Ny svensk studie visar: Varannan person slutar med läkemedel efter hjärtinfarkt

Varje år insjuknar omkring 22 000 personer i Sverige i hjärtinfarkt. Ny forskning visar att mer än hälften av patienterna som drabbats av hjärtinfarkt slutar att ta sina läkemedel. Patienter som slutade med sin läkemedelsbehandling redan under det första året hade upp till dubbelt så hög risk för att dö jämfört med dem som fortsatte behandlingen. Det visar en ny svensk studie med anslag från Hjärt-Lungfonden.

– Att skriva ut rätt läkemedel efter en hjärtinfarkt räcker inte. Den här studien visar hur viktigt det är att patienterna följs upp och fortsätter med sin behandling över tid. Alldeles för många patienter försvinner från behandlingen redan under det första året, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

I studien vid Uppsala universitet baserad på SWEDEHEART, ett register som Hjärt-Lungfonden finansierar följde forskarna 65 000 patienter som vårdats för sin första hjärtinfarkt i Sverige.

Resultaten visar att fyra år efter att patienterna skrivits ut från sjukhuset hade mer än hälften slutat att hämta ut sina läkemedel.

Patienter som slutade med blodförtunnande behandling, blodfettssänkande läkemedel eller blodtryckssänkande behandling redan under det första året hade upp till dubbelt så hög risk för att dö under de följande tre åren jämfört med patienter som fortsatte med behandlingen.

– Att en patient saknar de viktigaste riskfaktorerna diabetes, rökning, högt kolesterol och högt blodtryck, betyder inte att risken är låg efter en hjärtinfarkt. Den som redan har drabbats av en hjärtinfarkt har per definition en hög risk. Resultaten talar för att även dessa patienter behöver få och fortsätta med sin behandling efter infarkten, säger Emil Hagström, lektor vid Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska sjukhuset.

Studien är en registerstudie och kan därför inte visa att den ökade dödligheten orsakas av att patienterna slutade ta läkemedlen.

– En viktig forskningsfråga framöver är att förstå varför patienter slutar med sina läkemedel och hitta strategier som hjälper fler att stanna kvar i behandlingen, säger Kristina Sparreljung.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, e-post daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Emil Hagström, lektor vid Uppsala universitet och överläkare vid Akademiska sjukhuset

Fakta om forskningsstudien
Studiens namn och länk: Medication persistence and mortality in ST-elevation myocardial infarction patients with and without standard modifiable risk factors: a SWEDEHEART registry study
Publicering: European Journal of Preventive Cardiology, 1 september 2026

Fakta om hjärtinfarkt (källa Hjärt-Lungfonden)

Hjärtinfarkt är: En form av ischemisk hjärtsjukdom, vilket innebär att hjärtmuskeln drabbas av syrebrist till följd av minskat blodflöde. En hjärtinfarkt beror oftast på att det bildats en blodpropp som täppt igen något av hjärtats kranskärl, det vill säga de kärl som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Blodet kan då inte passera och den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet drabbas av syrebrist. Om syrebristen varar för länge skadas hjärtmuskelcellerna och dekan dö. Detta riskerar leda till en permanent hjärtmuskelskada och försämrad pumpförmåga.

Symtom: Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt hos både män och kvinnor är bröstsmärta. Smärtan sitter oftast mitt i bröstet och beskrivs ofta som tryckande, tung, åtstramande eller kramande. Den kan sprida sig till ena eller båda armarna, till nacke, käke eller rygg. Många kan också må illa, kräkas, svettas, känna andfåddhet eller uppleva hjärtklappning.

Hjärtinfarkt i siffror:Varje år insjuknar omkring 22 000 personer i Sverige i hjärtinfarkt, varav omkring 4 500 personer avlider där hjärtinfarkt anges som dödsorsak. Dödligheten i ischemiska hjärtsjukdomar har minskat med 72 procent mellan 2000 och 2024. Inom denna sjukdomsgrupp är det framför allt akuta hjärtinfarkter där dödligheten har minskat mest, med en nedgång på cirka 81 procent under samma period. Samtidigt har överlevnaden efter hjärtinfarkt förbättrats avsevärt.

Tiden är dyrbar:Experterna skiljer på hjärtinfarkt med ST-höjning på EKG (STEMI) och hjärtinfarkt utan ST-höjning (NSTEMI). En hjärtinfarkt med ST-höjning är allvarligare i det akuta skedet och varje minut är viktig när det gäller att återställa blodflödet i kärlet.

Forskningsframgångar:Under 1980-talet började akuta hjärtinfarkter behandlas med proppupplösande läkemedel, trombolys, vilket ledde till att fler överlever. Så småningom introducerades också ballongvidgning som är den vanligaste och rekommenderade akutbehandlingen idag, och på 1990-talet kunde man i studier se att metoden var ännu mer effektiv än trombolys som fortfarande används om transportavståndet till sjukhuset är mer än två timmar. Moderna hjärt-lungmaskiner (s.k. ECMO) gör det möjligt att syresätta blodet i flera månader utanför kroppen vid sjukdomar som innebär att lungorna eller hjärtat sviktar, exempelvis hjärtinfarkt.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål:Forskningens mål är att förutse och förhindra hjärtinfarkter samt att ta fram nya behandlingar som ger den som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år.

Finansiering:Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.