Över hälften av Sveriges kommuner beräknas ha alltför förorenad luft

Över hälften av Sveriges kommuner beräknas överskrida minst en nivå av luftföroreningar fastställda enligt EU:s nya luftkvalitetsdirektiv. Hjärt-Lungfondens analys av data från tjänsten Nationell modellering av luftkvalitetvisar att 56 procent beräknas ha alltför mycket av de tre vanligaste luftföroreningarna stora respektive små partiklar samt kvävedioxid.

– Idag dör närmare 7 000 invånare i Sverige varje år i förtid på grund av smutsig luft. Extra känsliga är barn, vars lungor inte är färdigutvecklade. På lång sikt ökar risken för allvarliga sjukdomar som KOL och hjärtinfarkt. Det har med andra ord livsavgörande betydelse för folkhälsan att minska luftföroreningarna, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Det nya luftkvalitetsdirektivet medför nya nivåer för godkänd luftkvalitet. En kommun som överskrider det nya gränsvärdet (den nya miljökvalitetsnormen), ska enligt det nya direktivet upprätta ett åtgärdsprogram. En kommun som överskrider en utvärderingströskel behöver säkerställa att halterna inte höjs ytterligare genom att noggrannare övervaka sin luftkvalitet med hjälp av fler mätningar eller mer utförlig modellering. Se tabellen.

Inom forskningen ser man positivt på det nya direktivet, men framhåller samtidigt att det inte finns några partikelhalter under vilka negativa hälsoeffekter inte förekommer.

– Sverige har bättre luft än många andra EU-länder och stora förutsättningar att uppfylla det nya luftkvalitetsdirektivet, som dock tillåter högre halter av föroreningar än WHO:s riktvärden och de svenska miljömålen. För folkhälsans skull bör vi eftersträva ännu lägre nivåer i linje med vad forskning visar om hälsoeffekterna av luftföroreningar, säger Petter Ljungman, överläkare vid Hjärtkliniken, Danderyds sjukhus och docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

EU:s nya luftkvalitetsdirektiv ska uppfyllas senast 2030 och de nya kraven ska vara genomförda i svensk lagstiftning senast den 11 december 2026.

Enligt uppgifter från IVL IVL Svenska Miljöinstitutet är partiklar från förbränning (PM2,5) den luftförorening som orsakar störst hälsoproblem och kommer främst från vedeldning, industri och transporter. Dessa utsläpp förväntas minska framöver. Stora partiklar (PM10) kommer framför allt från vägslitage och påverkas i stor utsträckning av användningen av dubbdäck. Dessa utsläpp väntas öka i takt med mängden fordon. Ny forskning visar att inandning av partiklar från däckslitage i trafiken kan kopplas till förändringar i immunförsvaret.

Tabellen visar de nya miljökvalitetsnormer som ska vara uppfyllda 2030, de nya utvärderingströsklarna, tidigare MKN samt svenska miljömål och WHO:s riktvärden för de tre vanligaste luftföroreningarna i mikrogram per kubikmeter och år:

För mer information, kontakta gärna:
Anna Aderlund, pressansvarig Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 39, anna.aderlund@hjart-lungfonden.se

Bilder:
Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

Petter Ljungman, överläkare vid Hjärtkliniken, Danderyds sjukhus och docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet

Fakta om luftföroreningar (Källor: Naturvårdsverket, SMHI, IVL och Hjärt-Lungfonden)

Dödstal: Omkring 6 700 förtida dödsfall orsakas varje år i Sverige av luftföroreningar.

Hälsoeffekter: Luftföroreningar kan påverka hälsan på både kort och lång sikt och barn är särskilt känsliga. På kort sikt kan luftföroreningar ge luftvägsinfektioner och utlösa astma, hjärtinfarkt och hjärtrytmrubbningar. På lång sikt ökar risken för att utveckla lungsjukdomar som KOL och lungcancer samt även olika typer av hjärt-kärlsjukdom. Enligt WHO finns det inga partikelhalter, under vilka negativa hälsoeffekter inte förekommer. Därför bör så låga partikelhalter som möjligt eftersträvas.

Miljöeffekter: Luftföroreningar orsakar också växtskador, korrosion, nedsmutsning, övergödning, försurning och klimatförändringar.

Mindre partiklar: PM2,5 kommer framför allt från förbränningsprocesser. Partiklar från förbränning är den luftförorening som orsakar störst hälsoproblem.

Större partiklar: PM10 bildas framför allt via slitage, exempelvis av vägbanan på grund av dubbdäck. De utgör även den största massan av partiklar i luften. Dagens överskridanden av miljökvalitetsnormen för PM10 i Sverige beror framför allt på vägdamm och dubbdäcksanvändning.

Kvävedioxid: Kvävedioxid (NO₂) kommer huvudsakligen från förbränning av bränslen, där vägtrafik (personbilar, lastbilar och bussar) är den dominerande utomhuskällan i tätorter.

Spridning: Utsläppen kommer från närområdet men även övriga Sverige och Europa. Ju längre söderut i Sverige man bor desto större är det europeiska bidraget. Vindstyrka och vindriktning påverkar också hur utsläpp sprids.

Fakta om Nationell modellering av luftkvalitet (Källa: SMHI)

Modellering: Betyder att data har beräknats med hjälp av vetenskapliga modeller som innehåller information om bland annat utsläpp, meteorologi, byggnader, trafik och vägegenskaper. Data valideras och kalibreras mot tillgängliga mätstationer. Modellering av data gör att det går att identifiera platser med överskridanden som inte övervakas av fysiska mätstationer.

SMHIs modellverktyg: Nationell modellering av luftkvalitet

En FAQ om nationell modellering av luftkvalitet finns här

Mått: Årsmedelvärde är genomsnittlig haltkoncentration under ett år och 95,1-percentil dygn visar halterna då de är som högst under året.