Gå direkt till innehåll
Maria Bäck, docent i fysioterapi och verksam vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Maria Bäck, docent i fysioterapi och verksam vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Pressmeddelande -

Dramatisk minskning i fysisk träning efter hjärtinfarkt

Deltagandet i fysiska träningsprogram efter hjärtinfarkt rasade kraftigt under 2021, från 18 till 5 procent av patienterna. Det framkommer av det svenska kvalitetsregistret Swedehearts årsrapport som publiceras idag. Hjärt-Lungfonden och Swedeheart lyfter nu betydelsen av att erbjuda fysioterapeutledd hjärtrehabilitering för de som drabbats av hjärtinfarkt.

– Det finns starka forskningsbevis för att fysioterapeutledd träning inom hjärtrehabilitering har avgörande betydelse, inte bara för patienternas fysiska återhämtning, utan även för deras psykosociala välbefinnande. Dessvärre ser vi nu att patienternas kondition har försämrats under pandemin, samtidigt som deltagandet i fysiska träningsprogram har rasat, säger Maria Bäck, docent i fysioterapi och verksam vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Forskning har visat att deltagande i fysiskt träningsprogram inom hjärtrehabilitering under det första året efter en hjärtinfarkt minskar risken att drabbas av en ny infarkt med 28 procent. Risken för ny sjukhusinläggning minskar med hela 42 procent och risken för död med 13 procent jämfört med att inte delta. Studier med längre uppföljning än ett år visar att risken för kardiovaskulär dödlighet för patienter som deltar i fysisk träning inom hjärtrehabilitering minskar med 23 procent. Andra studier visar att patienternas livskvalitet förbättras och att behandlingen är kostnadseffektiv.

– Tack vare forskningen kan vi nu tydligt se att ett minskat deltagande i fysiska träningsprogram efter hjärtinfarkt kan få stora konsekvenser, både för patienterna och vården. Alla som har haft en hjärtinfarkt bör remitteras till en fysioterapeut. Har man haft en infarkt och inte fått hjälp med konditionsbedömning och träningsupplägg under pandemin, bör man själv kontakta en fysioterapeut inom hjärtrehabilitering, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, som är en av finansiärerna till Swedeheart.

Maria Bäck har i sin forskning sett att en av fem hjärtinfarktpatienter är rörelserädda och inte på egen hand klarar att komma i gång med träning på rätt nivå. Patienterna framhåller också värdet av att få träffa andra patienter och utbyta erfarenheter.

Under våren 2021 startades en nationell studie med stöd av Hjärt-Lungfonden, där patienter med hjärtinfarkt erbjuds att delta i fysioterapeutledd fysisk träning i grupp via videolänk, som ett alternativ till fysiska möten under pandemin. Resultaten av studien beräknas bli klara efter sommaren 2022 och kommer att bidra med kunskap huruvida träning via videolänk är säker och lika effektiv som den mer utvärderade sjukhusbaserade träningen.

I nästa steg vill forskarna försöka besvara frågan om huruvida träning via videolänk som erbjuds som komplement till den sedvanliga sjukhusbaserade träningen kan öka deltagandet, jämfört med att enbart erbjuda sjukhusbaserad träning.

Bilder:

- Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
- Maria Bäck, docent i fysioterapi och verksam vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Länk till Swedehearts årsrapport


För mer information, kontakta:
Anna Aderlund, presskontakt Hjärt-Lungfonden, tel. 070-854 42 39, anna.aderlund@hjart-lungfonden.se

Om sekundärprevention
Den som en gång har haft en hjärtinfarkt löper ökad risk att drabbas på nytt. Därför sätter sjukvården in en rad åtgärder för att minska risken för återinsjuknande, så kallad sekundärprevention. Åtgärderna omfattar bland annat blodtrycks- och blodfettssänkande samt blodproppsförebyggande medicinering, hjälp för rökare att sluta röka, fysiskt träningsprogram samt kostråd. Efter hjärtinfarkt följs de drabbade upp i Swedehearts register sex till tio veckor samt cirka ett år efter insjuknandet. Även två besök hos fysioterapeut ingår i registret.

Om kvalitetsregistret Swedeheart

Swedehearts primära syfte är att stödja sjukvården i dess strävan mot evidensbaserade behandlingar vid olika sjukdomar i hjärtat. Den långsiktiga målsättningen är att bidra till en minskad dödlighet och sjuklighet hos hjärtpatienterna och att öka kostnadseffektiviteten i vården. Registret ger sjukhusen återkoppling och gör att de kan jämföra sina behandlingar och resultat med andra vårdgivare såväl som med egna, tidigare resultat. Under den tid som vården har registrerats, jämförts öppet och publicerats offentligt har följsamheten till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård av hjärtsjuka ökat dramatiskt, vilket innebär att den svenska hjärtinfarktsvården blivit alltmer jämlik samtidigt som kvaliteten har ökat. Under motsvarande tid har dödligheten i hjärtinfarkt halverats, färre patienter återinsjuknar och fler lever med högre livskvalitet. Kvalitetsregistret består av ett antal delregister:

  • Riks-HIA registrerar den akuta vården vid hjärtinfarkt
  • SEPHIA registrerar de sekundärpreventiva insatserna efter infarkt
  • SCAAR registrerar kranskärlsingrepp
  • Svenska hjärtkirurgiregistret registrerar alla kirurgiska ingrepp i hjärtat
  • SWENTRY registrerar alla kateterburna hjärtklaffingrepp
  • Det kardiogenetiska registret registrerar ärftliga hjärtsjukdomar
  • RiksSvikt registrerar hjärtsvikt

Registret utgör en viktig grund för forskning och har bidragit till att utveckla hjärtvården i hela världen. Swedeheart finansieras av Svenska Kardiologföreningen, Svensk Förening för Thoraxradiologi, Svensk Thoraxkirurgisk Förening, Svenska Hjärtförbundet och Hjärt-Lungfonden.

Fakta om hjärtinfarkt (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Hjärtinfarkt är:
När en blodpropp bildas i något av hjärtats kranskärl och orsakar akut syrebrist i hjärtat.
Drabbade och döda: Sjukdomen är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. I fjol inträffade 22 200 hjärtinfarkter i Sverige och knappt 4 800 personer dog till följ av sin hjärtinfarkt. I Sverige får i genomsnitt tre personer i timmen en hjärtinfarkt. Inte bara äldre, utan även yngre och personer mitt i livet drabbas.
Forskningsframgångar: Tack vare forskning som resulterat i bättre vård, behandlingar och livsstilsråd har antalet dödsfall i hjärt-kärlsjukdom närmare halverats sedan millennieskiftet.
Forskningens mål: Att förutse och förhindra hjärtinfarkter, samt ta fram nya behandlingar som ger dem som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år.
Behandling: Akut ballongvidgning (PCI) är den vanligaste rekommenderade metoden vid akutbehandling av hjärtinfarkt. Propplösande medicin (trombolys) rekommenderas vid längre transporter som tar mer än två timmar.
Mer pengar behövs: Som största fristående finansiär av forskning i hjärt- och lungsjukdomar stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag.

Mer information om hjärtinfarkt hittar du här.

Fakta: Fem vanliga symptom vid hjärtinfarkt* (Källa: Hjärt-Lungfonden)
1. Tryckande eller sprängande smärta mitt i bröstet.
2. Ihållande smärta som strålar ut i armar, hals, nacke, käkar, mage eller rygg.
3. Stark trötthet och orkeslöshet.
4. Illamående, kallsvett och yrsel.
5. Andnöd och ångest.
*Symptomen vid hjärtinfarkt kan variera väldigt mycket mellan olika individer, inte minst mellan män och kvinnor. Ovanstående symptom är dock de allra vanligaste.

När någon drabbas
Ring 112 direkt! Den som drabbas av en hjärtinfarkt ska inte ta sig till sjukhuset på egen hand och närstående ska inte skjutsa den drabbade till sjukhuset. En hjärtinfarkt kräver alltid ambulanstransport för snabbast och bästa möjliga vård och behandling.

Om Hjärt-Lungfondens arbete: www.hjart-lungfonden.se
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och i dag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se

Information om Hjärt-Lungfondens personuppgiftspolicy
Med anledning av EU:s dataskyddsförordning, GDPR, vill vi informera dig som finns på våra sändlistor för pressmeddelanden om vår personuppgiftspolicy.

Ämnen


Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se

Presskontakt

Daniel Edelsvärd

Daniel Edelsvärd

Presskontakt Projektledare Marknads-PR 070 854 42 35
Anna Aderlund

Anna Aderlund

Presskontakt Press- och PR-ansvarig 0708-54 42 39

Ingen ska behöva lida av hjärt-kärlsjukdom

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se

Hjärt-Lungfonden
Stora Nygatan 27, Box 2167
111 27 Stockholm