Gå direkt till innehåll

Senaste nyheterna

  • Ny forskning visar: Skolmiljön påverkar astmasjuka ungdomars livskvalitet

    Ungdomar vars astma förvärras i skolan upplever sämre hälsorelaterad livskvalitet, ökad oro för sin astma och upplever begränsningar i vardagsaktiviteter. Vilket i sin tur kan leda till skolfrånvaro, svårigheter att delta i idrottslektioner och känslor av utanförskap eller mobbning. Det visar en ny studie från Umeå universitet med anslag från Hjärt-Lungfonden.
    – Skolan är en plats där ungdomar

  • Ny studie med stöd av Hjärt-Lungfonden visar: Obesitas nu vanligaste riskfaktorn hos vuxna med hjärtinfarkt

    Obesitas (fetma) har gått om rökning som den vanligaste riskfaktorn hos vuxna i åldrarna 18–59 år som drabbas av hjärtinfarkt i Sverige. Det visar en ny registerstudie som gjorts med stöd av Hjärt-Lungfonden, där över 44 000 personer följts efter att de fått en hjärtinfarkt. Studien visar också att kvinnor har fler riskfaktorer än män och en sämre prognos efter en hjärtinfarkt.
    – Vi vet att ung

  • Även låg grad av fysisk aktivitet gör skillnad för äldres hälsa

    Även om man som äldre är mindre fysiskt aktiv än vad myndigheterna rekommenderar kan man få hälsovinster från den fysiska aktivitet man faktiskt utför om man samtidigt undviker stillasittande. Det visar en internationell forskningsstudie med anslag från Hjärt-Lungfonden ledd från Örebro universitet.

  • Ny forskning kan bana väg för bättre behandling av KOL

    En enkel nässköljning kan ge viktig information om vilken typ av inflammation en KOL-patient har – och på sikt bidra till en mer individanpassad behandling. Det visar en ny svensk studie från Karolinska Institutet, med anslag från Hjärt-Lungfonden.
    – Det mest spännande är att vi ser samma typ av immunaktivering i näsan som tidigare bara kunde upptäckas genom mer komplicerade ingrepp, såsom bron

  • Ny forskning ger pusselbit till varför hjärtinfarkt ökar vid midsommar – hjärtsjuka rör sig mindre och äter mer

    Vi rör oss mindre på storhelger som midsommarafton visar en studie vid Lunds universitet med anslag från Hjärt-Lungfonden. Det i kombination med ett ökat intag av mat och dryck kan bidra till att förklara varför hjärtinfarkt ökar under just storhelger tror forskarna bakom studien.
    – Baserat på resultaten i våra studier rekommenderar vi att patienter med hjärtsjukdom bör äta och dricka lite mi

  • Ny forskning visar: Fysisk aktivitet kan skydda mot stroke efter hjärtinfarkt

    Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt. En ny svensk studie med stöd av Hjärt-Lungfonden visar att personer som rör på sig sex dagar i veckan efter en hjärtinfarkt inte längre har någon ökad risk att drabbas av stroke.– Risken att få stroke är två till fyra gånger högre tidigt efter en hjärtinfarkt. At

Sociala medier

Jag heter Annika Gaardsdal. Det kanske är några av er som känner igen mig som Katastroke, som mitt konto heter här på Instagram.

Sedan några år tillbaka är jag ambassadör för Hjärt-Lungfonden. Jag har själv drabbats hårt av sjukdom. Den 17 mars 2017 fick jag en massiv hjärnblödning. Den gav inga förvarningar, utan kom som en blixt från klar himmel och höll på att kosta mig mitt liv.

Jag vet hur snabbt livet kan förändras. Jag önskar ingen i världen en stroke. Kanske går min önskan i uppfyllelse en dag!

Jag använder mina dagar med att rehabilitera mig själv. Mitt mål är att bli så självständig som möjligt och kunna gå själv utan hjälpmedel. Jag tror på att det är möjligt, men det verkar ta tid. Men man måste komma ihåg att långsamt också är en hastighet!

/Annika

Jag heter Annika Gaardsdal. Det kanske är några av er som känner igen mig som Katastroke, som mitt konto heter här på Instagram. Sedan några år tillbaka är jag ambassadör för Hjärt-Lungfonden. Jag har själv drabbats hårt av sjukdom. Den 17 mars 2017 fick jag en massiv hjärnblödning. Den gav inga förvarningar, utan kom som en blixt från klar himmel och höll på att kosta mig mitt liv. Jag vet hur snabbt livet kan förändras. Jag önskar ingen i världen en stroke. Kanske går min önskan i uppfyllelse en dag! Jag använder mina dagar med att rehabilitera mig själv. Mitt mål är att bli så självständig som möjligt och kunna gå själv utan hjälpmedel. Jag tror på att det är möjligt, men det verkar ta tid. Men man måste komma ihåg att långsamt också är en hastighet! /Annika

Hej! Fredrik Moberg heter jag, född och uppvuxen i Kristinehamn men jobbar i Idre just nu.

Jag ska springa Craft Idre fjällmaraton imorgon - i larmställ. Det är 45 kilometer ultra traillopp på 1 400 höjdmeter med en maxtid på 10 timmar. Utrustningen väger omkring 10 kg. Och jag springer för att samla in pengar till Hjärt-Lungfonden.

Engagemanget kommer ifrån en vilja att vilja göra mer. Räddningstjänsten åker på något som kallas IVPA, i väntan på ambulans, där de vanligaste fallen är hjärtstopp eller andningsbesvär. Tyvärr så är det alldeles för sällan som det går bra när vi åker på sådant. Speciellt plötsliga hjärtstopp.

Vi inom räddningstjänsten gör allt i vår makt för att hjälpa personer som drabbas av hjärt-lungproblem och jag tror det är få som inte har någon drabbad i sin närhet. 

Med mer forskning som Hjärt-Lungfonden bidrar till så ökar chanserna att förhindra och förebygga dessa sjukdomar.  Därför känns den här insamlingen viktig. Ni får gärna bidra, heja, följa och dela inläggen under morgondagen. Tillsammans kan vi få fler att överleva.

🧑‍🚒Varför larmställ?
Ja, varför larmställ egentligen... Den praktiska anledningen är att man behöver göra något som sticker ut för att få igång en insamling. Symboliskt däremot, kan man säga att springa marathon i larmställ känns lite lika som att åka på ett hjärtstopp: Oddsen är emot oss och det känns som att vi aldrig kommer fram. Trots det är enda vägen att sätta den ena foten framför den andra och göra vårt jobb.

Länk till insamlingen via profilen! 

// Fredrik

#egeninsamling #hjärtstopp #forskning

Hej! Fredrik Moberg heter jag, född och uppvuxen i Kristinehamn men jobbar i Idre just nu. Jag ska springa Craft Idre fjällmaraton imorgon - i larmställ. Det är 45 kilometer ultra traillopp på 1 400 höjdmeter med en maxtid på 10 timmar. Utrustningen väger omkring 10 kg. Och jag springer för att samla in pengar till Hjärt-Lungfonden. Engagemanget kommer ifrån en vilja att vilja göra mer. Räddningstjänsten åker på något som kallas IVPA, i väntan på ambulans, där de vanligaste fallen är hjärtstopp eller andningsbesvär. Tyvärr så är det alldeles för sällan som det går bra när vi åker på sådant. Speciellt plötsliga hjärtstopp. Vi inom räddningstjänsten gör allt i vår makt för att hjälpa personer som drabbas av hjärt-lungproblem och jag tror det är få som inte har någon drabbad i sin närhet. Med mer forskning som Hjärt-Lungfonden bidrar till så ökar chanserna att förhindra och förebygga dessa sjukdomar. Därför känns den här insamlingen viktig. Ni får gärna bidra, heja, följa och dela inläggen under morgondagen. Tillsammans kan vi få fler att överleva. 🧑‍🚒Varför larmställ? Ja, varför larmställ egentligen... Den praktiska anledningen är att man behöver göra något som sticker ut för att få igång en insamling. Symboliskt däremot, kan man säga att springa marathon i larmställ känns lite lika som att åka på ett hjärtstopp: Oddsen är emot oss och det känns som att vi aldrig kommer fram. Trots det är enda vägen att sätta den ena foten framför den andra och göra vårt jobb. Länk till insamlingen via profilen! // Fredrik #egeninsamling #hjärtstopp #forskning

En dag för dig som gör skillnad 

Visste du att nästan var femte person i Sverige är pensionär? Det är en livsfas fylld av erfarenheter, engagemang och omtanke. Idag, 21 augusti, alla pensionärers dag, uppmärksammar vi särskilt dig som engagerar dig i forskningen. Faktum är att personer över 65 år står för en stor del av det långsiktiga och stabila stöd som möjliggör forskningsframsteg inom hjärt- och lungsjukdomar. Tack för att du gör skillnad. 

Pst. Vad är det bästa med att vara pensionär? Fyll gärna kommentarsfältet med härliga kommentarer.

En dag för dig som gör skillnad Visste du att nästan var femte person i Sverige är pensionär? Det är en livsfas fylld av erfarenheter, engagemang och omtanke. Idag, 21 augusti, alla pensionärers dag, uppmärksammar vi särskilt dig som engagerar dig i forskningen. Faktum är att personer över 65 år står för en stor del av det långsiktiga och stabila stöd som möjliggör forskningsframsteg inom hjärt- och lungsjukdomar. Tack för att du gör skillnad. Pst. Vad är det bästa med att vara pensionär? Fyll gärna kommentarsfältet med härliga kommentarer.

Obesitas (fetma) har gått om rökning som den vanligaste riskfaktorn för hjärtinfarkt bland vuxna i Sverige. Med vuxna menas här ålder 18-59. 📊

En ny stor studie, gjord med stöd av Hjärt-Lungfonden, har följt över 44 000 personer som drabbats av hjärtinfarkt. Resultaten visar att 3 av 4 hade minst en känd riskfaktor – oftast högt blodtryck, diabetes, rökning eller obesitas.

👉 Extra oroande är att andelen med obesitas har ökat snabbt: från en av fyra 2006 till mer än var tredje 2021. Samtidigt har rökningen minskat.

– Det är oroande att obesitas gått om rökning som den vanligaste riskfaktorn. Men det visar också att vi kan göra mycket för att förebygga hjärtinfarkt genom att upptäcka och behandla riskfaktorer i tid, säger Moa Simonsson, forskare och överläkare i kardiologi vid Karolinska universitetssjukhuset.

Studien visar också skillnader mellan kvinnor och män:
♥️Kvinnor har ofta fler riskfaktorer och en sämre prognos.
♥️Män drabbas oftare och tidigare. 

👉 Vad tänker du?
📲 Dela vidare så fler får veta!

#hjärtinfarkt #forskning #detgällerossalla

Obesitas (fetma) har gått om rökning som den vanligaste riskfaktorn för hjärtinfarkt bland vuxna i Sverige. Med vuxna menas här ålder 18-59. 📊 En ny stor studie, gjord med stöd av Hjärt-Lungfonden, har följt över 44 000 personer som drabbats av hjärtinfarkt. Resultaten visar att 3 av 4 hade minst en känd riskfaktor – oftast högt blodtryck, diabetes, rökning eller obesitas. 👉 Extra oroande är att andelen med obesitas har ökat snabbt: från en av fyra 2006 till mer än var tredje 2021. Samtidigt har rökningen minskat. – Det är oroande att obesitas gått om rökning som den vanligaste riskfaktorn. Men det visar också att vi kan göra mycket för att förebygga hjärtinfarkt genom att upptäcka och behandla riskfaktorer i tid, säger Moa Simonsson, forskare och överläkare i kardiologi vid Karolinska universitetssjukhuset. Studien visar också skillnader mellan kvinnor och män: ♥️Kvinnor har ofta fler riskfaktorer och en sämre prognos. ♥️Män drabbas oftare och tidigare. 👉 Vad tänker du? 📲 Dela vidare så fler får veta! #hjärtinfarkt #forskning #detgällerossalla

Hej igen! Sofia här – nutritionist och doktorand vid Karolinska institutet. I dag vill jag dela barnens egna reflektioner kring livsmedelsreklam på sociala medier.
 
💬 Vad lockar till köp?
 
I fokusgrupper berättade elever att rabatter uppmuntrar till köp. Även begränsade upplagor lockar och gör ibland att de köper extra mycket – "innan det tar slut". Trender och rekommendationer från vänner och influensers påverkar också starkt.
 
🍽️ Matmiljön påverkar vad vi äter – varje dag.
 
Vår kartläggning visade att 70 % av den livsmedelsreklam barn mötte på sociala medier marknadsförde ohälsosamma produkter. Många av dessa reklaminlägg marknadsförde just rabatter och begränsade upplagor.  Miljöer som främjar ohälsosamma alternativ riskerar att normalisera ohälsosamma vanor och leda till ohälsa.
 
🎯 Tips till dig som förälder:
• Prata om reklam – hur funkar den?
• Uppmuntra medvetna val – vad behöver kroppen?
• Skapa en hälsosam matmiljö hemma
• Var en förebild
 
För att barn ska kunna göra hållbara val behövs även en miljö som uppmuntrar och stödjer dessa val. Läs mer och se förslag på åtgärder i rapporten via länken i profilen.
 
Hur tycker du vi kan hjälpa barnen? Kommentera och dela gärna för att få igång ett samtal bland om hur vi kan påverka sociala mediers innehåll.
 
Och tack för mig som fått gästskriva här igår och idag! 

//Sofia❤️

Bilden är barnens egna reflektioner.

#barnhälsa #matmiljö #detgällerossalla

Hej igen! Sofia här – nutritionist och doktorand vid Karolinska institutet. I dag vill jag dela barnens egna reflektioner kring livsmedelsreklam på sociala medier. 💬 Vad lockar till köp? I fokusgrupper berättade elever att rabatter uppmuntrar till köp. Även begränsade upplagor lockar och gör ibland att de köper extra mycket – "innan det tar slut". Trender och rekommendationer från vänner och influensers påverkar också starkt. 🍽️ Matmiljön påverkar vad vi äter – varje dag. Vår kartläggning visade att 70 % av den livsmedelsreklam barn mötte på sociala medier marknadsförde ohälsosamma produkter. Många av dessa reklaminlägg marknadsförde just rabatter och begränsade upplagor. Miljöer som främjar ohälsosamma alternativ riskerar att normalisera ohälsosamma vanor och leda till ohälsa. 🎯 Tips till dig som förälder: • Prata om reklam – hur funkar den? • Uppmuntra medvetna val – vad behöver kroppen? • Skapa en hälsosam matmiljö hemma • Var en förebild För att barn ska kunna göra hållbara val behövs även en miljö som uppmuntrar och stödjer dessa val. Läs mer och se förslag på åtgärder i rapporten via länken i profilen. Hur tycker du vi kan hjälpa barnen? Kommentera och dela gärna för att få igång ett samtal bland om hur vi kan påverka sociala mediers innehåll. Och tack för mig som fått gästskriva här igår och idag! //Sofia❤️ Bilden är barnens egna reflektioner. #barnhälsa #matmiljö #detgällerossalla

❤️GÄSTSKRIBENT❤️

Hej! Jag heter Sofia Spolander, nutritionist och doktorand på Karolinska institutet. Den här veckan gästskriver jag i Hjärt-Lungfondens kanaler och lyfter viktiga insikter från vår nya rapport "In Your Phone", framtagen tillsammans med Hjärt-Lungfonden och UNICEF Sverige.
 
📱 Visste du att 70 % av livsmedelsreklamen som högstadieelever ser på sociala medier marknadsför ohälsosam mat? Bilden visar skärmdumpar som eleverna själva har tagit.
 
En tredjedel av den reklam de möter handlar om mat eller dryck – och majoriteten marknadsför ohälsosam mat som snabbmat, sötsaker, snacks och sötade drycker. På TikTok mötte eleverna i snitt 17 annonser med ohälsosam mat i timmen.
 
Tidigare studier visar att denna typ av reklam påverkar barns och ungas matval. Samtidigt är ohälsosamma matvanor en av de främsta riskfaktorerna för ohälsa i Sverige.
 
🔗 Läs mer i rapporten via länken i profilen.

Bild 1 - Sofia Spolander
Bild 2 - Elevernas egna skärmdumpar 
Bild 3 Rapporten "In your phone" 
 
#detgällerossalla #barnhälsa #forskning

❤️GÄSTSKRIBENT❤️ Hej! Jag heter Sofia Spolander, nutritionist och doktorand på Karolinska institutet. Den här veckan gästskriver jag i Hjärt-Lungfondens kanaler och lyfter viktiga insikter från vår nya rapport "In Your Phone", framtagen tillsammans med Hjärt-Lungfonden och UNICEF Sverige. 📱 Visste du att 70 % av livsmedelsreklamen som högstadieelever ser på sociala medier marknadsför ohälsosam mat? Bilden visar skärmdumpar som eleverna själva har tagit. En tredjedel av den reklam de möter handlar om mat eller dryck – och majoriteten marknadsför ohälsosam mat som snabbmat, sötsaker, snacks och sötade drycker. På TikTok mötte eleverna i snitt 17 annonser med ohälsosam mat i timmen. Tidigare studier visar att denna typ av reklam påverkar barns och ungas matval. Samtidigt är ohälsosamma matvanor en av de främsta riskfaktorerna för ohälsa i Sverige. 🔗 Läs mer i rapporten via länken i profilen. Bild 1 - Sofia Spolander Bild 2 - Elevernas egna skärmdumpar Bild 3 Rapporten "In your phone" #detgällerossalla #barnhälsa #forskning

Snart är det skolstart och här kommer en "heads up" till er som är föräldrar till ungdomar: Var uppmärksamma på användandet av e-cigaretter och läs på! Forskare vid Uppsala universitet har visat att redan några få bloss från en e-cigarett med nikotin kan bidra till akut inflammation i lungvävnaden. Den färska studien, som fått anslag från Hjärt-Lungfonden, väcker oro: nikotin är långt ifrån riskfritt och kan påverka både lungor samt hjärta och blodkärl. Forskningsstudien har genomförts som en randomiserad cross-overstudie där 22 friska män och kvinnor deltog. Deltagarna fick vid två olika tillfällen röka e-cigarett med respektive utan nikotin i 30 minuter. Analyser av blodprover visade att rökning av e-cigaretter med nikotin signifikant ökade nivåerna av vissa inflammatoriska markörer – vilket tyder på att nikotin snabbt kan bidra till att utlösa en akut inflammatorisk reaktion i lungvävnaden. Studien är den första i sitt slag som visar en direkt koppling mellan inhalerat nikotin och specifika lungrelaterade inflammationsmarkörer i blodet. – Våra resultat är i linje med tidigare studier där nikotin från e-cigaretter visat sig kunna påverka blodkärlen genom att öka nivåerna av kärlskademarkörer i blodet. Det är anmärkningsvärt att även enstaka tillfällen kan ge biologiska effekter. På sikt kan det bidra till utvecklingen av både lungsjukdomar och hjärt-kärlsjukdom, säger Fariborz Mobarrez, lektor och forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet som har lett studien. Läs på och berätta för nära och kära om riskerna. #nikotin #forskning #folkhälsa

Allt började den 11 oktober 2024. Mamma fick ett hjärtstopp på jobbet. Kollegorna gjorde HLR och ambulansen kom snabbt. Läget var kritiskt, men hon överlevde. Dagen efter vaknade hon, omtöcknad men vid liv. Det var så skrämmande, men vi var så tacksamma. Några dagar senare var mamma mer sig själv – om än med smärtsamma revben efter HLR – och hon fick en ICD inopererad. Framtiden kändes plötsligt möjlig.

Den 14 november satt vi hemma och tittade på tv när mamma plötsligt svimmade. ICD:n aktiverades och räddade hennes liv. Hon mådde illa men klarade sig. På sjukhuset justerades medicineringen och ICD:n kalibrerades om. Den 29 januari 2025 visade uppföljningen att hennes hjärta såg mycket bättre ut. Vi andades ut. 

Den 30 januari väcks jag av att pappa skriker: “Mamma andas konstigt!” Jag springer ner. Hon är medvetslös. Jag ringer 112 och påbörjar HLR. ICD:n reagerar inte. På akuten försöker vårdpersonalen få igång hennes hjärta. En timme senare säger läkaren att det inte finns mer att göra. Vi bryter ihop. Men så plötsligt... mamma rör ögonen. Hon lever! Personalen kopplar snabbt in övervakning – hennes hjärta slår igen. Hon får ny medicin mot extraslag. Vi får hem henne igen. Jag stannar hos henne varje dag. Det gör ont att se henne lida men det är också fint att få ta hand om henne, som hon alltid tagit hand om mig.

Den 15 mars 2025 är en fin vårdag. Vi fikar, köper tulpaner, planerar en filmkväll. På kvällen känner mamma sig yr. Hon sätter sig på en bänk i köket och faller ihop. Hjärtat stannar. Den här gången startar det aldrig igen.

Läkarna kallar det ett mysterium. Trots en noggrann obduktion finns inga svar. Hennes hjärta stannade utan förvarning, utan hjälp från ICD:n.  Att hon vaknade efter att ha dödförklarats i januari är oförklarligt. Det hon drabbades av verkar idag vara omöjligt att förutse. 

Hjärt-Lungfonden ger hopp. Forskning behövs – för att vår familj ska få svar, och för att andra inte ska behöva förlora någon. Vi hade så mycket att se fram emot och mamma ville verkligen leva. 

//Elin❤️

📷privata bilder

Allt började den 11 oktober 2024. Mamma fick ett hjärtstopp på jobbet. Kollegorna gjorde HLR och ambulansen kom snabbt. Läget var kritiskt, men hon överlevde. Dagen efter vaknade hon, omtöcknad men vid liv. Det var så skrämmande, men vi var så tacksamma. Några dagar senare var mamma mer sig själv – om än med smärtsamma revben efter HLR – och hon fick en ICD inopererad. Framtiden kändes plötsligt möjlig. Den 14 november satt vi hemma och tittade på tv när mamma plötsligt svimmade. ICD:n aktiverades och räddade hennes liv. Hon mådde illa men klarade sig. På sjukhuset justerades medicineringen och ICD:n kalibrerades om. Den 29 januari 2025 visade uppföljningen att hennes hjärta såg mycket bättre ut. Vi andades ut. Den 30 januari väcks jag av att pappa skriker: “Mamma andas konstigt!” Jag springer ner. Hon är medvetslös. Jag ringer 112 och påbörjar HLR. ICD:n reagerar inte. På akuten försöker vårdpersonalen få igång hennes hjärta. En timme senare säger läkaren att det inte finns mer att göra. Vi bryter ihop. Men så plötsligt... mamma rör ögonen. Hon lever! Personalen kopplar snabbt in övervakning – hennes hjärta slår igen. Hon får ny medicin mot extraslag. Vi får hem henne igen. Jag stannar hos henne varje dag. Det gör ont att se henne lida men det är också fint att få ta hand om henne, som hon alltid tagit hand om mig. Den 15 mars 2025 är en fin vårdag. Vi fikar, köper tulpaner, planerar en filmkväll. På kvällen känner mamma sig yr. Hon sätter sig på en bänk i köket och faller ihop. Hjärtat stannar. Den här gången startar det aldrig igen. Läkarna kallar det ett mysterium. Trots en noggrann obduktion finns inga svar. Hennes hjärta stannade utan förvarning, utan hjälp från ICD:n. Att hon vaknade efter att ha dödförklarats i januari är oförklarligt. Det hon drabbades av verkar idag vara omöjligt att förutse. Hjärt-Lungfonden ger hopp. Forskning behövs – för att vår familj ska få svar, och för att andra inte ska behöva förlora någon. Vi hade så mycket att se fram emot och mamma ville verkligen leva. //Elin❤️ 📷privata bilder

Träning gör susen vid hjärtsjukdom🫀 

Det finns starkt vetenskapligt stöd för att fysisk träning gör nytta vid hjärt-kärlsjukdom. Maria Bäck leder en studie som utvärderar gruppträning via videolänk för patienter som genomgått hjärtinfarkt. Passen leds av fysioterapeuter. 

"Studien är nu i full gång på 27 sjukhus i landet. Vi har hittills kunnat konstatera att metoden är säker och genomförbar. Framåt hösten väntas de första resultaten", berättar hon. 

➡️Hur är kunskapsläget idag när det gäller fysisk träning hos personer med hjärt-kärlsjukdom? 

"Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att fysisk träning är positivt och bör vara en del av rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt. Träning minskar risken för återinläggning på sjukhus för denna patientgrupp.  Allra starkast evidens finns just vid kranskärlssjukdom, där man har påvisat en minskning av dödligheten. Andra effekter som det finns stöd för är ökad livskvalitet och mindre ångest och depression." 

➡️Kan det inte vara riskfyllt att träna om man har hjärt-kärlsjukdom? 

"Det är generellt sett inte farligt, men ibland kan man behöva anpassa upplägget. Att röra sig med en låg eller måttlig intensitetsnivå innebär mycket små risker. Vill man träna hårdare bör man först träffa en fysioterapeut och göra ett arbetsprov. Här kan man få hjälp att ta fram ett anpassat träningsprogram."

💛Maria Bäck är professor och fysioterapeut på Sahlgrenska universitetssjukhuset. 
2021 tog hon emot Norhedsstiftelsens preventionsanslag på 6 miljoner.💛

Träning gör susen vid hjärtsjukdom🫀 Det finns starkt vetenskapligt stöd för att fysisk träning gör nytta vid hjärt-kärlsjukdom. Maria Bäck leder en studie som utvärderar gruppträning via videolänk för patienter som genomgått hjärtinfarkt. Passen leds av fysioterapeuter. "Studien är nu i full gång på 27 sjukhus i landet. Vi har hittills kunnat konstatera att metoden är säker och genomförbar. Framåt hösten väntas de första resultaten", berättar hon. ➡️Hur är kunskapsläget idag när det gäller fysisk träning hos personer med hjärt-kärlsjukdom? "Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att fysisk träning är positivt och bör vara en del av rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt. Träning minskar risken för återinläggning på sjukhus för denna patientgrupp. Allra starkast evidens finns just vid kranskärlssjukdom, där man har påvisat en minskning av dödligheten. Andra effekter som det finns stöd för är ökad livskvalitet och mindre ångest och depression." ➡️Kan det inte vara riskfyllt att träna om man har hjärt-kärlsjukdom? "Det är generellt sett inte farligt, men ibland kan man behöva anpassa upplägget. Att röra sig med en låg eller måttlig intensitetsnivå innebär mycket små risker. Vill man träna hårdare bör man först träffa en fysioterapeut och göra ett arbetsprov. Här kan man få hjälp att ta fram ett anpassat träningsprogram." 💛Maria Bäck är professor och fysioterapeut på Sahlgrenska universitetssjukhuset. 2021 tog hon emot Norhedsstiftelsens preventionsanslag på 6 miljoner.💛

Forskning visar att om man äter baljväxter så bidrar det till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Baljväxter bidrar med både protein och järn, och kan därför ersätta en del av köttet på tallriken. Dessutom bidrar baljväxter med zink, magnesium, kalium, folat/folsyra och fibrer. Kolhydraterna i baljväxter bryts ner långsamt, det gör att man känner sig mätt längre. Här kommer ett gott recept med bönor.

Ingredienser:
1 kg morötter
4 schalottenlökar
3 msk olivolja
lite salt
Sötsyrlig citrondressing
citronjuice
4 msk grovkornig senap
1-2 msk lönnsirap
3/4 dl Extra jungfruolivolja Classico
nymalen svartpeppar

Övrigt
2 frp Stora vita Bönor Ekologiska
1 knippe färsk dill, finhackad
1/2 dl pumpakärnor, rostade
1 frp Parmigiano Reggiano grovriven

Gör så här:
1) Sätt ugnen på 225 grader.
2) Skala och skär morötter samt schalottenlök i grova bitar.
3) Lägg grönsaker på ugnsplåt, ringla över olivolja och strössla lite salt och nymald svartpeppar.
4) Ugnsbaka grönsakerna cirka 25 minuter tills de fått färg och är mjuka.
5) Blanda alla ingredienser till dressingen.
6) Skölj bönorna med kallt vatten genom ett durkslag, lägg i en stor bunke.
7) Tillsätt de ugnsbakade grönsakerna, citrondressing och dill. Blanda hastigt igen.
8) Lägg upp på tallrikar, strössla över pumpakärnor och lite grovriven Parmigiano Reggiano.
9) Ringla över ytterligare lite olivolja, dra några drag med svartpepparkvarnen.

Mer fördelar och recept med bönor på våra hälsosidor: https://www.hjart-lungfonden.se/halsa/goda-vanor/mat/

❤️Receptet är framtaget tillsammans med vår partner @Zeta❤️

Forskning visar att om man äter baljväxter så bidrar det till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Baljväxter bidrar med både protein och järn, och kan därför ersätta en del av köttet på tallriken. Dessutom bidrar baljväxter med zink, magnesium, kalium, folat/folsyra och fibrer. Kolhydraterna i baljväxter bryts ner långsamt, det gör att man känner sig mätt längre. Här kommer ett gott recept med bönor. Ingredienser: 1 kg morötter 4 schalottenlökar 3 msk olivolja lite salt Sötsyrlig citrondressing citronjuice 4 msk grovkornig senap 1-2 msk lönnsirap 3/4 dl Extra jungfruolivolja Classico nymalen svartpeppar Övrigt 2 frp Stora vita Bönor Ekologiska 1 knippe färsk dill, finhackad 1/2 dl pumpakärnor, rostade 1 frp Parmigiano Reggiano grovriven Gör så här: 1) Sätt ugnen på 225 grader. 2) Skala och skär morötter samt schalottenlök i grova bitar. 3) Lägg grönsaker på ugnsplåt, ringla över olivolja och strössla lite salt och nymald svartpeppar. 4) Ugnsbaka grönsakerna cirka 25 minuter tills de fått färg och är mjuka. 5) Blanda alla ingredienser till dressingen. 6) Skölj bönorna med kallt vatten genom ett durkslag, lägg i en stor bunke. 7) Tillsätt de ugnsbakade grönsakerna, citrondressing och dill. Blanda hastigt igen. 8) Lägg upp på tallrikar, strössla över pumpakärnor och lite grovriven Parmigiano Reggiano. 9) Ringla över ytterligare lite olivolja, dra några drag med svartpepparkvarnen. Mer fördelar och recept med bönor på våra hälsosidor: https://www.hjart-lungfonden.se/halsa/goda-vanor/mat/ ❤️Receptet är framtaget tillsammans med vår partner @Zeta❤️

För oss är det viktigt att sprida kunskap och att den bygger på forskning. Vi vill också att den är lätt att:
1) Förstå
2) spara, dela och
3) bli inspirerad av

Forskningen är tydlig – bra mat och rörelse varje dag gör stor skillnad för din hälsa. Så här gör du:

❤️ Ät mer grönsaker, frukt, baljväxter, fullkorn och fisk
❤️ Byt smör mot oliv- eller rapsolja
❤️ Minska på socker, salt, rött kött och alkohol
❤️ Rör dig minst 30 minuter om dagen – varje steg räknas
❤️ Bryt stillasittande – res dig varje halvtimme

Inlägget bygger på Hjärt-Lungfondens lättlästa skrift Friskt liv, som sprider forskningsbaserad kunskap om hur vi kan förebygga hjärt- och lungsjukdomar.

#hjärthälsa #hjärtlungfonden #frisktliv

För oss är det viktigt att sprida kunskap och att den bygger på forskning. Vi vill också att den är lätt att: 1) Förstå 2) spara, dela och 3) bli inspirerad av Forskningen är tydlig – bra mat och rörelse varje dag gör stor skillnad för din hälsa. Så här gör du: ❤️ Ät mer grönsaker, frukt, baljväxter, fullkorn och fisk ❤️ Byt smör mot oliv- eller rapsolja ❤️ Minska på socker, salt, rött kött och alkohol ❤️ Rör dig minst 30 minuter om dagen – varje steg räknas ❤️ Bryt stillasittande – res dig varje halvtimme Inlägget bygger på Hjärt-Lungfondens lättlästa skrift Friskt liv, som sprider forskningsbaserad kunskap om hur vi kan förebygga hjärt- och lungsjukdomar. #hjärthälsa #hjärtlungfonden #frisktliv

Kontakter