Fortsatt arbete med att minska stigma kring psykisk ohälsa är absolut nödvändig

De senaste 15 årens arbete med att minska okunskap och negativa attityder till psykisk ohälsa har gett resultat. Studier visar att människor är mer benägna att söka professionell hjälp och att öppenheten kring psykisk ohälsa har ökat. Men fortfarande är stigmat stort kring vissa psykiatriska tillstånd. Mer arbete behövs för att minska stigmat och öka kunskapen om psykisk ohälsa, det visar både studier och den ideella föreningen Hjärnkolls samlade erfarenhet.

Hjärnkoll etablerades som en antistigmakampanj på uppdrag av dåvarande regering 2009. Sedan dess har den ideella föreningen byggt upp en tung expertis och ett omfattande nätverk för att minska stigmat och öka kunskapen kring psykisk ohälsa i Sverige. Situationen för 15 år sedan var annorlunda jämfört med i dag. Att tala om psykisk ohälsa var inte lika accepterat som det är nu.

Stigma bygger på okunskap och fördomar

I dag används begreppet stigma i olika sammanhang, bland annat kring psykisk ohälsa. Stigmat innebär negativa attityder som beror på okunskap eller fördomar. Det finns också ett självstigma som innebär att den drabbade personen själv börjar anse att stigmat stämmer. Stigmat får stora konsekvenser på enskildas liv. Stigma har betraktats som ett stort samhällsproblem och därför har regeringar och andra aktörer i ett stort antal länder under de senaste 20 åren tagit initiativ till nationella antistigmakampanjer.

Öppenheten har ökat - för vissa diagnoser och i vissa grupper

Vad har då hänt på 15 år? Det vi ser är att öppenheten i media och mellan människor – framför allt unga – har ökat. Det gäller särskilt för vissa psykiska besvär. Trots det kan stigma få stora konsekvenser för den enskilde och innebära ett stort lidande.

Utmattningssyndrom och depression är exempel på psykiska besvär som gradvis har blivit alltmer accepterade i samhället. Myndigheter, civilsamhället och media samt kända profiler har synliggjort dessa tillstånd. Parallellt har samhället blivit mer öppet och liberalt, och dessa ämnen har också blivit omskrivna på sociala medier.

Omfattande stigma för andra diagnoser

Dock ser utvecklingen annorlunda ut för andra diagnoser samt för skadligt bruk och beroende. Attityder till diagnoser som schizofreni har snarast försämrats de senaste 15 åren. Det visar både studier och Hjärnkolls samlade erfarenhet. Även attityderna kring rättspsykiatrisk vård är kvar på samma nivå som för 15 år sedan. Det innebär att den sociala distansen och rädslan för personer med dessa erfarenheter är fortsatt hög. Stigmat innebär svårigheter på många olika plan i samhället – att komma in på arbetsmarknaden och att skaffa en bostad är en utmaning.

Möten mellan människor ökar kunskap och förändrar attityder

Hur kommer vi till rätta med stigmat för de psykiatriska tillstånd där stigmat fortfarande är omfattande? Erfarenheter och forskning visar att social kontakt är effektivt för att minska stigma. Social kontakt innebär att människor får möta personer med psykisk ohälsa och höra dem beskriva sin livssituation. I dag finns det inte tillräckligt många mötesplatser där dessa möten mellan människor kan ske, även om Hjärnkoll är en av flera sådana arenor med föreläsningar och andra aktiviteter. Det behövs långsiktiga resurser och initiativ från regering och myndigheter så att bland annat civilsamhället kan fortsätta sitt viktiga arbete med detta. Precis som de tidigare nationella antistigmakampanjerna i olika länder och i Sverige, åtminstone på kort sikt, lyckades förbättra attityder och beteenden till det bättre vad gäller psykisk ohälsa generellt, så behöver samhället i dag utveckla en långsiktig strategi för att bevara dessa förbättringar. Framför allt behövs ett fokus på de psykiatriska tillstånd där stigma fortfarande är omfattande.

Maria Sundström, verksamhetschef för Riksförbundet Hjärnkoll

Lars Hansson, senior professor vid Lunds universitet