Ny studie visar: Hund i hemmet verkar ha liten effekt på barns astma

Barn med astma och allergi som har hund i hemmet har en likartad långsiktig svårighetsgrad av sin astmasjukdom oavsett om familjen behåller hunden eller inte. Däremot är hund i hemmet förknippat med en något ökad risk för akut astma. Det visar en studie vid Karolinska institutet med anslag från Hjärt-Lungfonden.

– Astma är den vanligaste kroniska sjukdomen bland barn. Föräldrar till dessa barn får ofta rådet att undvika pälsdjur, men i vår studie fann vi att den övergripande astmasvårighetsgraden var likartad oavsett om barnen bodde med hund eller inte, säger Resthie Putri, forskare vid Karolinska institutet och huvudförfattare till studien.

Den aktuella studien är baserad på flera svenska register och omfattar ca 100 000 barn i Sverige, födda mellan 2002 och 2018, som diagnostiserats med astma och luftvägsallergi. Barnen följdes upp till 19 års ålder eller till studiens slut 2023. Man definierade även om barnen hade hund i hemmet vid diagnos, och om familjen fortsatte att ha hund över tid.

Resultaten visar att barn i familjer som hade hund och behöll den hade en likartad svårighetsgrad av astma över tid som barn i familjer utan hund. Efter två, fyra och sex år från diagnos sågs inga tydliga skillnader i sjukdomens svårighetsgrad mellan grupperna. Däremot hade barn som bodde med hund en något ökad risk för exacerbationer, de försämringsepisoder som kan kräva akutvård eller ökad användning av luftrörsvidgande läkemedel.

– Att leva med hund är kopplat till en måttligt ökad risk för astmaförsämring, vilket är viktigt att ha i åtanke i kliniska diskussioner. Samtidigt fann vi att barn vars familjer slutade ha hund hade liknande långsiktiga astmautfall. Det tyder på att det inte nödvändigtvis leder till en omedelbar förbättring att sluta ha hund, vilket skulle kunna bero på att hundallergener kan finnas kvar i hemmet under lång tid och även är vanliga i offentliga miljöer, säger Resthie Putri.

Tidigare forskning på området har främst fokuserat på om husdjur ökar risken för att utveckla astma. Betydligt mindre har varit känt om vad som händer när ett barn redan har astma och allergi. Den nya studiens resultat kan bidra till mer nyanserade diskussioner med familjer.

– Tack vare forskningen har många av de riskfaktorer som ligger bakom astma identifierats, medan andra har omprövats. Den här studiens resultat kan bidra till att göra samtal om hund i hemmet mer balanserade och evidensbaserade, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Forskarna planerar nu att i en ny studie kombinera registerdata med mer detaljerad klinisk information, såsom allergisk sensibilisering, lungfunktion och astmakontroll över tid, för att ännu bättre förstå hur exponering för husdjur påverkar barn med astma över tid.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, e-post daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Resthie Putri, forskare vid Karolinska institutet

Fakta om studien
Titel och länk: Dog exposure and subsequent asthma outcomes in children with asthma and allergy
Resultat: Kontinuerlig exponering för hundar verkar inte öka den långsiktiga risken för måttlig till svår astma hos barn med astma och luftvägsallergi. Däremot är det förknippat med en något ökad risk för akut astma. Det visar en studie vid Karolinska institutet.
Tidskrift: Journal of Allergy and Clinical Immunology: Global, 20 mars 2026

Fakta om astma (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Astma är: En sjukdom som beror på att luftrören är kroniskt inflammerade. När luftrören utsätts för retande eller allergiframkallande ämnen i luften eller när födan framkallar en allergisk reaktion uppstår kramp i den glatta muskulaturen runt luftrören, som också blir inflammerade och svullna.

Symtom: Vanliga symtom är återkommande perioder av hosta, väsande och pipande andning, tryckkänsla över bröstet, andnöd samt ångest i samband med anfallen.

Drabbade i siffror:Omkring en miljon människor i Sverige lever med astma. I primärvården uppges 37 procent av patienterna ha otillräcklig astmakontroll. Cirka 5–7 procent av barn i sjuårsåldern har astma och bland tonåringar är andelen 8–10 procent. Närmare 120 personer avlider i astma varje år.

Forskningsframgångar:Tack vare forskningen har många av de riskfaktorer som ligger bakom astma identifierats, medan andra har omprövats. Nya behandlingar, särskilt biologiska läkemedel i form av monoklonala antikroppar för användning vid svår astma har utvecklats. Dödligheten i astma har minskat med närmare 45 procent sedan millennieskiftet.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Att bättre förstå hur olika typer av astma uppkommer, förbättra diagnostiken samt utveckla och individanpassa behandlingar som förbättrar livskvaliteten för de drabbade.

Finansiering:Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.