Ny forskning visar: Komplikationer under graviditeten ökar risken för stroke

Graviditetskomplikationer som havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes och för tidig födsel är kopplade till en ökad risk för stroke för mamman – även flera decennier senare. Det visar en ny studie som gjorts med stöd av Hjärt-Lungfonden, där över två miljoner kvinnor har följts i upp till 46 år efter sin första förlossning.

– Vår studie visar att de kvinnor som drabbas av graviditetskomplikationer har en högre risk för stroke, även långt senare i livet. Det här är viktig kunskap både för dessa kvinnor och för vården eftersom stroke kan förebyggas. Med rätt information har de själva en möjlighet att, tillsammans med vården, minska risken, säger Kristina Sundquist, professor i allmänmedicin vid Lunds universitet.

I Sverige drabbas drygt 25 000 personer av en stroke (hjärninfarkt eller hjärnblödning) varje år. Av dessa avlider 6 000 personer, vilket gör stroke till den tredje vanligaste dödsorsaken. Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan hjärt-kärlsjukdom och graviditetskomplikationer. Men ingen har tidigare gjort en lika omfattande studie av hur den risken för stroke påverkas av flera olika komplikationer under så lång tid och i en så stor grupp.

Studien bygger på svenska registerdata från drygt två miljoner kvinnor som fött barn mellan 1973 och 2015. Kvinnorna följdes sedan upp för eventuella fall av stroke i upp till 46 år efter första födseln. Resultaten visar att fem specifika komplikationer var för sig var kopplad till en ökad risk för stroke:
· Graviditetsdiabetes:86 procent högre risk
· Andra hypertonisjukdomar: 82 procent högre risk
· För tidig födsel: 40 procent högre risk
· Havandeskapsförgiftning:36 procent högre risk
· Födelsevikt liten för tiden: 26 procent högre risk

Sambanden kvarstod även efter att forskarna tagit hänsyn till ärftlighet och andra familjefaktorer, genom så kallade syskonanalyser. Risken var särskilt hög bland kvinnor som haft flera komplikationer. Forskarna lyfter att graviditetskomplikationer bör betraktas som riskfaktorer för framtida stroke och dessa kvinnor bör därför följas upp även efter förlossningen.

– Den här studien ger ny kunskap om hur kvinnors risk för stroke är ökad efter komplikationer i samband med graviditeten. Kvinnor som haft komplikationer under graviditeten utgör en riskgrupp som behöver uppmärksammas och följas upp, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se


Bilder:
- Kristina Sundquist, professor i allmänmedicin vid Lunds universitet
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

Fakta om forskningsstudien
Titel och länk: Adverse pregnancy outcomes and long-term risk of stroke: a Swedish nationwide co-sibling study
Publicering: European Heart Journal, 23 juni 2025
Typ av studie och omfattning: Registerstudie med 2,2 miljoner kvinnor som fött barn mellan 1973 och 2015. De har följts i upp till 46 år efter sin första förlossning.
Resultat: Fem olika graviditetskomplikationer ökade risken för stroke. Sambanden kvarstod även efter justering för genetiska och miljömässiga familjefaktorer.

Fakta om stroke (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Vid stroke är tiden avgörande. Att känna igen tecken och agera snabbt kan vara livräddande.

Stroke är: Syrebrist i hjärnan som orsakas av en blodpropp i ett av hjärnans kärl (hjärninfarkt) eller av ett brustet blodkärl (hjärnblödning).

Symtom: Vanliga symtom är plötslig förlamning och känselnedsättning i kroppens ena sida, talsvårigheter och förlust av synfält. Yrsel, huvudvärk, illamående och kräkningar är andra symtom. Nästan hälften av de drabbade har svårt att svärja i det akuta skedet.

Drabbade i siffror: I Sverige drabbas i genomsnitt omkring 25 000 personer varav igenomsnitt 6 000 avlider av en stroke (hjärninfarkt eller hjärnblödning) varje år. Ungefär 85 procent av alla strokefall är hjärninfarkter och de övriga är hjärnblödningar.

AKUT-testet: Stroke kommer ofta plötsligt med symptom som förlamning, talsvårigheter och synförlust. AKUT-testet är ett bra verktyg för att upptäcka stroke: be personen le, lyfta armarna och säga en enkel mening. Om något går fel, ring 112 omedelbart. Ju tidigare behandling, desto bättre prognos.

Forskningsframgångar: Utvecklingen av datortomografin, (en avancerad bildteknik som väsentligt har förbättrat diagnostisering av stroke), bättre behandlingar med hjälp av bland annat trombolys och förfinade operationsmetoder.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: att minska antalet fall av stroke och andelen patienter som dör. Forskningen syftar också till att förhindra fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke, så att den som drabbas kan leva sitt liv med god livskvalitet.

Finansiering: Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.

Fakta: Så minskar du risken att drabbas av stroke (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Håll koll på ditt blodtryck - Högt blodtryck räknas till en av folksjukdomarna och i Sverige har mer än hälften av alla i åldersgruppen 65–85 år högt blodtryck. Blodtryck är den största riskfaktorn för stroke.

Ät hjärtvänlig mat - Ät minst 500 gram grönsaker och frukt per dag, det motsvarar cirka två nävar grönsaker, rotfrukter och baljväxter samt två frukter. Fullkorn kan minska risken för typ-2 diabetes och hjärt-kärlsjukdom och hjälper också till att hålla vikten av fiber som mättar. En lagom mängd är 70 gram för kvinnor och 90 gram för män, det motsvarar till exempel två knäckebröd och en portion fullkornspasta per dag.

Skär ner på saltet - Att äta mindre salt ingår i kostråden för att sänka ett förhöjt blodtryck. En vuxen människa bör inte äta mer än 6 gram salt per dag, alltså ungefär en tesked. Men de flesta äter mer än så, ofta utan att vara medvetna om det. Det mesta saltet är nämligen dolt i livsmedel som till exempel färdigrätter, charkuteriprodukter och ost. Även mat på restaurang är ofta översaltad. Välj gärna livsmedel som är Nyckelhålsmärkta, de innehåller mindre mängd salt.

Använd ingen tobak eller nikotin - Tobaksrökning är sammantaget den enskilt största kända riskfaktorn för sjukdomar i lungor, hjärta och kärl. Nikotinet i tobaken höjer blodtrycket och ökar pulsen.

Fysisk aktivitet - Det krävs inte några svettiga och hårda träningspass på gymmet för att skydda hjärtat, en behaglig promenad på 30 minuter per dag är bättre än ingenting. Att till exempel dammsuga huset, jobba i trädgården och välja trappan framför hissen gör stor skillnad i längden, större skillnad än att gympa ett par gånger i veckan och vara stilla resten av tiden. Börja försiktigt och öka successivt. Fysisk aktivitet påverkar alla bakomliggande riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom i positiv riktning.