Pressmeddelande -
“Press nine for English” - Stora skillnader i tillgänglighet mellan landets infektionsmottagningar
Att ha konstant och stabil tillgång till antiretroviral behandling är livsviktigt för personer som lever med hiv. I Sverige garanterar Smittskyddslagen undersökning, vård och läkemedel för den som lever med hiv. Genom behandling räddas liv och risken för överföring vid sexuellt umgänge, även vid oskyddade samlag, blir obefintlig. Att snabbt få behandling efter en hivdiagnos och/eller vid en flytt till ett nytt land eller region inom landet är också vitalt i ett folkhälsoperspektiv. Genom att säkerställa tillgång kan nya infektioner förhindras och sena diagnoser som leder till AIDS-relaterade komplikationer minska.
Landets infektionsmottagningar verkar idag som knutpunkter för alla som får eller fått en hiv-diagnos. På mottagningarna tas relevanta prover, görs läkarbesök och recept för den livsviktiga antiretrovirala behandlingen förskrivs. För många som lever med hiv blir också infektionsmottagningarna en källa för rådgivning och stöd. Här kan de första stegen tas till att lära sig leva väl med hiv, förutsatt att stöd finns att tillgå.
Språket en nyckel för vård på lika villkor
Trots infektionsmottagningarnas centrala roll varierar tillgängligheten. En aspekt av tillgänglighet är att kunna erbjuda personer som inte pratar svenska språkstöd och en väg in för att kunna skapa kontakt och få vård. Att kunskap i det svenska språket är en förutsättning för vård på lika villkor är på intet sätt ett nytt iakttagande. Frågan har tagits upp i tidigare forskning och så sent som 2022 föreslog även Folkhälsomyndigheten “Tolknings- och översättningstjänster inom hälso- och sjukvården och andra offentliga verksamheter” 1som ett utvecklingsområde för att skapa en mer jämlik vård. Rapporter från organisationer i civilsamhället 2visar samtidigt att nöjdheten av vården som ges på själva infektionsmottagningarna är hög, men det förutsätter att en kontakt redan upprättats.
Hur stor del av besöken på infektionsmottagningarna, som görs av av personer som lever med hiv på andra språk än svenska, är svårt att veta. Statistik från InfCare HIV, det svenska kvalitetsregistret, visar att 64% av alla som lever med hiv i Sverige är födda utomlands. Folkhälsomyndigheten uppger att cirka 3 av 4 fått hiv utomlands 3. Huruvida det rör sig om semesterresor, immigration, återvändande utlandssvenskar eller annan mobilitet är oklart. Regionerna redovisar också egen statistik, ofta med samma parametrar som Folkhälsomyndigheten, men någon indikation förutom vart personen förvärvat hiv visas som regel inte.
Sammantaget är det sannolikt att det finns ett betydande behov av tolk, information/samtal på engelska och andra språk, samt andra interaktionsmetoder för att tillgodose vårdbehov. För att kartlägga och skapa en bild av tillgänglighet i termer av språk har vi undersökt och kontaktat landets infektionsmottagningar.
Hur gick vi tillväga?
Listan på kliniker vi använt är baserad på information från Svenska Smittskyddsläkarföreningens hemsida, slf.se. Genom information från 1177.se har vi sedan hämtat kontaktuppgifter till respektive infektionsmottagning.
Då det på 1177.se saknas email eller kontaktformulär har vi ringt mottagningarna på hänvisade direktnummer. Tillvägagångssättet är en rimlig metod med tanke på att till exempel Mina vårdkontakter eller meddelande genom 1177.se kräver svenskt personnummer, vilket de flesta som är nya i Sverige saknar, även under lång tid efter ankomst till Sverige. Samtal till exempel 1177, 112 eller sjukhusväxel innebär ofta att samtalet kopplas vidare till infektionsmottagningens direktnummer eller att numret till infektionsmottagningen ges ut. Förutom att fysiskt besöka en mottagning är därför direktnumret och telefonkontakten till infektionsmottagningarna helt avgörande.
Genom telefonsamtal till infektionsmottagningarna har vi samlat information för att kunna kartlägga huruvida språkval på engelska erbjuds alternativt om samtalet besvaras av en person som kan kommunicera på engelska under mottagningens telefontider, om det finns instruktion och möjlighet att lämna meddelande på engelska (vid språkval på engelska), att språkvalet nämns tidigt i samtalet för att tidigt kunna fånga upp den som ringer och om det finns knappval eller information på engelska utanför telefontiderna. För att säkerställa att kartläggningen blir rättvis har vi ringt varje mottagning minst två gånger, på olika dagar och tider. Engelska får i den här undersökningen verkar som ett typ av surrogatmått för att skapa en bild av tillgänglighet utanför det svenska språket. Flera språk eller andra interaktionsmetoder skulle också kunna undersökas, men några sådana har vi inte stött på under denna undersökning.
Resultat
Mottagningarna är sorterade efter resultat i grupperna A, B och C.
Grupp A
Vad säger undersökningen?
Den sammantagna bilden visar på väsentliga skillnader mellan mottagningarnas tillvägagångssätt att hantera telefonsamtal. Skillnaderna är inte bara uppenbara mellan regioner, utan även inom regionerna, vilket kan tyda på att telefontider och språkval inte är standardiserat. Storstadsområden tycks hålla en något högre tillgänglighet, medan en trend syns i att mottagningar i mindre städer oftare bemannar telefontider eller helt saknar knappval för språkval. Att mottagningar utifrån sin egen kontext har olika lösningar för att säkerställa tillgänglighet behöver i sig inte vara ett problem. Kanske är att bemanna en telefon lämpligt för vissa eller använda sig av en telefonsvarare lämpligt för andra. Men oavsett lösning, behöver lösningen vara lämplig för användarna av mottagningens tjänster, och för att komma dit behöver verksamheten förstå målgruppen. Görs det i tillräckligt stor utsträckning idag?
Anmärkningsvärt är att vid två kliniker bryts samtalet efter att engelska valts med knappval. Vissa mottagningar ger visserligen ut direktnummer eller “jobbtelefon”-nummer som personer som lever med hiv kan vända sig till, men det hjälper föga den som redan inte har dessa kontakter. I samtal med en infektionsmottagning kommenterade vårdpersonal att språkval under och efter telefontid inte var något de tänkt på, då de själva inte använder den typen av service.
Förutom interaktionen vid telefonsamtal finns också informationsbarriär. Telefontider visas som “Stängt idag” på 1177.se under de tider när telefontiden är stängd, men ger vid samma ögonblick inte information om när de öppnar. I praktiken betyder det att den som söker information kan behöva vara inne på 1177.se och mottagningens sida i realtid för att förstå när mottagningen har telefontid. Att sedan telefontider kan innebära 1. att telefonen bemannas och samtal besvaras 2. att det är tiden för när en telefonsvarare med möjlighet att lämna meddelanden är öppen eller 3. att svaret är ett telesvar med hänvisning till knappval, gör telefontider till ett förvirrande begrepp, som riskerar att försvåra tillgängligheten, och därmed också möjligheten till vård på lika villkor.
Språkstöd borde vara en självklarhet på alla landets mottagningar
Att implementera en förändring inom sjukvården är i och för sig ofta mödosamt och tidskrävande, men det får ändå anses vara låghängande frukt att erbjuda grundläggande språkstöd. Här finns alla möjligheter för mottagningarna att lära av varandra, framförallt med tanke på att tekniken i form av knappval på engelska, röstbrevlåda eller information på engelska redan används.
I vårt arbete på Hiv- Sverige hjälper och guidar vi personer som är nya i Sverige och/eller saknar kunskap i det svenska språket till att komma i kontakt med vården. Det ska vi fortsätta att göra, men på många mottagningar behöver vi se en ordentlig uppryckning, för att vård på lika villkor ska kunna ges i hela landet och till alla.
1Hiv i skuggan av utanförskap –En intervjustudie med migranter som lever med hiv i Sverige, Folkhälsomyndigheten, 2022
2Hiv-treatment for immigrants in Sweden – access a struggle, but overall good experiences once contact established, Positiva Gruppen Syd, 2021
3Hivinfektion – sjukdomsstatistik 2021, Folkhälsomyndigheten, 2022
Ämnen
Hiv-Sverige är en nationell patientorganisation för alla som lever med hiv och alla som berörs av hiv i Sverige vi arbetar med påverkan, rättigheter och prevention.
För och av personer som lever med hiv, sedan 1990
