unika ekosystem, avslutar Sonja.

Vad är en invasiv art?

En invasiv art är en främmande växt eller ett djur som har flyttats till en ny plats av människan – medvetet eller av misstag. I sin nya miljö kan arten sprida sig snabbt och tränga undan de inhemska arterna. Det kan leda till stora problem för ekosystem, fiske, jordbruk och infrastruktur, och ibland även påverka människors hälsa. Kostnaderna för att hantera invasiva arter är stora både för samhället och för enskilda.

Kontakt

Sonja Ledienberger, lektor i biovetenskap
0500-448666
sonja.leidenberger@his.se