Glasklara och trovärdiga kostråd – ett måste för förtroendet hos befolkningen

De Nordiska Näringsrekommendationerna har kommit fram till att vi behöver minska vårt veckointag av rött kött från 500 gram till 350 gram. De är således hälsosammare om vi oftare byter biffen, korven eller burgaren mot något från växtriket. Detta har fått Landsbygdsministern, LRF och Sveriges köttbönder att reagera.

Tack vare forskningen vet vi att ohälsosamma matvanor idag är en av de största riskerna för ohälsa och förtida död i Sverige. Ohälsosamma matvanor, övervikt och obesitas är viktiga bakomliggande riskfaktor för många kostrelaterade sjukdomar bland annat ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och cancer. Generellt äter vi för mycket av det som är dåligt för hälsan och för lite av det som är bra för hälsan.

Trots att vi har kunskapen om hur vi behöver äta ökar andelen individer med övervikt och obesitas. Sveriges folkhälsa befinner sig i en kris och detta kommer att bestå under lång tid framöver om vi inte kommer till rätta med våra ohälsosamma matvanor.

• Över hälften av den vuxna befolkningen är antingen överviktiga eller lever med obesitas.

• Andelen 11-15 åringar i Sverige med övervikt har mer än fördubblats på 30 år (1989/90 och 2017/18). Under samma period har andelen barn som lever med obesitas femdubblats.

• Siffror från Folkhälsomyndigheten visar att nästan vart fjärde barn i åldern 6-9 år har övervikt eller lever med obesitas. (2022)

• Övervikt och obesitas ökar med åldern, 36 % av 9-åringarn hade övervikt eller obesitas jämfört med 18 % av 6-åringrna.

Myndigheternas statistik ger oss en tydlig men dyster bild över hur illa det är ställt i Sverige i dag. Läget är akut och hela samhället måste agera nu för att stoppa den kris vi befinner oss i. För att få befolkningen att konsumera hälsosammare mat behöver vi kostråd som vilar på vetenskapen. Kunskap måste utgöra basen när samhället aktivt ska arbeta för att påverka människors matvanor.

Om man börjar lägga in andra mer politiska aspekter i kostråden och sedan börjar verka för att påverka människor att äta så, närmar det sig propaganda. Om konsumenter och andra inte kan lita på att det är kunskap om hälsan som är grunden för våra kostråd kommer förtroendet för dem att raseras – och det med rätta. Men då förlorar Sverige och Livsmedelsverket ett viktigt verktyg för folkhälsan.

Det är mycket oroväckande att köttlobbyn har lyckats få Landsbygdsministern att tro på deras argumentation, i stället för att lita på välgrundad kunskap. Landsbygdsministern Peter Kullgren (KD) säger nej till att inkludera de nya näringsrekommendationerna i de nationella kostråden. Kullgrens oro om den svenska köttproduktionen är säkert behjärtansvärd på något plan men hör inte hemma i diskussionerna om hälsosamma matvanor och folkhälsa utan det måste lösas på annat sätt. Kullgren menar att köttkritiken är ”onyanserad”. Det oroar då uttalanden som dessa avfärdar vad vetenskapen har kommit fram till vad det gäller hälsosamma matvanor.

Hjärt-Lungfonden arbetar för att minska våra mest dödliga sjukdomar och ser med oro på hur Landsbygdsministern aktivt motarbetar detta mål genom att prioritera livsmedelsproduktion framför livsmedelskonsumtion. Vi ber därför Landsbygdsministern att inte blanda ihop produktion och konsumtion- för hälsans skull.

Kristina Sparreljung
Generalsekreterare Hjärt-Lungfonden