Senaste nyheterna

⛰️ Nedräkningen har börjat – Kebnekaise väntar! Nu är det snart dags! Bestigningen av Kebnekaise – ett äventyr jag har längtat efter och tränat för i flera månader. 💪 Jag känner mig stark, fokuserad och taggad. Kroppen svarar, viljan är där, och pannbenet är med mig hela vägen. Men om jag ska vara ärlig... så finns det en liten nervositet också. Och det är okej. För det här är ingen vanlig promenad. Det är en tuff miljö – ny för mig – med väder och terräng som kan överraska. Det jag är mest nervös för? Det jag inte kan påverka – vädret, leden, oväntade hinder. Jag har förberett mig så gott det går: ✅ Rekat leden ✅ Pratat med erfarna fjällvandrare ✅ Byggt upp kroppen steg för steg Det här är inte bara en fysisk utmaning. Det är en mental resa. En chans att växa – och visa att jag klarar mer än jag tror. Det handlar inte bara om att nå toppen. Det handlar om att våga. 👉 Är det något du undrar över inför min bestigning? Skriv gärna din fråga i kommentarsfältet så svarar jag kommande dagar. Kram Elin Ps. Stötta gärna forskningen genom min insamling. Klicka på profilen ovan och välj "Elin mot Kebnekaise". 📷Privata bilder

🏅 Vår generalsekreterare blir hedersdoktor! Vi är så stolta! ❤️ Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, har utsetts till hedersdoktor vid @sahlgrenskaakademin – ett av Sveriges mest ansedda medicinska lärosäten. Det här är inte bara ett personligt erkännande – det är ett kvitto på vad uthållighet, ledarskap och engagemang kan åstadkomma för folkhälsan. Kristina har i snart 30 år varit en stark röst för mer forskning som verkligen gör skillnad för patienter med hjärt-, lung- och kärlsjukdom. Under hennes ledarskap har vi på Hjärt-Lungfonden kunnat möjliggöra banbrytande projekt som SCAPIS – en av världens största studier inom hjärta och lungor. Vi är så glada och stolta över att Kristinas arbete uppmärksammas på det här sättet. 💬 Skriv gärna en grattis-kommentar till henne! 👉 Det här är forskning med hjärta. #hedersdoktor #forskning #hjärtlungfonden

#detgällerossalla

Vi cyklar med hjärtat, för hjärtat. ❤️Ride for Life 2025 – till minne av vår son Alexander Det finns stunder i livet man aldrig glömmer. För oss var det den 23 augusti 2018. Vi fick ett samtal som ingen förälder någonsin vill få – vår älskade son Alexander hade fått ett plötsligt hjärtstopp och hans liv gick inte att rädda. Han var bara 31 år. Fem år tidigare hade han fått diagnosen ARVC – Arytmogen högerkammarkardiomyopati – en ärftlig hjärtsjukdom som oftast visar sig mellan 20–40 års ålder. Den är en vanlig orsak till plötslig död bland unga idrottare – särskilt bland män. Alexander levde ett aktivt liv som konditionsidrottare på hög nivå. Hans sjukdom triggades av just det. Trots diagnos och inopererad ICD gick hans liv inte att rädda den dagen. Sedan dess har vi föräldrar, Christos och Margareta, bestämt oss: 👉 Vi vill göra skillnad. 👉 Vi vill sprida kunskap om ARVC. 👉 Vi vill rädda liv. Därför cyklar vi varje år genom Sverige i Ride For Life – ett lopp till förmån för Hjärt-Lungfonden, och till minne av Alexander. Vi har inga ekonomiska intressen – allt vi gör är för forskningen, för framtiden, och för alla andra unga som fortfarande kan få hjälp i tid. 🚴‍♂️ Ride for Life 2025 🗓 24–28 juni📍Från Östkusten till Västkusten Vill du heja längs vägen? Här cyklar vi i år: 24 juni – Start i Kalmar, vi cyklar över vackra Öland 25 juni – Karlshamn 26 juni – Simrishamn 27 juni – Lund 28 juni – Mål i Ängelholm 💝 Vill du stötta forskningen? Ge ett bidrag till vår insamling till Hjärt-Lungfonden, följ länken i profilen och klicka "Ride for life". Tack för att du ger bidrag, delar, hejar, och hjälper oss att sprida kunskap ❤️ /Christos & Margareta Amprazis Privata bilder på oss och Alexander

Glad midsommar 💛💙

Hej! Det här är mitt sista inlägg för den här gången. Tack för att jag fått skriva här och tack för alla era gåvor som möjliggör min forskning. Ni hjälper oss att rädda fler liv. 🫶 Vad betyder anslaget konkret för dig och din forskargrupp? – Det ger oss en trygghet i att vi kommer att kunna slutföra de här dyra undersökningarna. Vi kan ta in mer personal på konsultbasis, exempelvis bioinformatiker. 🫶 Hur reagerade du när du fick beskedet? – Jag hoppades på att det skulle gå vägen, men jag var inte alls beredd när Hjärt-Lungfondens generalsekreterare ringde och gav mig beskedet en fredagseftermiddag. Samtalet kom tidigare än vad jag hade förväntat mig. Telefonen visade okänt nummer och jag tvekade om jag skulle svara. Som tur var tog jag upp luren. Det var förstås härligt att få ett så glädjande besked inför en helg. 🫶 Johan Nilsson tog emot anslagschecken på Oscarsteatern i Stockholm i maj. Anslaget är på 15 miljoner kronor under tre år.

Idag fortsätter jag, Johan Nilsson, att gästskriva här i Hjärt-Lungfondens kanaler. Ett hjärta som förvarats i ”hjärtlådan” transplanterades för första gången till en patient 2017. I dagsläget, maj 2025, har den använts till 47 patienter och sedan 2020 utvärderar vi metoden i en nationell randomiserad studie. Utfallet för personer som fått ett hjärta som förvarats i lådan jämförs med hur det gått för andra vars nya hjärta förvarats på vanligt sätt före operationen. – Vi följer noggrant hur det går för patienterna med hjälp av en lång rad tester. Vi mäter livskvaliteten under ett år räknat från transplantationen och samlar bland annat in data via smartklockor som patienterna har på sig. Vi har nu bara 3 personer kvar att rekrytera av totalt 66 i studien. Samtidigt pågår flera internationella studier av metoden. I somras slutfördes en europeisk, företagssponsrad studie med 200 deltagare som visade lovande resultat. – Vår svenska studie är inte finansierad av kommersiella intressen. Den är också mer detaljerad, vi gör exempelvis genetiska analyser och vi ger alla patienter samma typ av immunhämning. Vi utvärderar parallellt den nya apparaten (se bild) som kartlägger donatorhjärtans funktion. Precis som för hjärtlådan är det Stig Steen, seniorprofessor i thoraxkirurgi i Lund, som är den främste upphovsmannen till innovationen. – Maskinen låter hjärtat arbeta mot ett motstånd som efterliknar kärlbädden hos personen som ska få hjärtat. Vi kan se vilken förmåga hjärtat har att pumpa ut blod i kroppen och om det verkar hålla måttet. Man kan se det som att man förbereder hjärtat för den nya patienten. I en pågående studie utvärderas funktionen hos donatorhjärtan som anses vara för dåliga för transplantation, men än så länge utan att det i slutändan genomförs någon transplantation. – Målet med båda projekten är att det ska gå att transplantera fler hjärtan. Idag använder vi av olika anledningar bara en tredjedel av alla donerade hjärtan, min förhoppning är att vi kan öka andelen och rädda fler liv. //Johan Bilden visar ett grishjärta som utvärderas i den medicintekniska enheten HeartEval.

Fler hjärtan kan rädda liv – med ny svensk teknik Hjärttransplantation är ofta den enda räddningen för svårt hjärtsjuka patienter. Men tyvärr är det brist på donerade organ. – De hjärtan som ändå finns riskerar att skadas när de förvaras och transporteras på is. Det innebär att tiden från att hjärtat tas från donatorn till att det kan opereras in i mottagaren är avgörande. Vanligtvis handlar det bara om några timmar innan risken för skador på hjärtat blir för stor, berättar Johan Nilsson, professor och överläkare i thoraxkirurgi och bioinformatik i Lund. Mitt forskningsprojekt, som tilldelats Hjärt-Lungfondens Stora forskningsanslag 2025, går ut på att förbättra den här processen. – För det första utvärderar vi en ny metod för att bevara hjärtat. Det är en sorts förvaringslåda där hjärtat får konstant tillförsel av syre och näring. Det gör att hjärtat kan må bättre även om transporttiden är lång. Målet är att förlänga tiden som ett donerat hjärta kan transporteras säkert. – För det andra har vi utvecklat en apparat som utvärderar ett hjärtas funktion före transplantation genom att simulera verkliga blodflöden och belastningar. På så sätt kan vi bättre se hur bra hjärtat är. Förhoppningen är att många hjärtan som vi idag tror är av sämre kvalitet i själva verket är tillräckligt bra för att användas, säger Johan Nilsson. 👉 Fortsättning följer – nästa inlägg berättar jag om hur forskningen testas och vad anslaget betyder för mig och mitt team. //Johan Bilderna nedan visar hur hjärtat monteras i hjärtboxen innan hjärtat sänkts ned. Hjärtboxen som fungerar som en mini-hjärtlungmaskin kommer sedan att förse hjärtat med en syrsatt blodtillblandad näringslösning under transporten via slangen som är kopplad till hjärtat. Fotograf: Johan Nilsson och Audrius Paskevicius

🌿 En vecka kvar till midsommar, här kommer en påminnelse om att sänka kraven. Forskning har visat att fler drabbas av hjärtinfarkt under storhelger som midsommarafton. Personerna som drabbas har upplevt ökad stress under dygnet som föregick infarkten. Sambandet gäller framför allt kvinnor. 🫀 Kvinnor drabbas ofta av hjärtinfarkt utan klassiska symtom – och stress kan vara en tyst men tydlig signal. Oro, dålig sömn och känslan av att ha för mycket runt sig är därför varningstecken vi inte ska ignorera. Så inför midsommarhelgen: ✨ Våga sakta ner ✨ Säg nej till måsten ✨ Vila när du behöver det ✨ Och lita på kroppens signaler Forskningen gör det allt tydligare – stress är inte "bara stress". Det är en del av vår hjärthälsa. #detgällerossalla #stroke #hjärtinfarkt

Design med hjärta – nytt samarbete med Lars Wallin Lars Wallin förknippas främst med exklusiva galaklänningar, men nu använder han sin design för att lyfta en livsviktig fråga – forskningen om hjärt- och lungsjukdomar. – Jag är väldigt stolt över att få göra det här samarbetet. Att jag kan bidra med min design och min form för att väcka uppmärksamhet runt den här viktiga frågan, säger Lars Wallin. Till alla som väljer att bli månadsgivare nu har han skapat en helröd tygpåse med Hjärt-Lungfondens symbol i quilt – designad för att väcka uppmärksamhet och känslor. – Rött är en färg som alla reagerar på. Jag ville också att tygpåsen skulle vara snygg och funktionell så att man verkligen vill bära tygpåsen med stolthet, lite som ett fashion statement. Klicka på länken i profilen för att läsa mer om Lars Wallins engagemang och hur du kan vara med och stötta forskningen. #detgällerossalla

🌸 Juni är här – med skolavslutning, doften av syrener och sommarens första riktigt varma dagar. Vad passar bättre än en färgsprakande bild av Gunilla Mann ur årets Gåvokalender? Bara namnet "Lyckliga stunder på näste" värmer inifrån. Under sommaren bjuder vi på ett lättsamt tema i våra kanaler: levnadsvanor. Du kommer få ta del av: 💚 Friskfaktorer 🚫 Riskfaktorer & myter 🥦 Recept 🚶‍♀️ Rörelse 🔬 Forskning kring prevention ...och annat smått och gott som passar perfekt att scrolla i hängmattan. Men! Vi hoppas också att du checkar ut lite mer än vanligt från skärmen – för din återhämtning är viktigast. Välkommen juni. 📌 Psst! Vill du också pryda väggen med Gunilla Manns glada verk? Klicka på länken i vår profil och välj "Gåvokalender".