Gå direkt till innehåll
Olle Melander, professor vid Lunds universitet.
Olle Melander, professor vid Lunds universitet.

Pressmeddelande —

Var femte person har en medfödd ökad risk för hjärtinfarkt – visar nytt genetiskt test

Ett nytt genetiskt test har identifierat att var femte person har en medfödd ökad risk för att drabbas av hjärtinfarkt. Det visar ny forskning med anslag från Hjärt-Lungfonden. Forskarna bedömer att testet kan bli ett nytt verktyg för att hitta personer med hög risk som inte upptäcks med traditionella riskfaktorer.

– Att kunna hitta personer med hög risk för att drabbas av hjärtinfarkt och behandla dem innan sjukdom uppstår kan få stor betydelse för många människor, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Forskare vid Lunds universitet har i en ny studie kunnat visa att den femtedel av deltagarna med högst genetisk risk hade ungefär lika hög risk för att drabbas av hjärtinfarkt eller kranskärlssjukdom som personer med typ 2-diabetes eller tidigare stroke.

– De flesta av dessa är dolda högriskindivider som inte hittas med traditionella riskfaktorer eller förekomst av familjehistoria för hjärtinfarkt. Om vi mäter den genetiska risken kan dessa dolda högriskindivider hittas. Tidigare studier har visat att deras risk för att drabbas av hjärtinfarkt kraftfullt kan minskas med kolesterolsänkande medicin och livsstilsbehandling, säger Olle Melander, professor vid Lunds universitet.

Eftersom arvsmassan är densamma från födseln och genom hela livet kan den genetiska risken mätas redan i yngre ålder. Det skulle enligt forskarna kunna göra det möjligt att tidigare identifiera personer med hög risk innan sjukdom uppstår och sätta in förebyggande behandling.

Forskarna rekommenderar testet för friska personer under 50 år som befinner sig i en gråzon för förebyggande läkemedelsbehandling utifrån traditionella riskfaktorer.

Det nya testet som tas från ett vanligt blodprov mäter så kallad polygenetisk risk, där omkring en miljon genetiska riskvarianter vägs samman till ett riskmått. Studien omfattar cirka 25 000 deltagare i befolkningsstudien Malmö Kost Cancer. Deltagarna följdes upp genom Socialstyrelsens register och kvalitetsregistret SWEDEHEART. I studien definierades de 20 procent av deltagarna som hade högst genetisk riskpoäng som högriskindivider.

Testet bedöms av forskarna vara färdigt för klinisk implementering eftersom resultaten stöds av ett flertal tidigare studier. Laboratoriemedicin i Region Skåne planerar att göra testet tillgängligt i slutet av 2026 eller början av 2027. Det ska då kunna beställas av läkare i hälso- och sjukvården i hela landet till individer i befolkningen som tillhör målgruppen.

– Nu behövs mer forskning för att ta reda på om samma teknik även kan utvecklas för att bedöma genetisk risk för andra hjärt-kärlsjukdomar som bland annat förmaksflimmer och aortasjukdomar, säger Kristina Sparreljung.

Polygenetisk riskbedömning för kranskärlssjukdom har i tidigare studier bedömts vara kostnadseffektiv i USA. Nu pågår en hälsoekonomisk analys i samarbete mellan forskarna och hälsoekonomer utifrån svenska förhållanden.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Olle Melander, professor vid Lunds universitet

Fakta om studien
Studiens namn och länk:
High Polygenic Risk of CAD Is Similar to That of Diabetes or Ischemic Stroke
Tidskrift: JACC: Advances, 6 augusti 2026

Fakta om hjärtinfarkt (källa: Hjärt-Lungfonden)

Hjärtinfarkt är: En form av ischemisk hjärtsjukdom, vilket innebär att hjärtmuskeln drabbas av syrebrist till följd av minskat blodflöde. En hjärtinfarkt beror oftast på att det bildats en blodpropp som täppt igen något av hjärtats kranskärl, det vill säga de kärl som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Blodet kan då inte passera och den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet drabbas av syrebrist. Om syrebristen varar för länge skadas hjärtmuskelcellerna och dekan dö. Detta riskerar leda till en permanent hjärtmuskelskada och försämrad pumpförmåga.

Symtom: Det vanligaste symtomet vid hjärtinfarkt hos både män och kvinnor är bröstsmärta. Smärtan sitter oftast mitt i bröstet och beskrivs ofta som tryckande, tung, åtstramande eller kramande. Den kan sprida sig till ena eller båda armarna, till nacke, käke eller rygg. Många kan också må illa, kräkas, svettas, känna andfåddhet eller uppleva hjärtklappning.

Hjärtinfarkt i siffror:Varje år insjuknar omkring 22 000 personer i Sverige i hjärtinfarkt, varav omkring 4500 personer avlider där hjärtinfarkt anges som dödsorsak. Dödligheten i ischemiska hjärtsjukdomar har minskat med 72 procent mellan 2000 och 2024. Inom denna sjukdomsgrupp är det framför allt akuta hjärtinfarkter där dödligheten har minskat mest, med en nedgång på cirka 81 procent under samma period. Samtidigt har överlevnaden efter hjärtinfarkt förbättrats avsevärt.

Tiden är dyrbar:Experterna skiljer på hjärtinfarkt med ST-höjning på EKG (STEMI) och hjärtinfarkt utan ST-höjning (NSTEMI). En hjärtinfarkt med ST-höjning är allvarligare i det akuta skedet och varje minut är viktig när det gäller att återställa blodflödet i kärlet.

Forskningsframgångar:Under 1980-talet började akuta hjärtinfarkter behandlas med proppupplösande läkemedel, trombolys, vilket ledde till att fler överlever. Så småningom introducerades också ballongvidgning som är den vanligaste och rekommenderade akutbehandlingen idag, och på 1990-talet kunde man i studier se att metoden var ännu mer effektiv än trombolys som fortfarande används om transportavståndet till sjukhuset är mer än två timmar. Moderna hjärt-lungmaskiner (s.k. ECMO) gör det möjligt att syresätta blodet i flera månader utanför kroppen vid sjukdomar som innebär att lungorna eller hjärtat sviktar, exempelvis hjärtinfarkt.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål:Forskningens mål är att förutse och förhindra hjärtinfarkter samt att ta fram nya behandlingar som ger den som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år.

Finansiering:Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.

Ämnen


Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till utvald hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se

Kontakter

  • Olle Melander, professor vid Lunds universitet
    Olle Melander, professor vid Lunds universitet
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    8192 x 5464, 4,87 MB
    Ladda ner