Att mista ett barn ökar risken för hjärtinfarkt

Föräldrar som mister ett barn har förhöjd risk för akut hjärtinfarkt, framför allt första veckan efter dödsfallet. Risken var tre gånger så hög under den första veckan efter dödsfallet jämfört med föräldrar som inte mist något barn. Det visar en studie från Karolinska institutet med stöd från Hjärt-Lungfonden. Under 2020 förlorade uppemot 4 800 föräldrar i Sverige ett barn.

- Studiens resultat kan ge anledning till att uppmana till ökat stöd till de drabbade föräldrarna, såväl från vänner som från hälsovården, samt ett behov av övervakning vad gäller risken för hjärtsjukdom framför allt under den första veckan efter dödsfallet, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Allt fler studier tyder på att en partners bortgång ökar risken för hjärtsjukdom hos medelålders och äldre. Detta gäller framför allt under månaderna närmast efter förlusten. Ett barns död, oavsett ålder, är en av de mest extrema formerna av förlust och kan orsaka den mest uttalade formen av stress hos de drabbade föräldrarna.

Studien omfattar barn upp till 44 år. Enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister avled 2 402 personer under 2020 i åldrarna 0–44 år i Sverige, vilket innebär att uppemot 4 800 föräldrar förlorade ett barn under året.

- Våra resultat visar att risken att drabbas var högst ifall barnet dog av hjärt-kärlsjukdom, men den var förhöjd även när barnet avled av andra orsaker. Risken var tre gånger så hög under den första veckan efter dödsfallet jämfört med föräldrar som inte mist något barn, säger Krisztina László, PhD, docent, vid Karolinska institutet.

Forskarna konstaterar att det faktum att risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och infarkt var förhöjd även när ett barn avled av icke-naturliga orsaker. Risken för akut infarkt var som allra högst veckan efter dödsfallet vilket indikerar att stressrelaterade mekanismer spelar in.

De tillägger att om deras resultat bekräftas i andra studier finns det anledning att uppmana till ökat stöd till de drabbade föräldrarna, såväl från vänner som från hälsovården, samt ett behov av övervakning vad gäller risken för hjärtsjukdom framför allt under den första veckan efter dödsfallet.

Studien omfattar 6,7 miljoner föräldrar i Danmark och Sverige med barn födda mellan 1973 och 2016 (Danmark) och 2014 (Sverige). Under studieperioden miste knappt två procent av föräldrarna minst ett barn. Nästan 300 000 föräldrar fick under den 21-åriga uppföljningstiden diagnosen hjärt-kärlsjukdom. 147 000 drabbades av hjärtinfarkt.

För mer information, kontakta gärna:
Anna Aderlund, pressansvarig Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-544 239, e-post anna.aderlund@hjart-lungfonden.se

Bilder:
Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
Krisztina László, PhD, docent, vid Karolinska institutet
Dang Wei, MD, doktorand vid Karolinska institutet

Fakta om forskningsstudien
Studiens namn och länk: Death of an offspring and parental risk of ischemic heart diseases: A population-based cohort study

Publicering: Plos Medicine
Forskningen finansierad av: Hjärt-Lungfonden m fl. Som största svenska fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden delar varje år ut över 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.
Universitet och institution: Institutionen för global folkhälsa, Karolinska institutet
Typ av studie: Kohortstudie (observationsstudie)
Studiepopulation: 6,7 miljoner föräldrar

Fakta hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)

I Sverige lever över 2 miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt-kärlsjukdom varje år, den främsta dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall.

Ungefär en fjärdedel av alla som får stroke idag är mellan 20 och 69 år gamla, det vill säga ungefär i yrkesför ålder. En av tre som får hjärtinfarkt är 20 till 69 år. Den senast tillgängliga siffran för plötsligt hjärtstopp, med data för 2019, visar att 4 av 10 drabbade är i åldrarna 20-69 år.

Exempel på framgångar inom forskningen är mätning av riskmarkörer i blodet som gör att man hittar små hjärtinfarkter innan de blir livshotande, avancerad bildteknik för diagnosticering av stroke, propplösande behandlingar och implanterbara defibrillatorer som återför hjärtat till regelbunden rytm (ICD), bland många andra milstolpar.

Cirka 1,3 miljoner människor i Sverige lever med någon form av lungsjukdom, till exempel astma eller KOL.

Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.