Ny studie visar: Enkla formulär kan förutsäga akuta försämringsperioder vid KOL

Genom att låta patienter med lungsjukdomen KOL svara på några frågor i enkla formulär går det att identifiera patienter med högre risk för akuta försämringsperioder inom tre år. Det visar en studie från Uppsala universitet. Resultaten kan bidra till att patienter får mer individanpassad vård tidigare och färre sjukhusinläggningar, enligt Hjärt-Lungfonden.

– Akuta försämringsperioder är en av de allvarligaste delarna av KOL och kan få stora konsekvenser för patienten. Att med hjälp av enkla formulär kunna identifiera vilka som löper högre risk kan leda till att patienterna får behandling tidigare och därigenom en bättre livskvalitet, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Akuta försämringsperioder vid KOL innebär en plötslig försämring av luftvägssymtom som ofta kräver sjukhusvård. Upprepade försämringsperioder leder till ytterligare nedsättning av lungfunktionen, ökat vårdbehov och förtida död.

Studien vid Uppsala universitet omfattade 572 patienter med KOL i regionerna Dalarna, Uppsala och Gävleborg. Vid studiestart hade ingen av deltagarna haft en försämringsperiod den senaste månaden. Patienterna genomgick fysisk undersökning och besvarade frågor om bland annat rökvanor och hjärt-kärlsjukdom. Därefter fyllde de i tre etablerade frågeformulär. Deltagarna följdes under tre år och studiens primära utfallsmått var akuta försämringsperioder.

Under uppföljningstiden drabbades 257 patienter, motsvarande 45 procent, av minst en akut försämringsperiod. Av dessa behövde 107 patienter sjukhusvård vid minst ett tillfälle.

Resultaten visar att samtliga tre frågeformulär var för sig kunde förutsäga risken för minst en akut försämringsperiod inom tre år. När dessa frågeformulär kombinerades ökade den analytiska förmågan ytterligare.

Den starkaste riskfaktorn för nya försämringsperioder var att ha haft en försämringsperiod mindre än ett år före studiestart. Även nedsatt lungfunktion, pågående rökning och hjärtsvikt var associaerade med ökad risk. Däremot sågs inga kopplingar mellan försämringsperioder och ålder, kön eller hjärt-kärlsjukdom.

– Om vi i sjukvården kan bli bättre på att identifiera personer med hög risk för försämringsperioder kan det göra stor skillnad i livskvalitet för personer som lever med KOL. På sikt kan enkla verktyg som dessa bidra till mer individanpassad behandling och bättre uppföljning av patienter med KOL, säger Andreas Palm, docent och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Tidigare har KOL-forskning främst fokuserat på medicinska mätvärden som lungfunktion. I dag används patientrapporterade formulär i allt större utsträckning, inte bara för att mäta livskvalitet utan också för att bättre förstå sjukdomens utveckling och vägleda behandling.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
-Andreas Palm, docent och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala

Fakta om forskningsstudien (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Studiens namn: Health Status Instruments Add Prognostic Value in Predicting COPD Exacerbations: Insights from the TIE Cohort Study
Resultat: Genom att låta patienter med KOL fylla i enkla frågeformulär går det att se om de riskerar akuta försämringsperioder (exacerbationer) inom tre år. Det visar en studie vid Uppsala universitet.
Tidskrift: COPD: Journal of Chronic Obstructive Pulmonary Disease, 4 december 2025

Fakta om kroniskt obstruktiv lungsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL): är en av vår tids stora folksjukdomar och beror vanligtvis på att de minsta luftrören i lungorna blir inflammerade. Den kroniska inflammationen gör lungfunktionen nedsatt och leder till gradvis ökande andnöd.

Symtom: Att ha svår kol kan liknas vid att andas genom ett sugrör. Vanliga symptom är täta och långdragna luftvägsinfektioner, hosta och upphostning av slem, andnöd vid fysisk ansträngning, svår trötthet och ofrivillig viktnedgång.

Drabbade i siffror: 400 000 till 700 000 människor i Sverige beräknas ha KOL. Upp till 20 - 25 procent av dessa har aldrig rökt. Cirka 2 700 människor i Sverige rapporteras varje år ha KOL som dödsorsak, främst kvinnor. Ungefär en tiondel av befolkningen över 45 år beräknas vara drabbad, men bara cirka en av tre har fått en diagnos.

Forskningsframgångar:Tack vare forskningen har kunskapen om hur kol uppkommer ökat, vilket har medfört förbättrade livsstilsråd och nya behandlingsmetoder.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Att bättre förstå samlingsdiagnosen kol samt utveckla ny individanpassad behandling som minskar lidandet och risken för en för tidig död för dig som har sjukdomen.

Finansiering:Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.

Mer från Hjärt-Lungfonden:
- Ge en gåva till forskningen
- Gilla oss på Facebook
- Följ oss på Instagram
- Swisha valfri summa till nummer 90 91 92 7