Skövdeforskare snorklar efter kräftdjur längs Norges kust

Under några veckor byter forskaren Sonja Leidenberger kontoret på Högskolan i Skövde mot snorkelutrustning och den norska kusten. Tillsammans med andra forskare från Sverige, Norge och Tyskland ska hon under sommaren samla in en stor mängd olika kräftdjur och andra vattenlevande djurgrupper. Expeditionerna är en del av forskningsprojektet Biologisk mångfald i det marina algbältet.

Solen skiner och himlen är alldeles klarblå bakom Sonja Leidenberger när vi ses digitalt via Zoom. Hon är på plats på forskningsstationen Austevoll utanför Bergen. Vattentemperaturen i havet, i slutet av juni, är 13 grader, men det hindrar inte forskarna från att tillbringa åtskilliga timmar i vattnet varje dag.

– Det är verkligen jätteroligt och så kul att vi äntligen är här, säger Sonja Leidenberger, lektor i biovetenskap vid Högskolan i Skövde.

Projektet startade hösten 2020 och redan förra sommaren skulle Sonja Leidenberger och andra forskarkollegor varit på plats för de första expeditionerna. På grund av pandemin och de strikta inresetillstånd som följde, kunde endast några få forskare påbörja insamlingsarbetet av ryggradslösa marina djurarter. Men i år deltar hela forskargruppen och även några studenter i fältstudierna.

– Vi kommer som mest vara åtta personer som snorklar och jobbar med insamling. Vi håller oss i algbältet och har specialiserat oss på djurgrupper som finns i de här grundare habitaten. Det gör att vi inte behöver dyka, utan kan snorkla vilket gör det enklare.

Från snorkel till lupp

Efter några timmar i vattnet tar ett annat arbete vid då alla fynd ska kartläggas och kategoriseras. Ett arbete som sker i forskningsstationens laboratorium.

– Vi tillbringar mycket tid i labbet och med våra luppar. I ett digitalt system rapporterar vi in fyndplats, vilket djur det är och habitat. Vi fyller helt enkelt upp databaser och förväntar oss att få fram en omfattande artlista, en kartläggning av arter, samt arternas genetiska koder (barcoding). Beroende på tidvattnet snorklar vi en till två gånger per dag, omkring två timmar per tillfälle. Även om vi har våtdräkter så blir man kall om händerna när man jobbar med att samla in de här smådjuren, konstaterar Sonja Leidenberger.

I världen finns det över 7000 ryggradslösa marina djurarter, i Norge omkring 250. Det finns en stor mångfald av arter, bland annat olika spökräkor, manteldjur, bärgardjur och olika havsmaskar, men kunskapen om dem är dålig och dessutom förekommer en del invasiva arter.

– Det finns en invasiv Luden spökräka (Caprella mutica) som hotar att konkurrera ut de andra inhemska spökräkarterna. Förra året fångande man arten under projektets insamling. Arten har invandrat till Europa från nordvästra Stilla Havet från Japan (”Japanese skeleton shrimp”). Efter bara tre dagars insamling har vi hittills inte sett den, men det var i det här området som den observerades för första gången för flera år sedan. Den arten finns även på den svenska västkusten.

Hjälp för framtida generationer

Forskarna räknar med att projektet ska generera mycket ny kunskap om livsmiljöer och arter utmed den norska kusten, från Oslofjorden till Tromsö.

–Vi hoppas att det här också kommer vara till hjälp för generationer framöver.

I augusti genomförs ytterligare en expedition och den utgår från Tromsö. Sedan tidigare finns en kontakt med forskningsstationen i norra Norge som meddelar fynd som är aktuella för Sonja och hennes forskarkollegor.

I projektet ingår också ett omfattande arbete med att gå igenom gamla samlingar som finns bland annat på Naturhistoriska museet i Oslo och även norskt material som finns i samlingar på riksmuseet i Stockholm. Genom projektet finns det tid att fördjupa sig i materialet och se om artbestämningarna är korrekta.

Initiativtagare till projektet är Skövdeforskaren Sonja Leidenberger, vars forskningsområden omfattar såväl marina smådjur som honungsbin.

–Jag är marinbiolog i botten, men både ekolog och zoolog. Jag fick idén att kartlägga arter av spökräkor för de är dåligt kända och det finns den invasiva arten som hotar dem. Jag sökte anslag, men förstod att jag behövde en norsk samarbetspartner så tillsammans med Naturhistoriska museet vid Universitetet i Oslo sökte jag anslag några gånger och tredje gången beviljades det. Omfattningen blev också större än bara spökräkor. Det är kul att det blivit ett internationellt projekt med forskare från Norge, Tyskland och Sverige samt en projektanställd från Portugal.

Projektet som har beviljats totalt 3,9 miljoner norska kronor från den Norska Artsdatabanken kommer att pågå till september 2023. Det är ett samarbete mellan Universitetet i Oslo, Naturhistoriska museet vid Universitetet i Oslo, Göteborgs universitet, de tyska universiteten i Bonn och Humbolduniversitetet i Berlin samt Högskolan i Skövde.