Den 11 september släpps Bettys bästa, en kokbok inspirerad av Katarina Widholms älskade romansvit Böckerna om Betty. Med tidstypiska recept, hushållstips och vardagsskildringar från 30- till 50-talets Sverige bjuder boken på en smakrik resa rakt in i folkhemmets hjärta.
Hallandsförfattaren Caroline Twamley är tillbaka med en ny roman från det irländska slottet Shannon River Castle. I Rosies hemlighet berättas historien i två tidsplan – ett ödesdigert beslut på 1940-talet får oväntade följder i nutid, när en ung kvinna börjar nysta i sin väns familjehistoria. Resultatet är en gripande berättelse om hemligheter, förlorad kärlek och modet att söka sanningen.
Vi presenterar två nya titlar i Historiska Medias serie Världens dramatiska historia. Dick Harrison berättar om pyramiderna i det forntida Egypten – byggnadsverk som fascinerat och förbryllat i tusentals år – medan Tomas Blom tecknar porträttet av den stridbare munken Martin Luther, vars idéer kom att förändra Europa. Båda böckerna ger liv åt viktiga historiska skeden med stor betydelse än idag.
Ett krig har inletts i Europa, och samtidigt pågår en annan slags kamp i Berlin – en som inte förs på slagfältet, utan i stadens undre värld. I Döden i Berlin, den tredje delen i Simon Scarrows romanserie om kriminalinspektör Horst Schenke, dras läsaren in i en tät thriller där maktspel, rädsla och moraliska gråzoner präglar varje steg.
Hur gick det egentligen till när vikingatiden tog slut, och vad kännetecknade perioden som följde? I Ragnarök framställer de Augustprisnominerade författarna Anna Lihammer och Ted Hesselbom 1100-talet som en märkvärdig epok, fylld av dramatiska förändringar. Krig, klimat, tro och makt ritade om kartan – och skapade en ny värld.
Den 7 maj 1945 började Europa fira freden efter sex års förödande krig. Idag, 80 år senare, finns det fortfarande skäl att påminna sig om händelserna före, under och efter kriget. Böcker som Tredje rikets sista dagar av Lars Ericson Wolke och nyutgåvan av Antony Beevors klassiker Andra världskriget erbjuder fördjupad läsning om varför minnet av andra världskriget fortsätter att angå oss.
Historiska Media är stolta över att kunna meddela att Fiskarens gåva av romandebutanten Julia R. Kelly är nominerad till Årets bok. En jury bestående av Bonniers Bokklubbars litteraturredaktörer har valt ut tjugo nominerade bland all skönlitteratur utgiven på svenska under det gångna året. Nu vidtar en röstningsprocess där läsarna utser vinnaren.
I Spjutdansare, den femte delen i Agneta Arnesson Westerdahls Vikingaserien, kulminerar berättelsen om Iduns och Rindis öden i 800-talets brutala verklighet. Medan Iduns familj dras in i ett politiskt spel längs norska kusten, kämpar Rindi för att skydda en silverskatt på Gotland. Det blir en dramatisk avslutning på en serie som levandegör vikingatidens hårda villkor och starka kvinnor.
Nu kan vi äntligen dela med oss av de boknyheter som väntar till hösten. Bland annat ger vi ut Bettys bästa, där Katarina Widholm samlar recept och hushållstips från romankaraktären Bettys tid, och Överlevaren, en modern biografi där Hugo Nordland ger en uppdaterad bild av Gustav III. Vi gläder oss också att presentera Martin Ringh, som debuterar med en berättelse om en ung man och hans mormor.
Vad hände med drömmen om en demokratisk och rättvis judisk stat? I Om ni vill det är det ingen dröm följer Ingmar Karlsson sionismens utveckling från idé till politisk verklighet, och skildrar de konflikter och vägval som format Israels historia och påverkar Mellanöstern än i dag.
Det är nu 80 år sedan andra världskriget tog slut, men Nazityskland föll inte över en natt. I sin nya bok berättar Lars Ericson Wolke om maj 1945 och de dramatiska veckorna efter Hitlers död i Berlin. Här skildras det politiska efterspelet, den fortsatta krigföringen och konsekvenserna i Skandinavien och Östersjöområdet, för ett viktigt komplement till bilden av krigsslutet.
Katarina Stenbock, Kristina Gyllenstierna och Margareta Leijonhufvud är några av huvudpersonerna i Kvinnorna runt Vasatronen. Här skildrar Karin Tegenborg Falkdalen kvinnorna som var inblandade i 1500-talets maktkamper, samtidigt som de rådde över stora egendomar och familjer. Nu får de sin rättmätiga plats i historien – som aktörer i det politiska spelet och inte bara som bihang till maktens män.
