Nya lovande biomarkörer för sepsis
Forskare vid Högskolan i Skövde har identifierat nya kombinationer av biomarkörer som kan ge tidigare diagnostik av det livshotande tillståndet sepsis.
Forskare vid Högskolan i Skövde har identifierat nya kombinationer av biomarkörer som kan ge tidigare diagnostik av det livshotande tillståndet sepsis.
Den så kallade MIND-dieten har tidigare visat sig effektiv för att lindra högt blodtryck och viktnedgång. Nu ska forskare vid Högskolan i Skövde utreda om en medelhavsinspirerad kost även kan förbättra mentalt välmående, då stress och ångest ofta förekommer hos individer med fetma.
I ett nytt forskningsprojekt ska forskare från Högskolan i Skövde utveckla verktyg som hjälper organisationer att välja de investeringar som leder till mesta möjliga cybersäkerhet. Projektet finansieras med 10 miljoner kronor från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Forskare John Magnus Roos på Högskolan i Skövde föreläser på vårens sista populärvetenskapliga café om lyckans köpbarhet och mätbarhet, inspirerad av Finlands ranking som det lyckligaste landet. John Magnus Roos är docent i socialpsykologi och konsumtionsforskare med bred erfarenhet från flera universitet. Press är välkommen att närvara.
I en ny studie har forskare från Högskolan i Skövde granskat huruvida covid-19-pandemin verkligen påverkade våra drömmar så mycket som media gav sken av under pandemin. Svaret är nej. Trots ökad oro och ångest under nedstängning och annat elände återspeglades det inte i våra drömmar.
Skaraborg är ett nav i den industriella omställning som nu äger rum i Sverige. Högskolan i Skövde är en aktiv aktör i Skaraborg och därmed en aktiv part i omställningen. Det var huvudbudskapet när Finlands och Norges Sverigeambassadörer besökte Högskolan i Skövde den 9 april.
Virtuell patient (VP) är en interaktiv webbplattform där användaren får träna sig på att ställa kliniskt relevanta frågor. I ett nytt samarbetsprojekt mellan Högskolan i Skövde, Karolinska Institutet och Stockholms Universitet kommer en VP rörande våld i nära relation att användas i utbildningssyfte.
Forskarna är överens, haven skickar flera varningssignaler om att något inte står rätt till. – Det finns ett akut behov av att övervaka vattenlevande arter, säger Sonja Leidenberger, lektor i biovetenskap, Högskolan i Skövde. Nya forskningsresultat fastställer att spårning med eDNA visar på en alarmerande situation under ytan. Resultaten presenteras på en workshop med internationella deltagare.
Civilminister Erik Slottner kom till Skaraborg och Skövde den 20 februari. Han passade då på att besöka Högskolan i Skövde och lyssna till Högskolans forskare inom informations- och cybersäkerhet.
I kanslihuset på Högskolan i Skövdes campus träffade civilminister Erik Slottner Högskolans rektor, prorektor samt några av lärosätets forskare och chefer. Med vid besöket var också flera av civilmini
I ett nytt projekt ska forskare ta reda på vilka åtgärder som verkligen fungerar för att skapa en bra arbetsmiljö för våra hjärnor – en god kognitiv ergonomi. Uppdraget kommer från Myndigheten för arbetsmiljökunskap och ska resultera i en konkret och användbar kunskapssammanställning.
Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) drabbar mer än var tionde kvinna. Tillståndet karaktäriseras bland annat av ökad mängd manligt könshormon, mensrubbningar och insulinresistens, men ny forskning från bland annat forskare vid Högskolan i Skövde visar att PCOS även medför en förskjutning i muskelfibertyp. Det kan förklara varför kvinnor med PCOS presterar bättre i explosiva idrottsgrenar.
Torsdagen den 18 januari firade Högskolan i Skövde sin nya forskarutbildning inom området Hälsa i det digitala samhället. Närmare hundra personer var på plats för att inviga Högskolans andra forskarutbildning, som är unik i Sverige.
Idag kan sociala robotar inte göra allt vi tror att de kan. Våra förväntningar på deras förmågor får vi ofta från indirekta källor som film och tv. Julia Rosén, doktorand i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde, har studerat förväntningarnas roll. Forskningen kan hjälpa robottillverkare i designprocessen och skapa större nytta för de som använder sociala robotar.
Högskolan i Skövde fick nyligen forskarutbildningsrättigheter inom området Hälsa i det digitala samhället, Högskolans andra forskarutbildning. Den 18 januari firar vi det med pompa och ståt. Välkommen på invigning!
Assisterande sociala robotar i vård av äldre har potential att bidra till förbättrad livskvalitet men har ännu inte kommit till utbredd nytta. Orsaken till detta är bland annat att de utformats utifrån utvecklarnas antaganden om äldre personer i stället för att ta sin grund i användarnas behov. Nu startar forskare vid Högskolan i Skövde projektet RO-LIV där användarnas behov utgör utgångspunkten.
Kan vi göra de självkörande bilarna ännu smartare? Kan vi få dem att agera lämpligt även på osannolika händelser? Sara Mahmoud, doktorand i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde har undersökt hur kognitivt inspirerad design kan användas för att skapa smartare AI-system i bilar.
Elever som läser naturvetenskapsprogrammet på Västerhöjdsgymnasiet i Skövde är inbjudna till Högskolan för att lära sig mer om årets Nobelpris och pristagarna. På plats hålls föreläsningar av både personal från Högskolan och från gymnasiet. Arrangemanget görs tillsammans med Balthazar Science Center och Västerhöjdsgymnasiet.
Forskningsresultat från Högskolan i Skövde visar att människor med diabetes typ 2 ökar sin förmåga att hantera sjukdomen när de får samtala om den i grupp. Det innebär ett ökat lärande för både patienter och vårdpersonal jämfört med traditionell patientundervisning. Reflektionsverktyg i form av fotografier hade extra stor, positiv påverkan på inlärningen.
Mobila trygghetslarm har visat sig vara ett bra alternativ till digitala trygghetslarm. Trots stora fördelar är användningen av mobila trygghetslarm begränsad i kommunerna. Nu startar ett samverkansprojekt där forskare vid Högskolan i Skövde ska utveckla en evidensbaserad arbetsmetod för införande och användning av GPS-larm inom kommunal hälso- och sjukvård.
Beröring av en annan människa kan höja nivåerna av ”må bra”-hormonet oxytocin. Men sammanhanget spelar stor roll. Situationen påverkar inte bara oxytocinnivån i stunden, utan också senare, visar forskare vid Linköpings universitet och Högskolan i Skövde. Studien publiceras i tidskriften eLife.