Hiv i en ny tid - ny rapport om vårdbehov, kostnader och samjuklighet

Hiv-Sverige publicerade den 28 Maj rapporten “Hiv i en ny tid”. Rapporten släpptes i samband med webinariumet “Are we ready? Comorbidities, health economics and the future needs of people living with HIV” och syftar till att lyfta aspekter av förändrade vårdbehov hos personer som lever med hiv och den nya kostnadsstruktur som i och med detta tar form.

Rapportens förord lyder:

“Vården är en högt prioriterad fråga i Sverige. Tillgänglighet, väntetider och kostnader är aspekter som ofta förekommer i debatten om hälso- och sjukvårdssystemet. För personer som lever med hiv är en väl fungerande vård en förutsättning för god hälsa och ett gott liv. Samtidigt kan flera trender skönjas i den 40-åriga historien om hiv, från palliativt inriktad vård till nutidens benämning av hiv som en kronisk, behandlingsbar sjukdom. Med förändrade vårdbehov hos personer som lever med hiv står vi i ett pågående paradigmskifte med krav på att anpassa vård och resursfördelning. Av hälso- och sjukvårdslagens (1982:763) principer, återfinns i debatter och diskussioner om hiv-vården argument som lutar sig mot såväl människovärdesprincipen som behovs- och solidaritetsprincipen. Det finns idag ett förhållandevis rikt material som beskriver konsekvenserna av en hivdiagnos för den enskilda. Såväl myndigheter som akademi och civilsamhälle har i rapporter kartlagt livssituationen för personer som lever med hiv, och vilka behov och utmaningar som patienten möter med sin diagnos. Kostnadseffektivitetsprincipen förefaller dock sällan beröras. För att undvika samsjuklighet, ökande kostnader och förbättra livskvaliteten för personer som lever med hiv, bör kostnadseffektivitet ges ett större utrymme.

En rimlig fråga är om vi i civilsamhället själva ska lyfta kostnadseffektivitet. Är det att vara sann mot våra målgrupper och vår funktion i relation till andra aktörer?

Vi lutar åt ett ja, genom att belysa utmaningar och vilka insatser som ger effekt kan vi peka ut vad som gör skillnad och bidrar till bättre hälsa och livskvalitet. Att vård kostar och får kosta är rimligt med tanke på vårt ekonomiska välstånd, men vi behöver ställa oss frågan om resurser för de interventioner som finns idag kan användas på andra sätt. I slutändan är detta vad som också påverkar hälsa och livskvalitet för personer som lever med hiv.

Denna rapport syftar därför till att svara på frågorna:

Vad kostar samsjuklighet hos personer som lever med hiv? Hur kan vi bättre förebygga, upptäcka och behandla samsjuklighet?

Rapporten bygger på en litteraturöversikt av studier på området vårdkostnader för personer som lever med hiv, med fokus på Sverige och Danmark. Valet av nordiska länder grundar sig i hälsosystemens utformning, prevalens av hiv, befolkningens demografiska sammansättning och hälsa samt tillgänglig publicerad forskning. Vissa referenser görs också till forskning från andra länder.”

- Det behövs ökat fokus på insatser som ämnar att förebygga, upptäcka och behandla samsjuklighet bland personer som lever med hiv, både i och utanför ordinarie hälso- och sjukvård. Det finns också ett behov av att i större utsträckning testa och jämföra interventioner, säger Emanuel Karlström, strateg på Hiv-Sverige.

Rapporten finns att ladda ner på www.hiv-sverige.se