Ny forskning visar: Barn till män som snusat har ökad risk för astma

Barn till män som började snusa i puberteten har koppling till ökad risk för astma och andra luftvägssjukdomar. Det visar en norskledd studie baserad på data från två svenska befolkningsstudier med anslag från Hjärt-Lungfonden. Forskarna menar att en möjlig förklaring av resultaten kan bero på genetiska förändringar som förs vidare till nästa generation.

– Det här är den första studien som undersöker om snusande kan påverka hälsan hos framtida barn. Resultaten är oroande och tyder på en koppling mellan exponering för tobak och nikotin tidigt i livet och konsekvenser långt senare – även för nästa generation, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Forskning har under senare år visat att miljöfaktorer inte bara kan påverka den som själv exponeras, utan även kommande generationer. Tidigare studier har exempelvis visat att tobaksrökning hos män under puberteten kan kopplas till försämrad luftvägshälsa hos deras framtida barn.

I den aktuella studien undersökte forskarna om mäns användning av brunt snus under puberteten kunde påverka hälsan hos deras barn senare i livet. Studien bygger på data från de två stora kohorterna Respiratory Health in Northern Europe (RHINE), som omfattar en föräldrageneration född mellan 1944 och 1975, och uppföljningsstudien RHINESSA, som omfattar deras barn. Båda studierna har anslag från Hjärt-Lungfonden. De svenska studieorterna är Uppsala, Umeå och Göteborg.

Totalt ingick 1 090 barn i studien. Av dessa hade 31 procent en far som snusade, och drygt 8 procent hade en far som började snusa under puberteten.

Efter justering för bland annat föräldrarnas rökvanor och barnens egen tobaksanvändning såg forskarna att barn till fäder som börjat snusa i puberteten hade ökad risk för allergisk astma, kronisk bronkit och eksem. Någon motsvarande riskökning sågs inte hos barn till män som började snusa först efter puberteten.

– Vi behöver nu mer forskning för att förstå hur nikotin påverkar framtida generationers hälsa och om även moderna nikotinprodukter, som vitt snus och e-cigaretter, kan ge liknande effekter, säger Kristina Sparreljung.

Under senare tid har det blivit allt vanligare att unga använder snus. Forskarna betonar vikten av förebyggande insatser för att minska nikotinanvändning bland unga. Tidigare studier har visat att unga som börjar snusa i 15-årsåldern eller tidigare kopplas till en ökad risk för att utveckla astma.

– Resultaten understryker att nikotinbruk hos unga inte bara kan påverka den egna hälsan, utan potentiellt även hälsan hos framtida barn. Vi tror att en möjlig förklaring av resultaten kan bero på genetiska förändringar som förs vidare till nästa generation, säger Christer Janson, professor vid Uppsala universitet.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se


Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Christer Janson, professor vid Uppsala universitet

Fakta om forskningsstudien
Studiens namn: Paternal snus use in puberty and increased risk for asthma and allergies in offspring: a RHINE/RHINESSA two-generation study
Resultat: En norskledd studie baserad på data från de svenska delarna av två befolkningsstudier som har stöd av Hjärt-Lungfonden visar att barn till män som börjat snusa under puberteten har förhöjd risk för astma och andra sjukdomar i luftvägarna. Forskarna skriver att det troligen rör sig om epigenetiska förändringar som drabbar barnen.
Tidskrift: International Journal of Epidemiology, 28 mars 2026

Fakta om astma 2026 (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Astma är: En sjukdom som beror på att luftrören är kroniskt inflammerade. När luftrören utsätts för retandeeller allergiframkallande ämnen i luften eller när födan framkallar en allergisk reaktion uppstår kramp i den glatta muskulaturen runt luftrören, som också blir inflammerade och svullna.

Symtom: Vanliga symtom är återkommande perioder av hosta, väsande och pipande andning, tryckkänsla över bröstet, andnöd samt ångest i samband med anfallen.

Astma i siffror:Omkring en miljon människor i Sverige lever med astma. Enligt Luftvägsregistretshar cirka 35 procent av astmapatienterna i primärvården som besvarat ACT okontrollerad astma. I Luftvägsregistret utgör barn (<12 år) 20% och ungdomar 9% av astmapatienterna. Bland barn med astma som haft ett vårdbesök under 2024 har 63% någon gång genomfört spirometri. Samtidigt får barn mer sällan patientutbildning än vuxna. I genomsnitt avlider närmare 120 personer av astma som primär dödsorsak varje år.

Forskningsframgångar:Tack vare forskningen har många av de riskfaktorer som ligger bakom astma identifierats, medan andra har omprövats. Nya behandlingar, särskilt biologiska läkemedel i form av monoklonala antikroppar för användning vid svår astma har utvecklats.Dödligheten i astma har minskat med närmare 45 procent sedan millennieskiftet.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Att bättre förstå hur olika typer av astma uppkommer, förbättra diagnostiken samt utveckla och individanpassa behandlingar som förbättrar livskvaliteten för de drabbade.

Finansiering:Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.