Ny forskning visar: ADHD-medicin kopplad till hjärtrytmrubbningar hos barn och unga

Barn och unga vuxna som använder ADHD-medicin har en ökad risk för vissa typer av hjärtrytmrubbningar. Det visar en ny observationsstudie från Umeå universitet som har gjorts med stöd av Hjärt-Lungfonden. Rubbningarna behöver inte vara allvarliga, men resultaten understryker enligt forskarna vikten av att vården följer upp symtom noggrant.

– Psykiatriska läkemedel används allt oftare i unga åldrar, men vi vet fortfarande för lite om deras påverkan på hjärtat. Vår studie visar att det finns ett samband mellan ADHD-medicinering och vissa hjärtrytmrubbningar. Men för de allra flesta innebär behandlingen stora fördelar, säger Estelle Naumburg, forskare och docent och specialist i pediatrik och kardiologi vid Umeå universitet.

Studien omfattar drygt 112 000 personer i åldern 5–30 år som har drabbats av hjärtstopp, olika arytmier, eller svimning och kollaps. Deltagarna jämfördes med en kontrollgrupp på över 560 000 personer. Forskarna fann att användning av ADHD-medicin var kopplad till en liten men statistiskt säkerställd ökning av risken för biverkningar i hjärtat som hjärtstopp, olika arytmier eller svimning.

Den starkaste kopplingen sågs till ospecifika arytmier – en diagnos som används när en rytmrubbning misstänks, men ännu inte utretts och säkerställts. Det kan röra sig om både lindriga och allvarligare tillstånd, men eftersom studien bygger på registerdata gick det inte att avgöra exakt hur allvarliga rytmrubbningarna var. Enligt forskarna indikerar sambandet ändå att ADHD-medicin kan påverka hjärtats elektriska aktivitet, vilket kräver att vården följer upp eventuella symtom noggrant.

– Vi vill inte att resultaten ska skapa oro, utan hjälpa vården att göra mer träffsäkra och trygga behandlingar för varje individ. ADHD-läkemedel är ofta avgörande för barns och ungas hälsa och förmåga att fungera, men det behövs en noggrann medicinsk bedömning inför och under behandling, säger Howaida Elmowafi, barnläkare och doktorand vid Umeå universitet.

Långtidsanvändning av ADHD-medicin, det vill säga mer än fem år, var också kopplad till en något högre risk för hjärtrelaterade händelser. Studien fann dock ingen ökad risk för barn och unga med medfödda hjärtfel. En annan studie visade nyligen

att medicinering vid ADHD är associerat med en signifikant minskad incidens av självmordsförsök, trafikolyckor, missbruk samt kriminalitet, jämfört med personer med ADHD som inte medicinerar. Enligt forskarna är det därför viktigt att balansera risk med nytta vid alla läkemedelsbehandlingar.

– När allt fler unga får psykiatrisk läkemedelsbehandling behöver vi också förstå hur läkemedlen påverkar kroppen och hjärtat. Den här studien hjälper oss att förstå riskerna med dessa läkemedel och skapa säkrare vård för barn och unga, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Estelle Naumburg, forskare, docent och specialist i pediatrik och kardiologi vid Umeå universitet
- Howaida Elmowafi, forskare och barnläkare vid Umeå universitet
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

Fakta om forskningsstudien

Titel och länk: Children and Young Adults Who Used Medication for Attention Deficit Hyperactivity Disorder Faced Increased Cardiac Risks

Publicering: Acta paediatrica, 9 juli 2025.

Population och typ av studie: En nationell fall-kontrollstudie baserad på registerdata, där 112 605 pojkar/män och flickor/kvinnor mellan 5 och 30 år ingår, samt 563 024 matchande kontroller.

Resultat: Studien vid Umeå universitet visar att ADHD-medicinering är associerat med ökad risk för hjärthändelser som ospecifika arytmier hos barn och unga vuxna. Medfödda hjärtfel ökade inte risken. Studien visade på ökad hjärtrisk vid långvarig användning av ADHD-medicin.

Fakta om ADHD

ADHD står för attention deficit hyperactivity disorder och diagnosen kännetecknas av koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet och impulsivitet.

Andelen personer som diagnostiseras med ADHD har ökat de senaste 15 åren. I Sverige var det 2022 närmare 190 000 personer i åldern 5–64 år som har fått en diagnos och förskrivs något ADHD-läkemedel. I åldrarna 10–17 år beräknas omkring 8 procent av barnen i Sverige ha ADHD: Drygt 10 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna.

Forskningsprojektet i Umeå syftar till att undersöka eventuella samband mellan psykiatrisk läkemedelsbehandling hos barn, ungdomar och unga vuxna och risken för hjärtbiverkningar, samt identifiera säkra läkemedel för psykiatriska sjukdomar och symtom.

Mer information: https://www.umu.se/forskning/grupper/p-taco-studien/