I slutet av oktober kommer Timothy Garton Ash – nutidshistoriker och professor vid Oxfords universitet – till Sverige för att prata om sin nya bok om europeisk historia och politik efter kalla kriget. Boken Europa är en tankeväckande berättelse som bygger på författarens erfarenheter från de fem decennier då han med historikerns perspektiv bevakat några av Europas mest dramatiska skeenden.
Utifrån den senaste arkeologiska forskningen uppdaterar nu Anna Lihammer och Ted Hesselbom bilden av vikingatiden. I boken Vikingatider: När världen öppnades utgår de i varje kapitel från ett fynd eller en plats för att veckla ut hisnande historier som tecknar bilden av en svunnen och fantasieggande värld, med plats för mycket mer än hornhjälmsprydda män på plundringståg.
USA:s hämnd är andra delen i Jens Nordqvists trilogi om hur terrorattentaten den 11 september 2001 förändrade världen. Han förklarar med hjälp av vittnesmål och personliga intervjuer hur den hämnd som USA tänkt skulle utrota terrorismen hade precis motsatt effekt, och fick enorma konsekvenser för miljoner människor.
I Lycklig den som kan glömma försöker Andreas Gedin få klarhet i sin farfar Georgs historia. Det var något oåtkomligt hos Georg, något som förpassats in i dunkel glömska. Arkivstudier och rent detektivarbete leder till en fascinerande skildring som förgrenar sig ut i den judiska kulturen i 1900-talets Europa. Kända och okända personligheter träder fram ur den värld som omgav Georg.
I bevarat material från antikens Rom dominerar männen medan kvinnorna främst skymtar förbi som mödrar, hustrur, döttrar och älskarinnor. Historikern Eva Queckfeldt sätter i sin nya bok rikets kända och okända kvinnor i fokus för att berätta Roms historia ur ett annat perspektiv.
Nyligen firades 500-årsminnet av Gustav Vasas kröning till svensk kung. Men om det tidiga 1500-talets maktkamper hade slutat annorlunda kunde det ha varit en annan person som besteg tronen den gången: Sten Sture den yngre. I sin nya biografi berättar Lars Ericson Wolke om den unge riksföreståndaren och bidrar med en viktig pusselbit till den svenska historien.
I augusti ges den brittiske historikern och författaren Dan Jones för första gången ut på svenska. Och det med en titel som sätter avtryck! I Makten och heligheten gestaltar Jones tusen år i Europas historia, en period då den moderna världen formas.
För två år sedan kom boken om Bohusläns äldre historia som blev en stor framgång i både Sverige och Norge. Nu släpps den efterlängtade fortsättningen där Tomas Andersson skildrar den händelsrika perioden från 1658 fram till vår tid.
Gustav Vasa spelar en central roll i försommarens boknyheter i våra historiska bokserier. Hans väg till tronen skildras i en bok av Tomas Blom. Mer 1900-talshistoria erbjuds i bokserien Världens dramatiska historia i form av Olle Larssons Berlinmurens fall, Ungernrevolten av Artur Szulc och Daniel Rydéns Syskonen Scholl.
I en ny och rikt illustrerad bok skildrar Göran Larsson och Marco Smedberg historien om de skånska kavalleriregementena. Det är en berättelse om hästuppfödning, uniformer, krig, beredskap – och fascinerande skånska livsöden.
I närmare 500 år har Kullens fyr spridit sitt ljus över Kattegatt och väglett sjöfarare förbi Kullabergs spets. Sedan länge är fyren också ett välbesökt mål för turister, som lockas av den dramatiska naturen och av alla myter som spunnits kring platsen. I ett vackert och rikt illustrerat verk skildras nu dess historia för första gången i bokform.
Hösten 2023 kommer tjugofem nya titlar från förlagshuset i Lund. Det blir fakta och fiktion om vikingatiden, andra världskriget, efterkrigstiden och många andra intressanta historiska perioder. På förlagsetiketten Karat kommer bland annat ljuvligt julig feelgood.
I år är det 75 år sedan staten Israel utropades. Konflikten mellan Israel och Palestina är mer aktuell än någonsin, och dess slut tycks avlägset. I Folket som inte fick finnas bidrar den tidigare diplomaten Ingmar Karlsson med palestiniernas perspektiv och lyfter fram en förträngd del av Israel och Palestinas historia.
Stockholms slott är en unik och levande kulturskatt som har fungerat som residens för Sveriges regenter sedan 1754. I en vacker och rikt illustrerad bok presenteras nu slottsbyggnaden med sina mest betydande interiörer. Den skildrar hur slottet representerat Sverige som nation under århundradenas lopp, allt på ett översiktligt sätt med modern forskning som bas.
En ny utgivningssäsong väntar runt hörnet. Sommaren 2023 innehåller inte bara spännande och efterlängtade nya böcker utan också en stor förlagsnyhet: Vi startar Karat, ett imprint som kommer att rymma en del av vår skönlitterära utgivning.
Det är lärt, men aldrig tråkigt, när Sveriges populäraste historiker Dick Harrison och författaren och äkta makan Katarina Harrison Lindbergh tar oss med på en personlig resa i världshistorien i podcasten Harrisons dramatiska historia. I premiäravsnittet, som lanseras tisdagen den 21 mars, blir dinosaurierna en utgångspunkt för ett samtal om människans existens.
Hedvig Eleonora var den svenska barockens drottning. Under sina nästan åttio levnadsår hann hon uppleva den svenska stormaktens blomstring och begynnande fall. Men hon var också kulturmecenat och politiskt inflytelserik genom sin plats i inte mindre än två förmyndarregeringar. Eva Helen Ulvros skildrar i sin nya biografi ett ovanligt långt kvinnoliv i maktens centrum.
Nutidshistoria är den gemensamma nämnaren för vårens tre nytillskott i bokserien Världens dramatiska historia. Björn Lundberg berättar om kalla krigets rymdkapplöpning i Kampen om rymden, Simon Olsson skildrar den ödesdigra natten då en kärnkraftsreaktor havererade i Tjernobylkatastrofen, och i boken Apartheid ger Andreas Karlsson en bild av Sydafrikas brutala samhällssystem.
Ernst Wigforss var ideologen som skapade 1900-talets Sverige – den svenska välfärdsstaten. Internationell statsvetenskap kallar honom världshistoriens mest framgångsrike socialist men aldrig tidigare har han tillägnats en bred politisk biografi. Nu ändrar historikern Henrik Arnstad på det med nya boken Den förbannade optimisten Ernst Wigforss.
Heinrich Himmler, ledare för nazisternas elitorganisation SS, hade radikala visioner om ett storgermanskt rike som skulle bildas efter Hitlers seger i andra världskriget – visioner som även omfattade Sverige. För att förverkliga sina planer drev han på en infiltration av det svenska samhället. I Lennart Westbergs nya bok Himmlers Sverige analyseras denna verksamhet för första gången i sin helhet.
