Ökande geografiska skillnader i risken att drabbas av stroke

Risken att drabbas av stroke är 37 procent högre i exempelvis Gävleborg än i Kalmar län – och olikheterna i landet ökar. Det visar en ny sammanställning från Hjärt-Lungfonden. Nu krävs mer resurser till forskningen för att kunna förstå och jämna ut de regionala skillnaderna.

– Det här är en mycket oroväckande utveckling. Många har säkert hört talas om att exempelvis rökning och låg fysisk aktivitet ökar risken för stroke, men forskning visar också att den höga saltkonsumtionen i dag är en viktig riskfaktor. Oavsett var man bor i landet måste alla kunna få hjälp att förbättra sina levnadsvanor och minimera risken att bli sjuka, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Ett alltför högt saltintag är kopplat till högt blodtryck, som i sin tur är en allvarlig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom där stroke är en av diagnoserna. Beräkningar som utredningsinstitutet IHE (Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi) gjort på uppdrag av Hjärt-Lungfonden visar att en minskning av saltkonsumtionen med 30 procent skulle minska förekomsten av stroke med 10 procent. Det betyder att cirka 2 500 strokefall per år i Sverige skulle undvikas.

Stroke är fortfarande en av våra vanligaste dödsorsaker. Enligt statistik från Socialstyrelsen avled nästan 6 100 svenskar i sjukdomen under 2020. Samtidigt är trenden under de senaste 20 åren mycket tydlig sett till hela Sverige – antalet strokefall har minskat år från år. Den positiva utvecklingen beror till stor del på framsteg inom forskningen i form av fler förebyggande åtgärder som vetenskapligt baserade livsstilsråd och nya läkemedelsbehandlingar vid högt blodtryck, höga blodfetter och förmaksflimmer.

En ny sammanställning från Hjärt-Lungfonden visar dock att de geografiska skillnaderna i risken att drabbas av stroke blir allt större. Den årliga minskningstakten i antalet drabbade skiljer sig kraftigt mellan regionerna från år 2000 och framåt. Till exempel går minskningen i Kalmar län mer än dubbelt så fort som i Jämtland och Västmanland – i Kalmar län är minskningstakten 4,2 procent, att jämföra med 1,7 procent i Jämtland och Västmanland.

– I befolkningsstudien SCAPIS har vi kunnat se att socioekonomiska skillnader är starkt kopplade till risken för hjärt-kärlsjukdom vilket kan förklara en del av de geografiska skillnaderna. Ett av målen med pågående forskning är att utveckla metoder för att tidigt hitta de som ligger i riskzonen för att drabbas av stroke för att kunna sätta in behandlande åtgärder, säger John Pernow, överläkare och ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till forskning för att besegra vår tids största folksjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Flera pågående projekt syftar till att hitta sätt att förebygga stroke, bland annat söker forskare i befolkningsstudien SCAPIS efter livsstilsmarkörer för att kunna förutse vem som har hög risk att drabbas. Ett annat aktuellt forskningsområde rör neuroprotektion, det vill säga hur man ska kunna skydda nervcellerna i hjärnan vid stroke. Förra året delade Hjärt-Lungfonden ut 333 miljoner kronor till forskningen.

För mer information, kontakta gärna:
Anna Aderlund, presskontakt Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 39, anna.aderlund@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Så känner du igen en stroke: AKUT-testet
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- John Pernow, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd

Läs mer:
Hjärt-Lungfondens IHE-rapport om levnadsvanor och kostnaderna för hjärtkärlsjukdomar


Fakta om stroke (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Stroke är: En av de mest livshotande hjärt-kärlsjukdomarna i Sverige. Uppstår genom syrebrist i hjärnan som orsakas av en blodpropp i ett av hjärnans kärl (hjärninfarkt) eller av ett brustet blodkärl (hjärnblödning). Den som överlever stroke får ofta kvarstående besvär som innebär en stor förändring i livet, både för den drabbade och för närstående.

Symptom: Vanliga symptom är plötslig förlamning och känselnedsättning i kroppens ena sida, talsvårigheter och förlust av synfält. Yrsel, huvudvärk, illamående och kräkningar är andra symptom. Nästan hälften av de drabbade har svårt att svälja i det akuta skedet.

Orsak: Den vanligaste orsaken till stroke är högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom, ofta åderförfettning. Ett alltför högt intag av salt, har enligt en rapport framtagen av IHE på uppdrag av Hjärt-Lungfonden, har visat sig vara den idag enskilt största orsaken till ischemisk hjärt-kärlsjukdom, som till exempel stroke.

Drabbade i siffror: I Sverige drabbas ungefär 26 000 personer varav 6 300 avlider av en stroke (hjärninfarkt eller hjärnblödning) varje år. Ungefär 85% av alla strokefall är hjärninfarkter och de övriga är hjärnblödningar.

Forskningsframgångar: Utvecklingen av datortomografin, en avancerad bildteknik som väsentligt har förbättrat diagnosticeringen av stroke, bättre behandlingar med hjälp av bland annat trombolys och förfinade operationsmetoder.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: att minska antalet fall av stroke och andelen patienter som dör. Forskningen syftar också till att förhindra fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke, så att den som drabbas kan leva sitt liv med god livskvalitet.

Finansiering: Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för cirka 2 miljarder kronor och delar varje år ut över 300 miljoner kronor till forskning om hjärt- och lungsjukdom.

Fakta: Så minskar du risken att drabbas av stroke (Källa: Hjärt-Lungfonden)

• Håll koll på ditt blodtryck - Högt blodtryck räknas till en av folksjukdomarna och i Sverige har mer än hälften av alla i åldersgruppen 65–85 år högt blodtryck.
• Ät hjärtvänlig mat - Ät minst 500 gram grönsaker och frukt per dag, det motsvarar cirka två nävar grönsaker, rotfrukter och baljväxter samt två frukter.
Fullkorn kan minska risken för typ-2 diabetes, hjärt-kärlsjukdom och hjälper också till att hålla vikten tack vare fibrer som mättar. En lagom mängd är 70 gram för kvinnor och 90 gram för män, det motsvarar till exempel två knäckebröd och en portion fullkornspasta per dag.
• Skär ner på saltet - Att äta mindre salt ingår i kostråden för att sänka ett för högt blodtryck. En vuxen människa bör inte äta mer än 6 gram salt per dag, alltså ungefär en tesked. Men de flesta äter betydligt mer än så, ofta utan att vara medvetna om det. Det mesta saltet är nämligen dolt i livsmedel som till exempel bröd, ost, charkuteriprodukter, färdig mat som soppor såser och färdigrätter. Även mat på restaurang är ofta ganska salt. Välj gärna livsmedel som är Nyckelhålsmärkta, de innehåller mindre mängd salt.
• Sluta röka - Tobaksrökning är sammantaget den enskilt största riskfaktorn för sjukdomar i lungor, hjärta och kärl. Det finns inget som ger så snabb och positiv effekt på hälsan som att sluta röka.
• Fysisk aktivitet - Det krävs inte några svettiga och hårda träningspass på gymmet för att skydda hjärtat, en behaglig promenad på 30 minuter per dag är bättre än ingenting. Att till exempel dammsuga huset, jobba i trädgården, välja trappan framför hissen gör stor skillnad i längden, större skillnad än att gympa ett par gånger i veckan och vara stilla resten av tiden. Börja försiktigt och öka succesivt. Fysisk aktivitet påverkar alla bakomliggande riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom i positiv riktning.

Fakta: De 12 viktigaste riskfaktorerna för stroke (Källa: Hjärt-Lungfonden)
• Högt blodtryck
• Ett alltför stort saltintag
• Rökning
• Förmaksflimmer
• Diabetes
• Låg fysisk aktivitet
• Höga blodfetter
• Tidigare genomgången stroke
• Hög ålder
• Ärftlighet av hjärt-kärlsjukdomar
• Hög alkoholkonsumtion
• Nedstämdhet och psykosocial stress

Fakta: AKUT-testet (Källa: Hjärt-Lungfonden)
• Vid minsta misstanke om stroke – ring 112!
• Ett sätt att kontrollera om en person kan ha drabbats av stroke är att göra det så kallade AKUT-testet (Ansikte Kropp Uttal Tid). Om någon plötsligt börjar bete sig annorlunda och du misstänker stroke ber du personen i fråga utföra följande handlingar:
A – Ansikte. Be personen le. Vid stroke hänger den ena mungipan inte alltid med.
K – Kroppsdel. Be personen hålla armarna rakt fram. Vid stroke faller ofta ena armen ned.
U – Uttal. Be personen säga en enkel mening av typen ”det är vackert väder i dag”. Vid stroke är uttalet ofta sluddrigt.
T – Tid. Varje minut räknas för att rädda liv.


Mer från Hjärt-Lungfonden:
- Ge en gåva till forskningen
- Gilla oss på Facebook
- Följ oss på Twitter
- Följ oss på Instagram
- Swisha valfri summa till nummer 90 91 92 7

Om Hjärt-Lungfondens arbete: www.hjart-lungfonden.se

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och i dag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se

Information om Hjärt-Lungfondens personuppgiftspolicy
Med anledning av EU:s dataskyddsförordning, GDPR, vill vi informera dig som finns på våra sändlistor för pressmeddelanden om vår personuppgiftspolicy.