Cykeltest kan visa framtida risk efter hjärtinfarkt

Ett arbetsprov på cykel kan ge viktig information om patientens framtida risk efter en hjärtinfarkt, visar en ny studie med anslag från Hjärt-Lungfonden. Ju mer patienterna orkade på cykeln, desto lägre var risken att senare dö eller drabbas av en ny allvarlig hjärt-kärlhändelse. Sambandet var särskilt starkt hos kvinnor.

– Det intressanta är att arbetsprov redan används i hjärtrehabiliteringen för att anpassa träningen efter patienten. Våra resultat tyder på att samma test också kan hjälpa vården att identifiera patienter med högre risk för att drabbas av en ny hjärt-kärlhändelse, säger Amanda Lönn, fysioterapeut specialiserad inom hjärt-kärlsjukdom och forskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

Forskarna analyserade data från 16 000 personer som drabbats av sin första hjärtinfarkt och som därefter följdes i drygt tre år. Arbetsprovet på cykel är en del av den vanliga rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt och används för att mäta patientens arbetskapacitet och anpassa den fortsatta träningen efter individens förutsättningar. Under testet ökas belastningen stegvis tills patienten når en mycket hög ansträngningsnivå.

När forskarna studerade resultaten av cykeltesten såg de ett tydligt mönster: ju högre träningskapacitet patienterna hade, desto lägre var risken att de senare skulle dö, oavsett dödsorsak eller drabbas av hjärtinfarkt, stroke eller att dö i någon annan hjärt-kärlsjukdom under studieperioden. Även relativt små skillnader i arbetskapacitet var kopplade till tydliga skillnader i risk. Sambandet var genomgående starkare hos kvinnor än hos män.

– Arbetsprovet kan hjälpa oss att hitta patienter som behöver extra stöd i rehabiliteringen. Därför är det viktigt att fler får träffa en fysioterapeut efter sin hjärtinfarkt. I dag är det stora skillnader mellan olika regioner i hur många patienter som får den möjligheten, säger Maria Bäck, professor och fysioterapeut specialiserad inom hjärt-kärlsjukdom vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Studien bygger på data från SWEDEHEART, ett nationellt kvalitetsregister som Hjärt-Lungfonden finansierar. Eftersom det är en observationsstudie går det inte att slå fast om det är den högre arbetskapaciteten i sig som är orsaken till den lägre risken, eller om det är andra faktorer. Men enligt forskarna kan cykeltestet vara ett sätt att hitta de patienter som har störst risk att drabbas av en ny hjärt-kärlhändelse efter en hjärtinfarkt.

– Efter en hjärtinfarkt är det viktigt att inte bara rädda liv i det akuta skedet, utan också minska risken att människor blir sjuka igen. Den här forskningen ger oss ny kunskap om vilka patienter som har högre risk. Nästa steg är att se till att den kunskapen kommer patienterna till nytta, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

För mer information, kontakta gärna:
Anna Aderlund, presskontakt på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 39, anna.aderlund@hjart-lungfonden.se
Amanda Lönn, fysioterapeut specialiserad inom hjärt-kärlsjukdom och forskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan, telefon 070-350 56 44, amanda.lonn@gih.se
Maria Bäck, professor och fysioterapeut specialiserad inom hjärt-kärlsjukdom vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, telefon 073-653 49 63, maria.back@gu.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Amanda Lönn, fysioterapeut specialiserad inom hjärt-kärlsjukdom och forskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan
- Maria Bäck, professor och fysioterapeut specialiserad inom hjärt-kärlsjukdom vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Fakta: Om studien

Titel och länk: Associations of exercise capacity after myocardial infarction with mortality and major adverse cardiovascular events: sex-specific findings from the nationwide SWEDEHEART cohort
Publicering: European Journal of Preventive Cardiology, 29 augusti 2026.
Typ av studie: Prospektiv observationsstudie baserad på det nationella kvalitetsregistret SWEDEHEART med 15 945 personer, 18–79 år, som haft sin första hjärtinfarkt. 22 procent var kvinnor.

Så gjordes studien: Arbetskapaciteten mättes med cykeltest efter hjärtinfarkten. Patienterna följdes sedan i median 3,2 år via nationella register.
Huvudresultat: Högre arbetskapacitet var kopplad till lägre risk för död och nya allvarliga hjärt-kärlhändelser. För varje 10 watt högre arbetskapacitet var risken att dö 18 procent lägre hos män och 33 procent lägre hos kvinnor. Motsvarande siffror för hjärtinfarkt, stroke eller kardiovaskulär död var 8 respektive 18 procent.
Forskare och finansiering: Studien är ett samarbete mellan forskare från Gymnastik- och idrottshögskolan och andra svenska universitet samt vårdgivare. Studien har finansierats av Hjärt-Lungfonden.

Fakta om hjärtinfarkt (källa Hjärt-Lungfonden)

Hjärtinfarkt är:En form av ischemisk hjärtsjukdom, vilket innebär att hjärtmuskeln drabbas av syrebrist till följd av minskat blodflöde. En hjärtinfarkt beror oftast på att det bildats en blodpropp som täppt igen något av hjärtats kranskärl, det vill säga de kärl som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Blodet kan då inte passera och den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet drabbas av syrebrist. Om syrebristen varar för länge skadas hjärtmuskelcellerna och dekan dö. Detta riskerar leda till en permanent hjärtmuskelskada och försämrad pumpförmåga.

Symtom: Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt hos både män och kvinnor är bröstsmärta. Smärtan sitter oftast mitt i bröstet och beskrivs ofta som tryckande, tung, åtstramande eller kramande. Den kan sprida sig till ena eller båda armarna, till nacke, käke eller rygg. Många kan också må illa, kräkas, svettas, känna andfåddhet eller uppleva hjärtklappning.

Hjärtinfarkt i siffror:Varje år insjuknar omkring 22 000 personer i Sverige i hjärtinfarkt, varav omkring 4 500 personer avlider där hjärtinfarkt anges som dödsorsak. Dödligheten i ischemiska hjärtsjukdomar har minskat med 72 procent mellan 2000 och 2024. Inom denna sjukdomsgrupp är det framför allt akuta hjärtinfarkter där dödligheten har minskat mest, med en nedgång på cirka 81 procent under samma period. Samtidigt har överlevnaden efter hjärtinfarkt förbättrats avsevärt.

Tiden är dyrbar:Experterna skiljer på hjärtinfarkt med ST-höjning på EKG (STEMI) och hjärtinfarkt utan ST-höjning (NSTEMI). En hjärtinfarkt med ST-höjning är allvarligare i det akuta skedet och varje minut är viktig när det gäller att återställa blodflödet i kärlet.

Forskningsframgångar: Under 1980-talet började akuta hjärtinfarkter behandlas med proppupplösande läkemedel, trombolys, vilket ledde till att fler överlever. Så småningom introducerades också ballongvidgning som är den vanligaste och rekommenderade akutbehandlingen idag, och på 1990-talet kunde man i studier se att metoden var ännu mer effektiv än trombolys som fortfarande används om transportavståndet till sjukhuset är mer än två timmar. Moderna hjärt-lungmaskiner (s.k. ECMO) gör det möjligt att syresätta blodet i flera månader utanför kroppen vid sjukdomar som innebär att lungorna eller hjärtat sviktar, exempelvis hjärtinfarkt.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Forskningens mål är att förutse och förhindra hjärtinfarkter samt att ta fram nya behandlingar som ger den som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år.

Finansiering: Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.

Om Hjärt-Lungfondens arbete:
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till utvald hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och i dag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se