World Heart Day: Många avbryter sin medicinering efter hjärtinfarkt – kopplat till låg inkomst och utlandsfödd

Fler än fyra av tio patienter i Sverige som haft en hjärtinfarkt avbryter sin sekundärpreventiva medicinering inom de första åren. Det visar en ny studie vid Karolinska institutet med anslag från Hjärt-Lungfonden. Avbruten medicinering var starkt kopplad till låg inkomst och att vara utlandsfödd. Resultaten oroar forskarna eftersom bristande följsamhet till behandling kraftigt ökar risken för återinsjuknande i hjärt-kärlsjukdom och förtida död.

– Vår forskning visar att det är vanligt att patienter som drabbats av hjärtinfarkt avbryter medicinering som bevisligen minskar risken för återinsjuknande och död efter en hjärtinfarkt. Detta trots vårt skattefinansierade vårdsystem med subvention av receptbelagda läkemedel, säger Per Svensson, lektor vid Karolinska institutet och överläkare vid Södersjukhuset.

Efter en hjärtinfarkt får patienter sekundärpreventiva läkemedel utskrivna för att minska risken för återinsjuknande. Det rör sig om blodfettssänkande statiner, blodproppshämmande läkemedel samt blodtryckssänkande medicin. Dessutom erbjuds hjärtrehabilitering med träning och livsstilsråd. Trots detta slutade nästan hälften av patienterna att ta sina mediciner under den upp till 15 år långa uppföljningen.

Studien omfattade över 60 000 patienter som stod på sekundärpreventiv behandling ett år efter sin första hjärtinfarkt mellan 2006 och 2020. Resultaten visar att 49 procent sedan avbröt behandlingen med statiner, 40 procent slutade ta blodproppsförebyggande läkemedel och 45 procent avbröt sin blodtryckssänkande medicinering, före rekommenderad behandlingstid.

Forskarna såg att avbruten medicinering var associerat med låg disponibel inkomst och framför allt med invandring från ett utomeuropeiskt land.

– Varför fler med låg inkomst slutar att ta sin medicin efter en hjärtinfarkt behöver studeras vidare. Nu behövs interventionsstudier som syftar till att förbättra följsamhet till läkemedel, och patientgruppen med låg socioekonomi bör vara en prioriterad grupp, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Tidigare forskning har visat att dålig följsamhet till läkemedelsbehandling kan ligga bakom nästan var tionde hjärt-kärlhändelse. Den nya svenska studien bekräftar tidigare observationer att strukturella problem i vården riskerar att förstärka ojämlikheten i hälsa.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, e-post daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Per Svensson, lektor vid Karolinska institutet och överläkare vid Södersjukhuset

Fakta om forskningsstudien
Titel och länk: Income‐Level and Immigrant Status Are Associated with Discontinuation of Evidence‐Based Secondary Prevention Therapies After Myocardial Infarction
Publicering: Journal of American Heart Association, 23 juni 2025
Typ av studie: Studien bygger på data från kvalitetsregistret Swedeheart och omfattar patienter med en första hjärtinfarkt mellan 2006 och 2020. Totalt inkluderades 60 717 patienter med statinbehandling, 65 862 patienter med blodproppshämmande behandling och 51 486 patienter med RAAS-hämmare. Uppföljningstiden var upp till 15 år.
Resultat: I Sverige avbryter fler än fyra av tio hjärtinfarktpatienter sin sekundärpreventiva medicinering. Det visar en studie vid Karolinska institutet. Avbruten medicinering var starkt associerat med låg socioekonomisk status och att vara utlandsfödd.

Fakta om hjärtinfarkt (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Hjärtinfarkt är: En form av ischemisk hjärtsjukdom, vilket innebär att hjärtmuskeln drabbas av syrebrist till följd av minskat blodflöde. En hjärtinfarkt beror oftast på att det bildats en blodpropp som täppt igen något av hjärtats kranskärl, det vill säga de kärl som förser själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Blodet kan då inte passera och den del av hjärtat som skulle ha tagit emot blodet drabbas av syrebrist. Om syrebristen varar för länge skadas hjärtmuskelcellerna och dekan dö. Detta riskerar leda till en permanent hjärtmuskelskada och försämrad pumpförmåga.

Symtom: Det mest typiska symtomet hos både män och kvinnor är kraftig smärta mitt i bröstet. Ibland strålar smärtan ut till arm, nacke, hals, käkar, mage eller rygg. Smärtan är ihållande i minst 15 minuter. Den drabbade kan även må illa, få yrsel och känna ångest. Vissa kan få en så kallad ”tyst infarkt”, som inte ger någon smärta. Tyst hjärtinfarkt upptäcks oftast med EKG eller vid en ultraljudsundersökning och är vanligare bland kvinnor, äldre och personer med annan samsjuklighet, som diabetes och njursjukdom. Symtomen vid kärlkramp liknar dem vid hjärtinfarkt, men är lindrigare och uppkommer ofta i samband med fysisk eller psykisk ansträngning. Smärtan försvinner efter ett par minuters vila.

Drabbade i siffror:Varje år drabbas omkring 23 000 personer i Sverige av hjärtinfarkt. Årligen dör runt 4800 svenskar till följd av hjärtinfarkt. Dödstalen på grund av ischemiska hjärtsjukdomar har minskat med 68 procent mallen 2000 och 2023. Inom gruppen ischemiska hjärtsjukdomar är det framför allt akuta hjärtinfarkter som har minskat mest, med en nedgång på cirka 79 procent under samma period. Samtidigt har överlevanden efter en hjärtinfarkt förbättrats avsevärt.

Tiden är dyrbar:Experterna skiljer på hjärtinfarkt med ST-höjning på EKG (STEMI) och hjärtinfarkt utan ST-höjning (NSTEMI). En hjärtinfarkt med ST-höjning är allvarligare i det akuta skedet och varje minut är viktig när det gäller att återställa blodflödet i kärlet.

Forskningsframgångar:Under 1980-talet började akuta hjärtinfarkter behandlas med proppupplösande läkemedel, trombolys, vilket ledde till att fler överlever. Så småningom introducerades också ballongvidgning som är den vanligaste och rekommenderade akutbehandlingen idag, och på 1990-talet kunde man i studier se att metoden var ännu mer effektiv än trombolys som fortfarande används om transportavståndet till sjukhuset är mer än två timmar. Moderna hjärt-lungmaskiner (s.k. ECMO) gör det möjligt att syresätta blodet i flera månader utanför kroppen vid sjukdomar som innebär att lungorna eller hjärtat sviktar, exempelvis hjärtinfarkt.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål:Forskningens mål är att förutse och förhindra hjärtinfarkter samt att ta fram nya behandlingar som ger den som genomlevt en hjärtinfarkt fler friska år.

Finansiering:Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.