Ny forskning visar: Förbättrade möjligheter att hitta dolda plack och förutse hjärtinfarkt

Kranskärlsröntgen med datortomografi kan hitta dolda, farliga plack och förbättra möjligheten att förutse hjärtinfarkt, det visar en ny studie baserad på Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS. Resultaten kan bana väg för att sätta in förebyggande behandling tidigare och minska risken för hjärtinfarkt.

– Vår studie visar att vi kan fånga upp de farligare, dolda, icke-förkalkade placken. Det här är den första betydande studien i världen som visar att datortomografi av kranskärlen kan hjälpa oss att identifiera högriskindivider för exempelvis hjärtinfarkt – alltså personer som inte tidigare haft hjärtinfarkt eller stroke men är i riskzonen och därför behöver få effektiva preventionsinsatser, säger Göran Bergström, professor vid Göteborgs universitet och huvudansvarig för SCAPIS.

Ett av huvudmålen med den stora befolkningsstudien SCAPIS är att förbättra möjligheterna att förutsäga vilka personer som riskerar att drabbas av hjärtinfarkt. Idag finns metoder för detta som är baserade på riskfaktorer, såsom ålder, kön, rökning, blodtryck och blodfetter.

Om man dessutom mäter graden av förkalkningar i kranskärlen med hjälp av datortomografi av hjärtat förbättrar man möjligheterna att förutse risken ytterligare. Med detta fångar man dock inte upp riskerna med plack i kranskärlen som inte är förkalkade och om det finns förträngningar i kärlen.

I den aktuella studien har forskarna undersökt om en mer känslig typ av datortomografi av kranskärlen (kranskärlsröntgen) på friska medelålders personer kan ge en mer exakt riskbedömning.

– Vår slutsats är att vi ser förbättrade möjligheter att förutse en hjärtinfarkt.förbättrade möjligheter att förutse en hjärtinfarkt. Det är utan tvekan så att vissa individer skulle kunna ha nytta av en kompletterande kranskärlsröntgen med datortomografi, fortsätter Göran Bergström.

Fynden markerar ett viktigt genombrott i den förebyggande kardiologin. Genom att upptäcka riskpersoner tidigare kan behandling och livsstilsförändringar sättas in innan allvarlig hjärtsjukdom hinner utvecklas.

– Resultaten förväntas bli startskottet för en snabb utveckling inom den preventiva kardiologin. Nu följer en rad studier som kommer att förfina metoden med hjälp av AI-algoritmer. Inom de närmaste åren kommer vi att lära oss i vilka patientkategorier som den kan göra mest nytta, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Göran Bergström, professor vid Göteborgs universitet och huvudansvarig för SCAPIS

Fakta om forskningsstudien
Titel och länk: Coronary Computed Tomography Angiography in Prediction of First Coronary Events
Resultat: I ett stort befolkningsbaserat urval av personer utan tidigare hjärt-kärlsjukdom testades om röntgen av hjärtat kunde förbättra möjligheten att förutse vem som får hjärtinfarkt. En vanlig datortomografi för att mäta mängden kalk i hjärtat var bättre än vanliga riskfaktorer under 8 års uppföljning. Ett tillägg av kranskärlsröntgen med hjälp av datortomografi gav ännu bättre möjligheter att förutse vem som drabbas av hjärtinfarkt. Detta är första gången kranskärlsröntgen används för detta ändamål och öppnar upp för möjlighet att i framtiden kunna hitta personer med hög risk som kan få intensiv behandling för att undvika hjärtinfarkt.
Tidskrift, publiceringsdatum: JAMA, 9 november 2025

Fakta om SCAPIS (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Vision: Att minska risken för sjukdom i hjärta, kärl och lungor hos kommande generationer.

Övergripande mål: Att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och förhindra sjukdomarna innan de uppstår.

Syfte: Att inhämta avsevärt mycket mer kunskap om sjukdomarnas uppkomst för att kunna:
• Förebygga dem.
• Ställa bättre och tidigare diagnos.
• Påverka sjukdomsförloppet.
• Hitta nya, bättre behandlingsmetoder och mediciner.

Vad är det för sorts studie? SCAPIS (Swedish CArdiopulmonary bioImage Study) är en befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lungor. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär leds SCAPIS av en nationell styrgrupp bestående av forskare från universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Varför? Dagens levnadsvanor och nya riskfaktorer kräver forskning baserad på aktuella data. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär har de sex universiteten och universitetssjukhusen byggt upp en nationell forskningsbank av moderna hälsodata, som ger forskare möjlighet att skapa nya livsavgörande genombrott och kunskap för en bättre folkhälsa.

Hur? 30 000 slumpvis utvalda personer i åldern 50–64 år har på universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå genomgått omfattande undersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover. Fysisk aktivitet har registrerats och en omfattande enkät om levnadsvanor har genomförts. Undersökningarna genomfördes under perioden 2013–2018. Den samlade informationen från alla undersökningar i form av data, blod och bilder har samlats i en gemensam nationell databas. De biologiska proverna har sparats i en nationell biobank för framtida analyser. Under 2024–2026 kommer hälften av SCAPIS-deltagarna att undersökas på nytt, SCAPIS 2. 15 000 slumpvis utvalda SCAPIS-deltagare bjuds in och genomgår i stort sett samma undersökningar som förra gången. På så sätt får forskarna en bild av hur kranskärlssjukdom lungsjukdom utvecklas över tid och får ännu bättre möjligheter att utveckla mer precisa metoder och behandlingar för att förebygga och förhindra sjukdom i hjärta, kärl och lungor.

Fakta om hjärtinfarkt (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Hjärtinfarkt är: En form av ischemisk hjärtsjukdom, vilket innebär att hjärtmuskeln drabbas av syrebrist till följd av minskat blodflöde. En hjärtinfarkt beror oftast på att det bildats en blodpropp som täppt igen något av hjärtats kranskärl, det vill säga de kärl som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Blodet kan då inte passera och den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet drabbas av syrebrist. Om syrebristen varar för länge skadas hjärtmuskelcellerna och dekan dö. Detta riskerar leda till en permanent hjärtmuskelskada och försämrad pumpförmåga.

Symtom: Det mest typiska symtomet hos både män och kvinnor är kraftig smärta mitt i bröstet. Ibland strålar smärtan ut till arm, nacke, hals, käkar, mage eller rygg. Smärtan är ihållande i minst 15 minuter. Den drabbade kan även må illa, få yrsel och känna ångest. Vissa kan få en så kallad ”tyst infarkt”, som inte ger någon smärta. Tyst hjärtinfarkt upptäcks oftast med EKG eller vid en ultraljudsundersökning och är vanligare bland kvinnor, äldre och personer med annan samsjuklighet, som diabetes och njursjukdom. Symtomen vid kärlkramp liknar dem vid hjärtinfarkt, men är lindrigare och uppkommer ofta i samband med fysisk eller psykisk ansträngning. Smärtan försvinner efter ett par minuters vila.

Drabbade i siffror:Varje år drabbas omkring 23 000 personer i Sverige av hjärtinfarkt. Årligen dör runt 4 800 svenskar till följd av hjärtinfarkt. Dödstalen på grund av ischemiska hjärtsjukdomar har minskat med 68 procent mallen 2000 och 2023. Inom gruppen ischemiska hjärtsjukdomar är det framför allt akuta hjärtinfarkter som har minskat mest, med en nedgång på cirka 79 procent under samma period. Samtidigt har överlevanden efter en hjärtinfarkt förbättrats avsevärt.

Tiden är dyrbar:Experterna skiljer på hjärtinfarkt med ST-höjning på EKG (STEMI) och hjärtinfarkt utan ST-höjning (NSTEMI). En hjärtinfarkt med ST-höjning är allvarligare i det akuta skedet och varje minut är viktig när det gäller att återställa blodflödet i kärlet.

Forskningsframgångar:Under 1980-talet började akuta hjärtinfarkter behandlas med proppupplösande läkemedel, trombolys, vilket ledde till att fler överlever. Så småningom introducerades också ballongvidgning som är den vanligaste och rekommenderade akutbehandlingen idag, och på 1990-talet kunde man i studier se att metoden var ännu mer effektiv än trombolys som fortfarande används om transportavståndet till sjukhuset är mer än två timmar. Moderna hjärt-lungmaskiner (s.k. ECMO) gör det möjligt att syresätta blodet i flera månader utanför kroppen vid sjukdomar som innebär att lungorna eller hjärtat sviktar, exempelvis hjärtinfarkt.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål:Forskningens mål är att förutse och förhindra hjärtinfarkter samt att ta fram nya behandlingar som ger den som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år.

Finansiering:Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.