Genom projektet Yrkestrainee Skaraborg har ingenjörsstudenter vid Högskolan i Skövde fått testa på att göra delar av kurser som trainees i skarpt läge i industrin. Både företag och akademi ser stora vinster med samarbetet och från och med hösten 2025 kan traineeformen komma att inkluderas i ordinarie kurser.
Andreas Lind arbetar på Scania och är industridoktorand vid Högskolan i Skövde i forskarskolan Smart Industry Sweden. Han har i sin forskning använt och utvecklat digitala verktyg och simuleringar som hjälper företag att skapa fabriker som inte bara presterar bättre utan också erbjuder en schysst arbetsmiljö för de anställda.
Digitala verktyg baserade på AR och VR används allt oftare i industrin för att stötta operatörer. Men hur påverkar de arbetstagares kompetens och förståelse för de system de arbetar med? Högskolan i Skövde har beviljats 4,8 miljoner kronor för att ta fram en vägledning för hur de digitala verktygen bör användas i tillverkningsindustrin.
Ari Kolbeinsson, lektor i integrerad produktutveckling, tilldelas i år Skaraborgs Akademis pris till en avhandling skriven av en doktorand vid Högskolan i Skövde.
För att hänga med när digitaliseringen ändrar industrins förutsättningar och möjligheter behövs ny kunskap, inspiration och innovation. Nu kraftsamlar fem lärosäten kring en ny nationell företagsforskarskola inom området smart industri.
Martin Karlgren och Marcus Berglund läser båda till ingenjör vid Högskolan i Skövde och är inne på sin sista termin. Under vårterminen har de varit i Sydafrika för att, som examensarbete, hjälpa ett lokalt företag med en ny maskin som i förlängningen ska kunna skapa fler jobbmöjligheter för lokalbefolkningen.
Under tisdagen besökte Mexikos ambassadör Agustín Gasca Pliego Högskolan i Skövde. – Det är häftigt att en kommun med runt 50 000 invånare kan ha ett lärosäte av den här storleken – och de möjligheterna.
Framstående tillverkningsindustri jobbar ständigt med förbättringar. Produktionsupplägg kan också testas på förhand med datorbaserade simuleringar. Ny forskning från Högskolan i Skövde sätter nu även fingret på hur annan modern teknik kan komma till nytta. Med hjälp av Augmented Reality (AR) kan förbättringar visualiseras – och ligga till grund för verklig utveckling.
Befolkningen blir allt äldre. Och många bor kvar i sina egna hem allt längre. Det gör att hemmamiljön – med möbler och interiör – behöver utvecklas och anpassas. Under ett internationellt läger i Danmark har Högskolan i Skövdes designingenjörsstudenter och forskare sammanstrålat med möbelföretag och designers från en rad länder. För en bättre livskvalitet för äldre.
Tillverkningsindustrin står idag för 20 procent av Sveriges BNP. Men den står samtidigt inför utmaningar – inte minst i ljuset av digitalisering och globalisering. Lösningen kan stavas ASSAR. Mötesplatsen, och dess möjligheter, var diskussionsinnehållet under tisdagens seminarium i Almedalen.
Tillverkningsindustrin är avgörande för Sveriges långsiktiga utveckling. Samtidigt står landets industriföretag inför stora utmaningar där digitaliseringen driver på förändringsbehovet och ökar utvecklingstakten. På ett seminarium i Almedalen tisdagen den 3 juli blickar vi framåt och fördjupar oss i hur konkurrenskraften för svenska industriföretag kan stärkas – med hjälp av nya samverkansformer.
Även framgångsrik industriproduktion har ofta saker att förbättra – och flaskhalsar som sinkar. Men vilken förbättring har egentligen störst effekt? I sin forskning har Jacob Bernedixen automatiserat och effektiviserat en modell som sätter fingret på vilken förbättring företaget tjänar mest på att lösa.
När en ny produkt ska tas fram finns inte sällan olika krav att uppfylla. Det kan till exempel handla om maxmått, vikt och produktens form. Men det kan vara svårt att optimera det ena kravet – utan att fallera på ett annat. Fram tills nu. För med stöd av Kaveh Amouzgars forskning och modell kan industrier, genom att kombinera virtuella simuleringar och beräkningar, hitta en gyllene medelväg.
Under onsdagen visade designingenjörsstudenterna upp sina examensarbeten. Alla har tagit fram prototyper till nya, smarta produkter i samarbete med olika företag inom vitt skilda branscher. Alltifrån reskit och förpackning för schampo – till en snabbkoppling som kan användas för att kyla serverhallar.
Den teknologiska förändringen sker blixtsnabbt. Det märks inte minst inom industriproduktionens väggar. Det kräver flyfotade lösningar som svarar upp mot samhällets krav på miljö och hållbarhet. Genom ett nytt innovationsprojekt, som Högskolan i Skövde nu beviljats medel för, testas nya produkter i skarp miljö med snabb utvecklingsmetodik.
Högskolan i Skövdes designingenjörsstudenter visar upp sina examensarbeten. Kom, titta, känn!
Sociala robotar som på olika sätt kan interagera och samspela med människor är i ropet. Vid Högskolan i Skövde pågår flera forskningsarbeten som just undersöker hur de sociala robotarnas förtjänster kan komma till nytta. Exempelvis inom industrin. Och under tisdagen inviger Högskolan i Skövdes robot Pepper och åttaåriga Rut en av Sveriges största industrimässor.
2018 startar Högskolan i Skövde sju nya projekt inom sin forskningsmiljö INFINIT. I samtliga fall rör det sig om projekt som drivs i samverkan med näringslivet och där KK-stiftelsen är den huvudsakliga finansiären. Totalt omfattar projekten 13 miljoner kronor, pengar som därmed stärker både näringslivets och Högskolans konkurrenskraft.
I år är det två forskare vid Högskolan i Skövde som delar på Skaraborgs Akademis pris. Detta sällskap, 18 välkända skaraborgare i förskingringen, uppmärksammar varje år den doktorsavhandling som särskilt förtjänar uppmärksamhet och som har lagts fram av forskare verksamma vid Högskolan. I år är det inte bara en utan två pristagare, Lotten Svensson och Erik Brolin, som får ta emot utmärkelsen.
Fredagen den 2 juni kl. 11-15 i Insikten hus Portalen, på Högskolan i Skövde, visar studenterna från integrerad produktutveckling upp sina examensjobb i en mässa. Studenter från ingenjörsprogrammen som läst sitt första år visar också upp sin uppfinning, den automatiska kattmataren "Katt-o-maten”, som är ett resultat av ingenjörsprojekt ett.