Ny studie visar: Katt i hemmet verkar inte vara kopplat till mer astmabesvär hos barn

Barn med astma och allergi som har katt verkar inte ha mer astmabesvär på kort sikt än barn utan katt i hemmet, visar en studie vid Karolinska institutet med anslag från Hjärt-Lungfonden.

– Astma är den vanligaste kroniska sjukdomen bland barn. I vår studie fann vi att astmabesvären på kort sikt var likartad oavsett om barnen bodde med katt eller inte, säger Resthie Putri, forskare vid Karolinska institutet och huvudförfattare till studien.

Många familjer med barn som har astma avråds från att ha pälsdjur i hemmet. Tidigare forskning om hur katter påverkar barn med astma och allergi har dock varit begränsad och gett motstridiga resultat.

I den aktuella studien har forskarna specifikt undersökt förekomsten av försämringsperioder, barnens lungfunktion, om astmasjukdomen var mild, måttlig eller svår, samt om astman var välkontrollerad eller inte. Bland de barn som exponerats för katt undersökte forskarna även om katternas ålder, kön eller antal spelade någon roll.

Studien omfattar drygt 30 000 barn mellan 4 och 17 år med konstaterad astma och allergi. Av dem exponerades drygt 9 procent för katt i hemmet. Dessa barn jämfördes med barn utan katt i hushållet. Uppgifter om kattägande hämtades från det nationella kattregistret och samkördes med data från olika svenska hälso- och kvalitetsregister.

Resultaten visar att barn som bodde med katt hade liknande astmabesvär som barn utan katt. De hade varken fler försämringsperioder eller svårare grad av astma. Inte heller lungfunktionen hos barnen och om astman var välkontrollerad eller inte uppvisade någon skillnad.

– Tack vare forskningen har många av de riskfaktorer som ligger bakom astma identifierats, medan andra har omprövats. Den här studiens resultat kan bidra till att göra samtal om katt i hemmet mer balanserade och evidensbaserade, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Forskarna betonar att studiens resultat endast avser katter och inte behöver gälla andra pälsdjur. Studien innehåller inte heller uppgifter om vilka barn som var allergiska mot katt eller andra specifika allergener. Forskargruppen har i en tidigare studie visat att långvarig exponering för hund i hemmet innebar en något förhöjd risk för försämringsperioder hos barn med astma.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, e-post daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Resthie Putri, forskare vid Karolinska institutet

Fakta om studien
Titel och länk: Cat exposure and asthma outcomes in a cohort of children with asthma and allergy
Resultat: Barn med astma och allergi som bor med en eller flera katter verkar inte ha mer astmabesvär än barn utan katt i hemmet på kort sikt.
Tidskrift: Frontiers in Allergy, 10 juni 2026

Fakta om astma (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Astma är: En sjukdom som beror på att luftrören är kroniskt inflammerade. När luftrören utsätts för retande eller allergiframkallande ämnen i luften eller när födan framkallar en allergisk reaktion uppstår kramp i den glatta muskulaturen runt luftrören, som också blir inflammerade och svullna.

Symtom:Vanliga symtom är återkommande perioder av hosta, väsande och pipande andning, tryckkänsla över bröstet, andnöd samt ångest i samband med anfallen.

Astma i siffror: Omkring en miljon människor i Sverige lever med astma. Enligt Luftvägsregistrets har cirka 35 procent av astmapatienterna i primärvården som besvarat ACT okontrollerad astma. I Luftvägsregistret utgör barn (<12 år) 20% och ungdomar 9% av astmapatienterna. Bland barn med astma som haft ett vårdbesök under 2024 har 63% någon gång genomfört spirometri. Samtidigt får barn mer sällan patientutbildning än vuxna. I genomsnitt avlider närmare 120 personer av astma som primär dödsorsak varje år.

Forskningsframgångar:Tack vare forskningen har många av de riskfaktorer som ligger bakom astma identifierats, medan andra har omprövats. Nya behandlingar, särskilt biologiska läkemedel i form av monoklonala antikroppar för användning vid svår astma har utvecklats. Dödligheten i astma har minskat med närmare 45 procent sedan millennieskiftet.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Att bättre förstå hur olika typer av astma uppkommer, förbättra diagnostiken samt utveckla och individanpassa behandlingar som förbättrar livskvaliteten för de drabbade.

Finansiering:Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.