Stress och oro bakom ökat antal hjärtinfarkter under julen

Varje år dör över 5 000 svenskar av hjärtinfarkt i Sverige och hjärtat är extra utsatt på julafton, då antalet hjärtinfarkter ökar med närmare 40 procent. Nu pekar en ny studie ut stress och oro som viktiga orsaker. Samtidigt visar en Sifoundersökning som Hjärt-Lungfonden har beställt att många har känt sig mindre stressade inför julen under pandemin.

– För att kunna förebygga hjärtinfarkter under julen behöver forskarna ta reda på vilka faktorer som ligger bakom det ökande antalet infarkter just denna helg. Stress och oro som bidragande orsaker ger viktiga signaler till oss människor att inte stressa i juletid, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Spekulationer huruvida ökningen av antalet hjärtinfarkter under julen beror på till exempel överätande, för mycket alkohol, depression, ångest, slarv med mediciner eller begränsad tillgång till hälsovård föranledde forskarna att samla in data för samtliga hjärtinfarkter under julhelgerna 2018 och 2019 från det nationella kvalitetsregistret Swedeheart. Personer med stabil kranskärlssjukdom som inte hade uppsökt sjukvården under julen utgjorde kontrollgrupp.

Båda grupperna fick besvara en enkät med frågor om aktiviteter, sinnesstämning, mat och dryck innan infarkten och i kontrollgruppens fall under julhelgen. Svarsfrekvensen var 66 procent i hjärtinfarktsgruppen och 62 procent i kontrollgruppen. Bland patienterna som hade fått en hjärtinfarkt under julen upplevde 37 procent stress och 26 procent kände mer oro än annars. Motsvarande siffror för kontrollgruppen låg på 21 procent respektive 10 procent.

– Sammantaget tycks stress och oro vara de viktigaste yttre faktorerna bakom det ökade antalet hjärtinfarkter under julen. Vi har inte funnit några belägg för att infarktpatienterna varit inblandade i fler konflikter och gräl under högtiden eller struntat i eventuell medicinering under dessa dagar. Längre resor, snöskottning eller ekonomiska bekymmer visade sig inte heller vara några uttalade triggers, säger David Erlinge, professor vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

En kanske lite oväntat positiv effekt av pandemin visar en Sifoundersökning som Hjärt-Lungfonden har beställt. Resultatet visar att en tredjedel av svenskarna har känt sig mindre stressade inför julen 2020 medan endast en tiondel har känt sig mer stressade.

– Resultatet av Sifoundersökningen stämmer med att antalet hjärtinfarkter överlag minskade under pandemin, säger Anneli Olsson, studiens försteförfattare och doktorand vid Lunds universitet.

För mer information, kontakta gärna:
Anna Aderlund, pressansvarig Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 39, anna.aderlund@hjart-lungfonden.se

Bilder:
Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

David Erlinge, professor vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

Anneli Olsson, studiens försteförfattare och doktorand vid Lunds universitet

Studiens namn: Christmas holiday triggers of myocardial infarction
Population: 287 personer som drabbats av hjärtinfarkt under julen och en kontrollgrupp av 255 personer med stabil kranskärlssjukdom. Totalt 542 patienter.
Tidskrift: Scandinavian Cardiovascular Journal
Publiceringsdatum: 29 september 2021

Den tidigare studien om ökat antal hjärtinfarkter under julen: Christmas, national holidays, sport events, and time factors as triggers of acute myocardial infarction: SWEDEHEART observational study 1998-2013

Fakta om Sifoundersökningen

Den webbaserade undersökningen genomfördes av Sifo under perioden 17–24 november 2021. 600 svenskar besvarade frågan.

Kände du dig mer eller mindre stressad inför julen 2020, dvs. under pandemin, än du gjort inför tidigare jular?

Betydligt mer stressad under pandemin: 3 procent

Något mer stressad under pandemin: 7 procent

Oförändrat, varken mer eller mindre stressad under pandemin: 55 procent

Något mindre stressad under pandemin: 18 procent

Betydligt mindre stressad under pandemin: 14 procent

Tveksam, vet ej: 3 procent

Mindre stressad: 32 procent

Mer stressad: 10 procent

Fakta om hjärtinfarkt 2021 (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Hjärtinfarkt är: När en blodpropp bildas i något av hjärtats kranskärl och orsakar akut syrebrist i hjärtat.
Drabbade och döda: Sjukdomen är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. I fjol inträffade 22 200 hjärtinfarkter i Sverige och knappt 4 800 personer dog till följ av sin hjärtinfarkt. I Sverige får i genomsnitt tre personer i timmen en hjärtinfarkt. Inte bara äldre, utan även yngre och personer mitt i livet drabbas.
Forskningsframgångar: Tack vare forskning som resulterat i bättre vård, behandlingar och livsstilsråd har antalet dödsfall i hjärt-kärlsjukdom närmare halverats sedan millennieskiftet.
Forskningens mål: Att förutse och förhindra hjärtinfarkter, samt ta fram nya behandlingar som ger dem som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år.
Behandling: Akut ballongvidgning (PCI) eller propplösande medicin (trombolys) är de två vanligaste metoderna vid akutbehandling av hjärtinfarkt.
Mer pengar behövs: Som största fristående finansiär av forskning i hjärt- och lungsjukdomar stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag.

Mer information om hjärtinfarkt hittar du här.

Fakta: Fem vanliga symptom vidhjärtinfarkt* (Källa: Hjärt-Lungfonden)
1. Tryckande eller sprängande smärta mitt i bröstet.
2. Ihållande smärta som strålar ut i armar, hals, nacke, käkar, mage eller rygg.
3. Stark trötthet och orkeslöshet.
4. Illamående, kallsvett och yrsel.
5. Andnöd och ångest.
*Symptomen vid hjärtinfarkt kan variera väldigt mycket mellan olika individer, inte minst mellan män och kvinnor. Ovanstående symptom är dock de allra vanligaste.

När någon drabbas
Ring 112 direkt! Den som drabbas av en hjärtinfarkt ska inteta sig till sjukhuset på egen hand och närstående ska inte skjutsa den drabbade till sjukhuset. En hjärtinfarkt kräver alltid ambulanstransport för snabbast och bästa möjliga vård och behandling.