Vad bina äter på vintern kan påverka deras hälsa på våren
Varje vinter dör många bisamhällen av oklara omständigheter. Nu har forskare vid Högskolan i Skövde hittat en ledtråd till förklaringen. Spåren pekar mot binas vinterfoder.
Varje vinter dör många bisamhällen av oklara omständigheter. Nu har forskare vid Högskolan i Skövde hittat en ledtråd till förklaringen. Spåren pekar mot binas vinterfoder.
Vid polcirkeln och under midnattssolen arbetar bina flitigt. Under förra veckan var forskare från Högskolan i Skövde på plats i Juoksengi och försåg cirka tusen små bin med sändare i projektet BIstånd till nordiska bin. Med hjälp av ny teknik samlas information in om biets flygvanor, arbetsuppgifter, och livslängd – en viktig del i forskningen kring framtida bihållning i ett föränderligt klimat.
Inom industrin har robotar används i årtionden, många villaägare har robotar som tar hand om gräsklippningen. Nästa steg är att robotar sköter om våra åkrar. För att klara detta krävs ny teknik som att mäta robotens position, något som skulle kunna göras med kameror. Det visar Stefan Ericsons doktorsavhandling som han lägger fram vid disputationen fredagen den 24 mars på Högskolan i Skövde.
Hannes Byström har varit allt från egen företagare och barista till bartender med inriktning på öl. Men hela tiden har intresset för samhällsutvecklingen varit stort och ambitionen inriktad mot att påverka människors miljömedvetenhet och engagemang.
Levande sjöar och vattendrag är ett av riksdagens beslutade mål för en långsiktigt hållbar miljö i Sverige. Det innebär att sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt varaktiga och att deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Ett sätt att arbeta för detta är kartlägga förekomsten av musslor, något som en forskargrupp vid Högskolan i Skövde gjort i Sveriges största vattendrag Göta älv.
Varmare vatten och färre isvintrar kan försvåra för den akut hotade Vätterrödingen att återhämta sig. Orsaken är att rommen kläcks för tidigt, det visar forskning från Linköpings Universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet och Högskolan i Skövde.
Sedan Darwins tid har forskare betraktat en korsning mellan två genetiska varianter av växter eller djur – en hybrid – som genetiskt svag. Till exempel saknar hybrider ofta fortplantningsförmåga. Men nu bidrar forskning från Högskolan i Skövde till förändra synen på hybriden. Forskningsresultat pekar på att livskraftiga hybrider kan spela en viktig roll när nya arter av djur och växter bildas.
Vad händer med rödingen i Vättern, kan avancerad teknologi hjälpa oss att gödsla smartare och vad ska den nystartade Havs- och Vattenmyndigheten göra? Svaren på dessa frågor får du på Vattendagarna 2011. I år hålls dagarna på Högskolan i Skövde.
Varför har stormusslor i flera vattendrag i Västra Götaland svårt att föryngra sig? Systembiologer vid Högskolan i Skövde inleder nu ett projekt som undersöker detta.