Stora regionala skillnader i astmavården bland barn

Omkring 180 000 barn i Sverige lever med astma, varav dryga 70 000 är registrerade patienter i vården. Men bara en dryg tredjedel av dem, omkring 26 000, har fått en patientutbildning. Det visar en ny kartläggning av Hjärt-Lungfonden baserad på statistik från Luftvägsregistret. Samtidigt är de regionala skillnaderna stora.

– Forskning visar tydligt att patientutbildning vid astma är en viktig framgångsfaktor och centralt i behandlingen av sjukdomen. Utan tillgång till rätt behandling ökar risken för återinsjuknande och fler sjukhusbesök. Därför är det viktigt att barn med astma får det här stödet till egenvård, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Med strukturerad patientutbildning menas bland annat att patienten får utbildning om sjukdomen, läkemedelsbehandling, egenvård och riskfaktorer. Åtgärden ökar patientens kunskap om astma, bidrar till att öka livskvaliteten och till att minska de försämringsperioder (exacerbationer) som innebär svårare och ibland akuta symtom, akutbesök och sjukhusvistelser.

– Patientutbildning är en viktig icke-farmakologisk intervention där Socialstyrelsens målnivå är 80 procent vid både astma och KOL. Att bara en dryg tredjedel av barnen och fyra av tio vuxna med astma fått utbildningen visar att det finns goda anledningar att förbättra situationen, säger Gunilla Westergren-Thorsson, professor och vice ordförande i Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

Patientutbildning för astmadrabbade barn kan leda till både ökad livskvalitet och färre akutbesök. Förutom att Socialstyrelsens rekommenderade målnivå inte uppnås på riksnivå så finns stora regionala skillnader i hur många barn som vid något tillfälle har genomgått patientutbildning.

Barn med astma som får patientutbildning. * = antal <30 registreras inte.

Källor: Luftvägsregistret, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och SCB

Tolkning jämförelser och resultat

Jämförelserna ger en inblick i hur en region ligger till. Data är inte ensamt tillräckligt för att värdera en regions resultat utan syftar till att vara en signal för vidare analys och utgöra underlag för förbättring.

Uppgifterna om antalet barn i vård och antalet med patientutbildning kommer från Luftvägsregistret, medan siffrorna för antalet barn som lever med astma är självrapporterade och beräknade utifrån befolknings- och folkhälsodata.

Bilder:

Kristina Sparreljung, generalsekretare för Hjärt-Lungfonden
Gunilla Westergren-Thorsson, professor och vice ordförande i Hjärt-Lungfondens forskningsråd

För mer information, kontakta gärna:
Anna Aderlund, presskontakt Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 39, anna.aderlund@hjart-lungfonden.se

Fakta om astma Källa: Hjärt-Lungfonden

Astma är: En sjukdom som beror på att luftrören är kroniskt inflammerade. När luftrören utsätts för retande eller allergiframkallande ämnen i luften eller när födan framkallar en allergisk reaktion uppstår kramp i den glatta muskulaturen runt luftrören, som också blir inflammerade och svullna.

Symtom: Vanliga symtom är återkommande perioder av hosta, väsande och pipande andning, tryckkänsla över bröstet, andnöd samt ångest i samband med anfallen.

Astma i siffror: Omkring en miljon människor i Sverige lever med astma. Enligt Luftvägsregistret har cirka en tredjedel av astmapatienterna i primärvården otillräcklig astmakontroll. Bland barn med astma som haft ett vårdbesök under 2024 har 63 procent någon gång genomfört spirometri. I genomsnitt avlider närmare 120 personer av astma som primär dödsorsak varje år.

Forskningsframgångar: Tack vare forskningen har många av de riskfaktorer som ligger bakom astma identifierats, medan andra har omprövats. Nya behandlingar, särskilt biologiska läkemedel i form av monoklonala antikroppar för användning vid svår astma har utvecklats. Dödligheten i astma har minskat med närmare 45 procent sedan millennieskiftet.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Att bättre förstå hur olika typer av astma uppkommer, förbättra diagnostiken samt utveckla och individanpassa behandlingar som förbättrar livskvaliteten för de drabbade.

Finansiering: Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.