Stora geografiska skillnader i risken att drabbas av hjärtinfarkt

Risken att drabbas av hjärtinfarkt är dubbelt så stor i Norrbotten som i Stockholm – och skillnaderna ökar i en majoritet av länen. Det visar en ny sammanställning från Hjärt-Lungfonden. Nu krävs både mer forskning och samhällssatsningar på bland annat förbättrade levnadsvanor för att jämna ut de regionala skillnaderna.

– Utvecklingen är oroväckande. Tack vare forskning vet vi att förbättrade levnadsvanor minskar risken för hjärt-kärlsjukdom. Vi välkomnar därför politikernas initiativ till en nationell hjärtplan med konkreta åtgärder för ett hälsosamt och jämlikt samhälle. Centrala behov är infrastruktur för att underlätta fysisk aktivitet, förbättrat livsmedelsutbud och ökad reglering av tobaks- och nikotinprodukter, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Dödligheten i hjärtinfarkt minskar och på tio år har den mer än halverats. 2014 avled 98 av 100 000 svenskar i hjärtinfarkt, 2024 hade siffran sjunkit till 46 av 100 000. Forskningsframsteg, som till exempel ballongvidgning av kranskärlen och vetenskapligt baserade livsstilsråd har utvecklat vården och gett människor möjlighet att förbättra sina levnadsvanor. Trots det är hjärtinfarkt fortfarande en av våra vanligaste dödsorsaker. Enligt ny statistik från Socialstyrelsen avled 4 015 svenskar i hjärtinfarkt under 2024.

Antalet drabbade av hjärtinfarkt har under samma period också minskat med 36 procent, från 386 per 100 000 invånare till 247 per 100 000 invånare, alltså inte riktigt i samma utsträckning som dödstalen. En ny sammanställning från Hjärt-Lungfonden visar på växande geografiska skillnader när det gäller risken att drabbas. I 12 av länen har risken att drabbas jämfört med Stockholm ökat de senaste tio åren. I dag är risken hela 101 procent högre, det vill säga dubbelt så stor om du bor i Norrbotten jämfört med Stockholm, där risken för hjärtinfarkt är allra lägst i landet.

– Den aktuella sammanställningen ger en indikation på hur viktig forskningen är för folkhälsan. Ett av målen med pågående forskning är att vi bättre ska kunna förutsäga vem som kommer att drabbas av hjärtinfarkt. I befolkningsstudien SCAPIS undersöker forskarna bland annat möjligheten att med ett enkelt blodprov kunna identifiera individer med hög risk, så att förebyggande åtgärder kan sättas in tidigt, säger John Pernow, överläkare och ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till forskning för att besegra vår tids största folksjukdomar i hjärta, kärl och lungor. Flera pågående projekt syftar till att minska dödligheten i hjärtinfarkt, bland annat genom att öka kunskapen om tidig upptäckt av riskindivider, förebyggande behandlingar samt att lägga grunden till nya läkemedel som minskar inflammation i kärlväggen. Efter 2024 års insamlingsarbete kunde organisationen dela ut 532 miljoner kronor till forskningen.

Bilder:
- Hjärtoperation – pressbild 1
- Hjärtoperation – pressbild 2
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
- John Pernow, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd

För mer information, kontakta gärna:
Anna Aderlund, presskontakt Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 39, anna.aderlund@hjart-lungfonden.se

Fakta om hjärtinfarkt (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Hjärtinfarkt är: En form av ischemisk hjärtsjukdom, vilket innebär att hjärtmuskeln drabbas av syrebrist till följd av minskat blodflöde. En hjärtinfarkt beror oftast på att det bildats en blodpropp som täppt igen något av hjärtats kranskärl, det vill säga de kärl som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Blodet kan då inte passera och den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet drabbas av syrebrist. Om syrebristen varar för länge skadas hjärtmuskelcellerna och de kan dö. Detta riskerar leda till en permanent hjärtmuskelskada och försämrad pumpförmåga.

Symtom: Det mest typiska symtomet hos både män och kvinnor är kraftig smärta mitt i bröstet. Ibland strålar smärtan ut till arm, nacke, hals, käkar, mage eller rygg. Smärtan är ihållande i minst 15 minuter. Den drabbade kan även må illa, få yrsel och känna ångest. Vissa kan få en så kallad ”tyst infarkt”, som inte ger någon smärta. Tyst hjärtinfarkt upptäcks oftast med EKG eller vid en ultraljudsundersökning och är vanligare bland kvinnor, äldre och personer med annan samsjuklighet, som diabetes och njursjukdom. Symtomen vid kärlkramp liknar dem vid hjärtinfarkt, men är lindrigare och uppkommer ofta i samband med fysisk eller psykisk ansträngning. Smärtan försvinner efter ett par minuters vila.

Drabbade i siffror: 20 277 personer i Sverige drabbades av hjärtinfarkt 2024, varav 13 254 män och 7 023 kvinnor. 4 015 personer avled samma år av en hjärtinfarkt varav 2 543 män och 1 562 kvinnor.

Tiden är dyrbar: Experterna skiljer på hjärtinfarkt med ST-höjning på EKG (STEMI) och hjärtinfarkt utan ST-höjning (NSTEMI). En hjärtinfarkt med ST-höjning är allvarligare i det akuta skedet och varje minut är viktig när det gäller att återställa blodflödet i kärlet.

Forskningsframgångar: Under 1980-talet började akuta hjärtinfarkter behandlas med proppupplösande läkemedel, trombolys, vilket ledde till att fler överlever. Så småningom introducerades också ballongvidgning som är den vanligaste och rekommenderade akutbehandlingen idag, och på 1990-talet kunde man i studier se att metoden var ännu mer effektiv än trombolys som fortfarande används om transportavståndet till sjukhuset är mer än två timmar. Moderna hjärt-lungmaskiner (s.k. ECMO) gör det möjligt att syresätta blodet i flera månader utanför kroppen vid sjukdomar som innebär att lungorna eller hjärtat sviktar, exempelvis hjärtinfarkt.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Forskningens mål är att förutse och förhindra hjärtinfarkter samt att ta fram nya behandlingar som ger den som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år.

Finansiering: Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.

Mer information om hjärtinfarkt hittar du här.

Fakta: Fem vanliga symptom vidhjärtinfarkt* (Källa: Hjärt-Lungfonden)
1. Tryckande eller sprängande smärta mitt i bröstet.
2. Ihållande smärta som strålar ut i armar, hals, nacke, käkar, mage eller rygg.
3. Stark trötthet och orkeslöshet.
4. Illamående, kallsvett och yrsel.
5. Andnöd och ångest.
*Symptomen vid hjärtinfarkt kan variera väldigt mycket mellan olika individer, inte minst mellan män och kvinnor. Ovanstående symptom är dock de allra vanligaste.

När någon drabbas
Ring 112 direkt! Den som drabbas av en hjärtinfarkt ska inte ta sig till sjukhuset på egen hand och närstående ska inte skjutsa den drabbade till sjukhuset. En hjärtinfarkt kräver alltid ambulanstransport för snabbast och bästa möjliga vård och behandling.

Fakta: befolkningsstudien SCAPIS

- SCAPIS(Swedish CardioPulmonary bioImage Study) är Sveriges största befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lunga.

- 30 000 deltagare mellan 50 och 64 år från hela landet har genomgått omfattande undersökningar.

- Syftet är att kunna identifiera individuella risker för exempelvis stroke, KOL, plötsligt hjärtstopp, hjärtinfarkt och andra hjärtsjukdomar och sätta in behandling innan sjukdomen uppstår.

- SCAPIS leds och drivs av forskare från universiteten och universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär.

Mer från Hjärt-Lungfonden:
- Ge en gåva till forskningen
- Gilla oss på Facebook
- Följ oss på Twitter
- Följ oss på Instagram
- Swisha valfri summa till nummer 90 91 92 7

Om Hjärt-Lungfondens arbete: www.hjart-lungfonden.se
Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och i dag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se