Debatt: Snabb ökning av typ 2-diabetes riskerar leda till fler hjärtinfarkter

Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Men tack vare intensiv forskning och bättre behandlingsmetoder har dödligheten minskat med en tredjedel på tio år.

Utvecklingen när det gäller typ 2-diabetes är betydligt dystrare. Antalet personer med diabetes ökar i snabb takt över hela världen. Världshälsoorganisationen WHO räknar med att antalet diabetesdrabbade kommer att ha fördubblats mellan åren 2000 och 2025. Minst 400 000 svenskar har typ 2-diabetes och sjukdomen ökar i snabb takt.

Detta är oroande inte minst eftersom det finns ett starkt samband mellan diabetes och hjärtsjukdom. Två av tre som har diabetes riskerar att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Samtidigt har också två av tre av alla som drabbas av hjärtinfarkt diabetes.

Ökningen av typ 2-diabetes riskerar därför att leda till att dödligheten i hjärtinfarkt vänder och börjar öka efter många års nedgång.

De allra flesta svenskar med diabetes har diabetes av typ 2, vilket innebär att kroppen fortfarande kan producera insulin, men inte i tillräcklig mängd. Risken för att drabbas av typ 2-diabetes ökar dramatiskt ju äldre vi blir och ärftligheten är hög.

Många som har typ 2-diabetes vet ännu inte om det och mörkertalet är stort. Att leva med okänd typ 2-diabetes gör att sjukdomen, ibland under flera år, hinner utvecklas ostört innan den upptäcks och rätt behandling kan sättas in. Obehandlad diabetes ökar risken att drabbas av hjärt-kärlkomplikationer och för många blir en hjärtinfarkt det första tecknet på diabetes.

Stora befolkningsstudier visar att risken för hjärtinfarkt är två till fyra gånger så stor hos dem med diabetes jämfört med personer som inte har diabetes. Risken för efterföljande komplikationer som stroke, hjärtsvikt och nya infarkter är också större. Man uppskattar att hela 70 procent av alla dödsfall hos personer med diabetes beror på hjärt-kärlkomplikationer.

Typ 2-diabetes är i stor utsträckning en livsstilssjukdom som i många fall kan hållas i schack och delvis gå tillbaka med hjälp av förändrade motions- och kostvanor. Men det kräver att sjukdomen upptäcks i tid. Eftersom personer med diabetes löper större risk att drabbas av exempelvis hjärtinfarkt är sambandet mellan diabetes och hjärt-kärlsjukdom ett mycket angeläget forskningsområde.

I forskningsstudien SCAPIS som drivs av Hjärt-Lungfonden i samarbete med universitetssjukhusen i Sverige pågår intensiv forskning för att kunna förutsäga vem som drabbas av hjärt-lungsjukdom och förhindra det. I bästa fall kan SCAPIS bidra till behandlingar som skulle kunna minska diabetesdrabbades överrisk att drabbas av sjukdom i hjärta och kärl.

Förutom mer forskning på området behöver riskgrupper fångas upp på ett tidigare stadium. En svensk studie som även prövats internationellt visade att cirka 60 procent av hjärtinfarktpatienterna hade tidigare odiagnostiserad diabetes eller nedsatt glukostolerans.

I dag mäter många svenska sjukhus blodsockervärdet hos hjärtinfarktpatienter på ett sätt som gör att de riskerar att missa fall av diabetes eller nedsatt glukostolerans. Om rätt typ av mätning gjordes på alla hjärtinfarktpatienter skulle många fall av typ 2-diabetes kunna upptäckas tidigare. De drabbade skulle ges möjlighet till snabbare och bättre hjälp att behandla sin sjukdom vilket i sin tur skulle minska risken för framtida hjärt-kärlkomplikationer.

Eftersom sambandet mellan diabetes och hjärtsjukdom är så starkt kan man säga att sjukdomarna går hand i hand.

Men det finns hopp. De senaste 30 åren har diabetesforskningen gjort stora framsteg. Nya behandlingsmetoder och läkemedel har gjort stor skillnad för diabetessjuka. Men mer forskning är helt nödvändigt. För att hitta viktiga samband mellan diabetes och hjärtsjukdom stödjer både Hjärt-Lungfonden och Diabetesförbundets forskningsfond, Diabetesfonden forskning på området som kan rädda liv i framtiden.

Samtidigt behövs det också förändringar inom sjukvården.Socialstyrelsen bör därför ta fram tydliga riktlinjer för vilka riskgrupper som ska screenas för diabetes, till exempel de som drabbats av en hjärtinfarkt. Det skulle vara ett viktigt steg för en bättre vård av både diabetessjuka och personer med hjärt-kärlsjukdom.

Den galopperande ökningen av typ 2-diabetes runt om i världen riskerar att bli en av framtidens stora hälsoutmaningar och öka antalet som drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Vi måste göra allt vi kan för att bromsa utvecklingen. Med rätt behandlings- och forskningsinsatser kan vi se till att den positiva utvecklingen med minskad dödlighet i hjärtinfarkt fortsätter och att den explosiva ökningen av diabetes avstannar.

Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden

Fredrik Löndahl, ordförande, Diabetesförbundet och Diabetesfonden

Publicerad den 17 juni 2015 i Dagens Medicin