Samtliga landsting misslyckas med att uppfylla kraven vad gäller rekommenderad tid för kärlöppnande behandling vid större hjärtinfarkter. Dessutom finns det mycket stora variationer mellan landstingen. Det framgår av nya uppgifter som Hjärt-Lungfonden i dag presenterar i Hjärtrapporten 2011.
– Den som drabbas av hjärtinfarkt måste snabbt få vård. För att rädda fler behöver vården bli effektivar
Sverige har en mycket bra hjärtsjukvård, men fortfarande finns det stora variationer mellan olika regioner, inte minst när det gäller landstingens möjligheter att ge prioriterad hjärtinfarktsbehandling i tid. Detta trots att hjärtinfarkt är den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige. Det framgår av Hjärtrapporten 2011 som Hjärt-Lungfonden presenterar vid en pressträff tisdagen den 13 september.<
Med start tisdag den 5 juli börjar Hjärt-Lungfonden och Sjöräddningssällskapet att utrusta 35 räddningsbåtar på 19 orter med hjärtstartare. Det är första etappen i ett tre år långt projekt för att hjärtsäkra Sveriges kuster och skärgårdar. Projektet är ett samarbete mellan Hjärt-Lungfonden, Sjöräddningssällskapet och PostkodLotteriet.
– När ett hjärta stannar är snabba insatser med hjärt-lu
Ska svensk hjärtsjukvård vara lagom bra eller bäst i världen? Stora förbättringar har skett inom svensk hjärtsjukvård de senaste 20 åren men fortfarande är hjärtinfarkt den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige.
Sverige är idag sämre än genomsnittet inom OECD-länderna vad gäller antal döda per år i ischemisk hjärtsjukdom, där hjärtinfarkt ingår och är en av de viktigare dödsorsakerna. Stora
En svensk forskargrupp har lyckats kartlägga en hittills okänd mekanism som påverkar både skadeverkningarna av och överlevnaden i hjärtinfarkt. Resultaten publiceras i den medicinska tidskriften The Journal of Clinical Investigation i dag. Hjärt-Lungfonden är en av studiens finansiärer.
Antalet personer som är 80 år och äldre kommer att öka med 60% de närmaste 20 åren. Men forskningsstudier om hjärt-kärlsjukdom baseras huvudsakligen på personer under 70 år. Därför vet sjukvården i dag inte säkert hur de här patienterna ska behandlas. Hjärt-Lungfondens temadag utgjorde startskottet för en ny satsning på en stor och växande, men bortglömd patientgrupp.
Två av tre, 65 procent, som drabbas av hjärtinfarkt har diabetes eller förstadium till diabetes utan att veta om det. Diabetes är en allvarlig riskfaktor för hjärtinfarkt och risken att drabbas är mer än dubbelt så stor hos en diabetiker. Om fler får diagnos och behandling i tid för sin diabetes skulle fler liv kunna räddas.
– Eftersom diabetes är en kraftig riskfaktor för hjärtinfarkt är d
På tio år har antalet som dör i hjärtinfarkt minskat med 27 procent. Hjärt-Lungfondens mål är att med forskningens hjälp halvera dödstalen i akut hjärtinfarkt inom tio år, och därmed rädda drygt 5 000 liv om året. Under april samlar Hjärt-Lungfonden därför in pengar som ska gå direkt till forskning kring hjärtinfarkt.
– De senaste tjugo årens forskning har räddat tusentals liv. Vi har ett a
Många landsting har förbättrat behandlingen av kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt sedan Hjärt-Lungfondens förra granskning 2009. Men fortfarande finns det stora variationer mellan landstingen, och på riksnivå behandlas kvinnor i lägre utsträckning än män i samtliga tre granskade hjärtinfarktsbehandlingar. Det visar Hjärt-Lungfondens Kvinnohjärtindex 2011 som presenteras i dag.
Hjärt-Lungfo
Pressmeddelande den 1 mars 2011
Tre forskare får varsin treårig forskartjänst av Hjärt-Lungfonden. Deras forskning kan leda till bättre vård och behandling av patienter med hjärt- och lungsjukdomar.
Tjänsterna går till Leif Svensson, docent och överläkare vid Södersjukhuset i Stockholm och verksamhetschef vid Stockholm Prehospitala Centrum, Caroline Olgart Höglund, docent vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetss
Hjärtforskning är sista minuten-julklappen som bidrar till att fler hjärtan kan klappa längre, och bara tar några minuter att fixa. På Hjärt-Lungfondens hemsida kan man ge bort forskartid i julklapp och bidra till att lösa gåtorna kring hjärtsjukdomarna.
– Genom att ge bort forskartid i julgåva bidrar man till banbrytande forskning som gör att vi kan bli bättre på att både förebygga och bot