Ny rapport från Hjärt-Lungfonden: Fler döda i stroke under pandemin

År 2020 ökade antalet avlidna personer i stroke i Sverige. Det visar Hjärt-Lungfondens nya statistikrapport med siffror från Socialstyrelsen. I rapporten framgår att både insjuknande och dödlighet minskar över tid, medan ett trendbrott i dödligheten uppstod under det första pandemiåret. Dessutom var könsskillnaderna sett till dödlighet större än på länge.

– Forskning visar att man vid svår covidinfektion får en skada på blodkärlen och ökad benägenhet att bilda blodproppar, vilket kan bidra till ökad risk för stroke. Men mer forskning behövs för att fastställa vad trendbrottet och de skillnader som har uppstått under pandemin beror på, säger John Pernow, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

Under 2000-talet har både insjuknandet och dödligheten i stroke stadigt gått ner. Antalet drabbade i Sverige har minskat med 41 procent sedan 2006, medan antalet som dött till följd av stroke har minskat med 43 procent samma period. Den positiva trenden beror till stor del på framsteg inom forskningen i form av fler förebyggande åtgärder, som nya läkemedelsbehandlingar vid högt blodtryck, förmaksflimmer och höga blodfetter. Även utvecklingen av nya metoder inom rehabilitering och insatser för att motverka återinsjuknande går framåt, vilket har stor betydelse för att förhindra att drabbade som överlevt får en ny stroke.

Trots detta insjuknade nästan 25 400 personer i Sverige i stroke under 2020. Nästan 6 100 personer avled med stroke som dödsorsak samma år, en ökning med cirka 4 procent från 2019 då antalet personer som dog av stroke var drygt 5 800. Bland de avlidna var könsskillnaden i dödlighet rekordstor: 38 procent fler män än kvinnor dog till följd av stroke 2020, om man väger in skillnader i åldersstrukturen. Det är den största överrepresentationen av män sedan 1987. Enligt Socialstyrelsen kan skillnaden bero på att fler män än kvinnor med stroke som dödsorsak hade en underliggande kritisk covid-19-infektion.

– Att ta hand om sin hälsa är det bästa man kan göra för att undvika stroke. Fler behöver också lära sig känna igen tecknen på stroke så att drabbade får sjukhusvård så snabbt som möjligt. Ju längre tiden går, desto mer ökar risken för bestående hjärnskador och i värsta fall död, säger Kristina Sparreljung.

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till forskning för att besegra vår tids största folksjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Förra året delade organisationen ut 333 miljoner kronor till forskningen.

För mer information, kontakta gärna:
Anna Aderlund, pressansvarig Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-544 239, anna.aderlund@hjart-lungfonden.se

Bilder:

- Så känner du igen en stroke: AKUT-testet
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- John Pernow, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

Hjärt-Lungfondens statistikrapport ”Hjärta och lunga i siffror”

Fakta om stroke (Källa: Hjärt-Lungfonden)
• Stroke, eller slaganfall, är en av de mest livshotande hjärt-kärlsjukdomarna i Sverige. Den som överlever en stroke får ofta kvarstående besvär som innebär en stor förändring i livet, både för den drabbade och för närstående.
• Stroke uppstår när en del av hjärnans nervvävnad påverkas av hämmad syretillförsel. Syrebristen kan uppstå till följd av en hjärninfarkt, det vill säga en blodpropp i något blodkärl, eller till följd av en hjärnblödning, det vill säga en bristning i något kärl inne i hjärnan. Den vanligaste orsaken till stroke är högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom, ofta åderförfettning.
• Stroke kommer ofta blixtsnabbt och inte sällan helt utan förvarning. Men det händer också att spåren av stroke växer fram stegvis under ett dygn eller ännu lite längre tid.
• Symtom på stroke är bland annat förlamning, kraftlöshet eller känselnedsättning i en kroppsdel, talsvårigheter, svårighet att förstå vad andra säger, synstörning, yrsel och kraftig huvudvärk. I vissa fall kan insjuknandet vara mindre dramatiskt med lindriga eller övergående symtom.

Fakta: De 12 viktigaste riskfaktorerna för stroke (Källa: Hjärt-Lungfonden)
• Högt blodtryck
• Rökning
• Förmaksflimmer
• Diabetes
• Låg fysisk aktivitet
• Höga blodfetter
•Tidigare genomgången stroke
• Hög ålder
• Ärftlighet av hjärt-kärlsjukdomar
• Hög alkoholkonsumtion
• Nedstämdhet och psykosocial stress

Fakta: AKUT-testet (Källa: Hjärt-Lungfonden)
• Vid minsta misstanke om stroke – ring 112!
• Ett sätt att kontrollera om en person kan ha drabbats av stroke är att göra det så kallade AKUT-testet (Ansikte Kropp Uttal Tid). Om någon plötsligt börjar bete sig annorlunda och du misstänker stroke ber du personen i fråga utföra följande handlingar:
A – Ansikte. Be personen le. Vid stroke hänger den ena mungipan inte alltid med.
K – Kroppsdel. Be personen hålla armarna rakt fram. Vid stroke faller ofta ena armen ned.
U – Uttal. Be personen säga en enkel mening av typen ”det är vackert väder i dag”. Vid stroke är uttalet ofta sluddrigt.
T – Tid. Varje minut räknas för att rädda liv.

Mer från Hjärt-Lungfonden:
- Ge en gåva till forskningen
- Gilla oss på Facebook
- Följ oss på Twitter
- Följ oss på Instagram
- Swisha valfri summa till nummer 90 91 92 7

Om Hjärt-Lungfondens arbete: www.hjart-lungfonden.se
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och i dag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se

Information om Hjärt-Lungfondens personuppgiftspolicy
Med anledning av EU:s dataskyddsförordning, GDPR, vill vi informera dig som finns på våra sändlistor för pressmeddelanden om vår personuppgiftspolicy.