Hjärt-Lungfondens preventionsanslag 2026: Ny studie om digital behandling efter stroke – kan öka fysisk aktivitet och minska komplikationer

Fysisk aktivitet är avgörande för hälsan efter stroke och transitorisk ischemisk attack (TIA), men tillgången till långsiktigt stöd varierar över landet. Nu undersöker en ny studie om digital fysioterapi via en mobilapplikation kan förbättra rehabiliteringen och minska risken för följdsjukdomar. Ansvarig forskare, David Moulaee Conradsson, docent vid avdelningen för fysioterapi vid Karolinska Institutet, tilldelas nu Hjärt-Lungfondens preventionsanslag på 3,6 miljoner kronor.

– Många patienter får i dag inte tillräckligt långvarigt stöd för att förändra sina levnadsvanor efter stroke eller TIA. Med digitala lösningar finns möjlighet att erbjuda individanpassat stöd över tid, vilket kan vara avgörande för att förbättra hälsan och förebygga komplikationer senare i livet, säger David Moulaee Conradsson.

Tillgången till fysioterapeutiska insatser efter stroke eller TIA är i dag ojämlik och ofta begränsad. Samtidigt visar forskning att regelbunden fysisk aktivitet spelar en central roll för att förbättra hjärt-kärlhälsa och minska risken för återinsjuknande.

I den aktuella studien undersöks om en individanpassad fysioterapeutisk behandling, levererad via en mobilapplikation, kan öka den fysiska aktiviteten hos patienter. Deltagarna lottas till antingen digital behandling eller standardbehandling. Den digitala insatsen pågår under 12 månader och leds av fysioterapeut, med fokus på träning, egenvård och långsiktig beteendeförändring.

Effekterna av behandlingen kommer att utvärderas genom mätningar av fysisk aktivitet, självskattad hälsa samt registerdata om komplikationer, vårdanvändning och kostnadseffektivitet.

– Vi hoppas att resultaten ska bidra till ökad kunskap om hur digitala verktyg kan användas inom sekundärprevention efter stroke och TIA. På sikt kan det bana väg för en mer tillgänglig och jämlik vård, oberoende av var i landet patienten bor, säger David Moulaee Conradsson.

Om digitalt individanpassat stöd visar sig effektivt kan det innebära stora vinster – både för patienternas hälsa och för samhället, genom minskade vårdkostnader och förbättrad folkhälsa.

– David Moulaee Conradsson tilldelas årets preventionsanslag för sin innovativa forskning, som undersöker effekterna av digital fysioterapi. Studien är av stor relevans för patienter, klinik och samhälle, och erbjuder ett individanpassat digitalt stöd med potential att förbättra rehabiliteringen och minska risken för följdsjukdomar efter stroke, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
- David Moulaee Conradsson, docent vid avdelningen för fysioterapi vid Karolinska Institutet

Fakta om stroke (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Stroke är: Syrebrist i hjärnan som orsakas av en blodpropp i ett av hjärnans kärl (hjärninfarkt) eller av ett brustet blodkärl (hjärnblödning).

Symptom: Vanliga symtom är plötslig förlamning och känselnedsättning i kroppens ena sida, talsvårigheter och förlust av synfält. Yrsel, huvudvärk, illamående och kräkningar är andra symtom. Nästan hälften av de drabbade har svårt att svälja i det akuta skedet.

Drabbade i siffror: I Sverige drabbas drygt 25 000 personer varav 5 600 avlider av en stroke (hjärninfarkt eller hjärnblödning) varje år. Ungefär 85 procent av alla strokefall är hjärninfarkter och de övriga är hjärnblödningar. Med hänsyn till könsskillnader i åldersstrukturen har det under de senaste fem åren i genomsnitt inträffat 42 procent fler strokefall per 100 000 invånare bland män jämfört med kvinnor. Skillnaden mellan könen är något mindre när det gäller dödlighet, justerat för åldersstrukturen har i genomsnitt 27 procent fler män än kvinnor avlidit under de senaste fem åren. I absoluta tal dog något färre män än kvinnor med stroke under 2024, vilket även har varit fallet tidigare år, med undantag för 2020 då ungefär lika många män som kvinnor avled. Att fler kvinnor dör till följd av stroke beror på att äldre drabbas i betydligt högre utsträckning än yngre, och att andelen kvinnor är högre i den äldre delen av befolkningen.

Forskningsframgångar: Utvecklingen av datortomografin, (en avancerad bildteknik som väsentligt har förbättrat diagnosticering av stroke), bättre behandlingar med hjälp av bland annat trombolys och förfinade operationsmetoder.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: att minska antalet fall av stroke och andelen patienter som dör. Forskningen syftar också till att förhindra fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke, så att den som drabbas kan leva sitt liv med god livskvalitet.

Finansiering: Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.

Mer från Hjärt-Lungfonden:
- Ge en gåva till forskningen
- Gilla oss på Facebook
- Följ oss på Instagram
- Swisha valfri summa till nummer 90 91 92 7