Gå direkt till innehåll
Annika Rosengren, professor vid Sahlgrenska akademin
Annika Rosengren, professor vid Sahlgrenska akademin

Pressmeddelande -

Stroke och hjärtsvikt ökar bland yngre män

Varje år drabbas närmare 14 000 män av stroke i Sverige, varav närmare en av tre i arbetsför ålder. Motsvarande siffror för hjärtsvikt är 12 000, varav cirka en av fem är i arbetsför ålder. Nu visar en studie med stöd av Hjärt-Lungfonden att stroke och hjärtsvikt ökar bland yngre män. Forskarna ser en koppling till fetma och dålig kondition i övre tonåren, men även andra faktorer som kan inverka.

– Diagnoserna har visat sig fortfarande vara ovanliga bland män yngre än 40 år, men vår studie visar en tydlig ökning av stroke och hjärtsvikt hos män som mönstrade vid 18-års ålder på 90-talet än hos dem som mönstrade på 70-talet. Antalet fall av infarkter i hjärnans kärl ökade med 43 procent och antalet hjärnblödningar med 30 procent. När det gäller hjärtsvikt var ökningen hela 84 procent under samma period, säger Annika Rosengren, professor i medicin vid Göteborgs universitet, som leder studien.

Forskarna fann att ökningen till en del kunde förklaras av ökad övervikt och fetma samt försämrad konditionsnivå under samma period. Andelen män med övervikt (BMI>25) ökade med 5 procentenheter, från 6,6 till 11,2 procent, medan andelen med fetma (BMI>30) ökade från 1,0 till 2,6 procent. Antalet hjärtinfarkter, däremot, minskade markant under uppföljningstiden.

Det faktum att trenderna för hjärt-kärlsjukdomar går åt olika håll över tid talar för att även andra faktorer spelar in – till exempel stress och droganvändning. När det gäller hjärtinfarkterna tror forskarna att kraftigt minskad rökning och även lägre kolesterolvärden ligger bakom minskningen.

– Det är positivt att färre rökare har så positiva effekter på antalet hjärtinfarkter. Samtidigt lyfter forskningen ett tydligt behov av att klargöra vilka faktorer som kan förklara förändringarna i hjärtsjukdomsmönstret. Om trenden bland yngre fortsätter, krävs både tidig identifiering av riskindivider och tidigare diagnoser för att kunna ge fler ett friskare liv, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

För mer information, kontakta gärna:

Anna Aderlund, pressansvarig Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 39, anna.aderlund@hjart-lungfonden.se

Bilder:

- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Annika Rosengren, professor i medicin vid Göteborgs universitet.

Fakta om studien

Namn och länk till artikeln: Diverging trends for onset of acute myocardial infarction, heart failure, stroke and mortality in young males: role of changes in obesity and fitness.

Studiepopulation: 1 258 432 män som mönstrade för militärtjänstgöring i Sverige under åren 1971–1995. Snittåldern vid mönstring var drygt 18 år.

Publicering: Journal of Internal Medicine, 7 april 2021.

Fakta om stroke Källa: Hjärt-Lungfonden

Stroke är: Syrebrist i hjärnan som orsakas av en blodpropp i ett av hjärnans kärl (hjärninfarkt) eller av ett brustet blodkärl (hjärnblödning).

Symptom: Vanliga symptom är plötslig förlamning och känselnedsättning i kroppens ena sida, talsvårigheter och förlust av synfält. Yrsel, huvudvärk, illamående och kräkningar är andra symptom. Nästan hälften av de drabbade har svårt att svälja i det akuta skedet.

Drabbade och döda: 2019 drabbades ungefär 25 700 personer och 5 800 avled av en stroke (hjärninfarkt eller hjärnblödning).

Forskningsframgångar: Utvecklingen av datortomografin (en avancerad bildteknik som väsentligt har förbättrat diagnosticering av stroke), bättre behandlingar med hjälp av bland annat trombolys och förfinade operationsmetoder.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: att minska antalet fall av stroke och andelen patienter som dör. Forskningen syftar också till att förhindra fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke, så att den som drabbas kan leva sitt liv med god livskvalitet.

Finansiering: Som största fristående finansiär av hjärt- och lungforskning stödjer Hjärt-Lungfonden löpande flera hundra vetenskapligt utvalda forskningsprojekt vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Hjärt-Lungfonden får varje år ansökningar om forskningsanslag för omkring 2 miljarder kronor och delar varje år ut cirka 300 miljoner kronor till forskning om hjärt-kärl- och lungsjukdomar.

Fakta om hjärtsvikt Källa: Hjärt-Lungfonden

Hjärtsvikt: Ett allvarligt tillstånd som innebär att hjärtmuskeln inte orkar dra ihop sig tillräckligt eller att kammarväggarna är för styva, detta gör att hjärtat inte orkar pumpa ut tillräckligt med blod i kroppen.
Symptom: Andfåddhet, trötthet, nattlig hosta, svullna fötter och underben, försämrad fysisk förmåga.
Drabbade och döda: Omkring 250 000 personer i Sverige beräknas leva med hjärtsvikt. Sjukdomen kan vara svårt invalidiserande och prognosen är sämre än för många cancersjukdomar. Över 3 000 personer dör av diagnosen hjärtsvikt varje år, men många dör också av svåra komplikationer i samband med sin hjärtsvikt, till exempel lunginflammation, njursvikt eller propp i lungan. Sjukdomen är mer utbredd bland äldre och blir vanlig först i höga åldrar (75+).

Hjärt-Lungfondens mål:
Forskningens mål är att hjärtsvikt upptäcks tidigare och att behandlingen förbättras, så att den som drabbas får ett längre liv med ökad livskvalitet.

Forskningsframgångar:
Tack vare forskningen har bland annat EKG-apparaten, sviktpacemakern och ultraljudstekniken kunnat utvecklas. Forskningen ligger även till grund för dagens medicinska behandling som avlastar hjärtat, exempelvis ACE-hämmare.

Forskningens utmaningar:
Att utveckla effektivare läkemedel och metoder för att reparera hjärtan med hjälp av stamceller, samt metoder för att i tid kunna förutsäga försämring av hjärtsvikt.

Fakta om fetma (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Vad är fetma? BMI, Body Mass Index, beräknas genom att dividera kroppsvikt (kilo) med kroppslängd (meter) i kvadrat. En person som väger 70 kilo och är 1,70 meter lång har ett BMI på 24,2 (70/1,72). Ett BMI från 25 och uppåt klassas som övervikt medan ett BMI över 30 räknas till fetma. Beräkningsmodellen är inte tillämplig på barn eller elitidrottare.

Varför är fetma farligt? Fetma leder till ökad risk för en rad sjukdomar såsom diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer. Orsakerna är flera:

- Ökad fettansamling ökar även kroppens blodvolym, vilket leder till att hjärtat behöver pumpa mer blod. Det medför att blodtrycket stiger vilket ökar den mekaniska belastningen på hjärtat, något som bland annat kan orsaka hjärtsvikt.

När kroppen inte kan göra sig av med all energi den får via maten lagras överskottet delvis som fett i kroppen, delvis som fett cirkulerandes i blodet. Efter hand avlagras fettet i blodkärlsväggarna och bildar plack, som i förlängningen kan stoppa blodflödet och orsaka strokeeller hjärtinfarkt.

Bukfett frisätter hormoner som kan påverka ämnesomsättningen, bland annat hur glukos och insulin hanteras i kroppen. Det leder i sin tur till en ökad risk för diabetes typ 2.

Hur går jag ner i vikt? Enligt Livsmedelsverket bör den som vill gå ner i vikt få minst 30 minuters rörelse om dagen, äta mer fullkorn, minska intaget av socker, rött kött och chark samt äta 500 gram frukt och grönsaker varje dag.



Ämnen


Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stötta forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se

Presskontakt

Daniel Edelsvärd

Daniel Edelsvärd

Presskontakt Projektledare Marknads-PR 070 854 42 35
Anna Aderlund

Anna Aderlund

Presskontakt Press- och PR-ansvarig 0708-54 42 39