Hur djur förbrukar energi kan ge oss insikter om hur ekosystem är uppbyggda och fungerar. Doktoranden Karl Mauritsson har undersökt det i detalj genom att studera små djurs energianvändning och utvecklat matematiska modeller som skulle kunna användas för att förutsäga hur djurpopulationer och hela ekosystem påverkas av olika faktorer, som klimatförändringar och miljögifter.
Den 22 maj är det många som uppmärksammar Biologiska mångfaldens dag – en dag som instiftats av FN. På Högskolan i Skövde har vi flera experter inom området och de står nu redo att erbjuda djupgående kunskap och insikter om ämnet.
I ett nytt forskningsprojekt samverkar Högskolan i Skövde med Kinnekulle energi och Götene kommun för att stärka den biologiska mångfalden kring kraftledningsnätverk. Detta genom att använda ett unikt verktyg utvecklat av forskare på Högskolan i Skövde.
Sonja Leidenberger, lektor i biovetenskap på Högskolan i Skövde deltar som enda svensk i ett europeiskt forskningsprojekt om den invasiva kinesiska ullhandskrabban. INTERREG North Sea har beviljat drygt 2,8 miljoner Euro till projektet, CLANCY, som pågår till 2028. Forskare från fyra länder ska genomföra en omfattande inventering, ta fram en gemensam databas och kartlägga genetiskt ursprung.
Under två år har forskare från Högskolan hjälpt tre kommuner i Skaraborg att utveckla grön infrastruktur genom att förse dem med ett vetenskapligt kunskapsunderlag. – Det hjälper oss i samhällsplaneringen och ger oss kunskap om hur vi kan stärka den biologiska mångfalden, säger Maria Gustavsson, samhällsbyggnadsstrateg i Mariestads kommun.
Fredagen den 30 september bjuder Vänerns vattenvårdsförbund, Laxfond Vänern och Högskolan i Skövde in till Vänerdagen och ForskarFredag på Dacapo i Mariestad. En heldag med intressanta föreläsningar om sötvattenforskning och studiebesök vid Tidans nya kvillområden.
Skövdeforskaren Sonja Leidenberger, lektor i biovetenskap, är på plats i Norge för att tillsammans med forskare från andra länder snorkla efter kräftdjur längs den norska kusten. Forskarna räknar med att projektet Biologisk mångfald i det marina algbältet ska generera mycket ny kunskap om livsmiljöer och arter i algbältet och även kartlägga invasiva arter.
Forskare vid Högskolan i Skövde har tagit fram en indikator som visar hur bra ett landskap är på att stödja och stärka biologisk mångfald. Indikatorn ger planerare, markägare, naturvårdare med flera ett beslutsstöd för bästa användning av mark och de naturmiljöer som finns i ett landskap.
Forskare från Högskolan i Skövde har med hjälp av sändare på bin kunnat följa och jämföra binas beteenden. Arbetet har varit en stor del av EU-projektet ”BIstånd till nordiska bin – unik resurs för framtidens ekosystem” närmar sig sitt slut. I slutet av maj presenteras nya forskningsrön om bin i samband med en konferens på Nordens Ark.
Med sin examen från Biovetenskapsprogrammet biologiska resurser och hållbar utveckling på Högskolan i Skövde klev Ida Johansson in på Länsstyrelsen i Mariestad i början av juni. Från student till projektanställd, från en dag till en annan. Vägen in var praktik som Ida gjorde under en kurs.
Inventerat våtmarker, satt upp fällor och sorterat insekter. Under sommaren har tio studenter vid Högskolan i Skövde gått kursen Praktik i miljövetenskap. – Det har varit väldigt kul att få testa sina kunskaper i praktiken, konstaterar Ida Johansson som nu går tredje året på programmet Biovetenskap - biologiska resurser och hållbar utveckling.
Sonja Leidenberger, doktor i biovetenskap och marinbiolog vid Högskolan i Skövde, har nyligen beviljats tre miljoner kronor i forskningsmedel från FORMAS för sitt projekt ”Stoppa biodiversitetsförlusten genom förbättrad spårning av hotade evertebrater”.
Naturvårdsverket har nyligen beviljat Annie Jonsson, docent i ekologi vid Högskolan i Skövde, 4,8 miljoner kronor för projektet “Biologiskt mångfaldsindex för mätning, övervakning och skötsel på landskapsnivå”. Projektet handlar om att bevara och öka naturens biologiska mångfald och ska pågå i tre år.
Levande sjöar och vattendrag är ett av riksdagens beslutade mål för en långsiktigt hållbar miljö i Sverige. Det innebär att sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt varaktiga och att deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Ett sätt att arbeta för detta är kartlägga förekomsten av musslor, något som en forskargrupp vid Högskolan i Skövde gjort i Sveriges största vattendrag Göta älv.