Det är fortsatt stora skillnader mellan olika sjukhus i vården vid akut hjärtinfarkt. Inte minst finns det ett stort utrymme för förbättringar när det gäller att förhindra att hjärtinfarktsdrabbade insjuknar på nytt. Det framgår av det kvalitetsindex som Hjärt-Lungfonden presenterar i samband med att Hjärtrapporten 2013 släpps vid en pressträff tisdagen den 10 september.
Sverige har tjänat 985 miljarder kronor på hjärtforskningens landvinningar mellan 1980 och 2010. Den absolut största delen av värdet utgörs av räddade liv och förbättrad livskvalitet, men även ökad arbetsförmåga bidrar. Det visar en ny studie som tagits fram på uppdrag av Hjärt-Lungfonden.
Forskning som Hjärt-Lungfonden finansierar har tagit fram en ny modell som förbättrar matchningen av donatorer gentemot patienter som behöver hjärttransplanteras. Nyheten publicerades i den medicinska tidskriften Scientific Reports igår.
Eva Lindberg, professor och lungläkare i Uppsala och Johan Assarsson, regeringens utredare av en ny patientlagstiftning samt innehavare av en rad styrelseuppdrag, har utsetts till nya ledamöter av Hjärt-Lungfondens styrelse. De ersätter Kerstin Ström och Jan-Åke Björklund.
Antalet personer som dör i akut hjärtinfarkt har minskat med mer än en tredjedel, 36 procent, under den senaste tioårsperioden. Det visar en ny sammanställning från Hjärt-Lungfonden. Men fortfarande är hjärtinfarkt den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige.
Det är dubbelt så vanligt att kvinnor som får hjärtinfarkt har rena kranskärl, jämfört med männen. Bland kvinnorna är andelen 15 procent och bland männen 7 procent. Det motsvarar 1 850 kvinnor årligen i Sverige, enligt nya beräkningar från Hjärt-Lungfonden. Under mars samlar Hjärt-Lungfonden in pengar till att rädda fler kvinnor från att dö i hjärtsjukdom.
Stockholms län ligger inte i topp vad det gäller svensk hjärtsjukvård, trots att länet är landets mest tätbefolkade region med närhet till både kvalificerad vård och forskning. Hur fungerar hjärtsjukvården i Stockholm egentligen och vad krävs för att bedriva både vård och forskning i världsklass? Den 6 mars arrangerar Hjärt-Lungfonden och AstraZeneca ett seminarium om framtidens hjärtsjukvård.
Nu delar Hjärt-Lungfonden ut 180 miljoner kronor till svensk forskning. Forskningen ska rädda liv genom att utveckla metoder och behandlingar för människor som har drabbats av sjukdomar i hjärta, kärl eller lungor.
De allra flesta som känner symptom på en hjärtinfarkt väntar alltför länge med att söka vård. Ofta tar det mer än två timmar innan de har kommit till sjukhus och fått en EKG-undersökning, trots att tiden är avgörande för att rädda liv och begränsa skador. Det framgår av ny statistik som presenteras av Hjärt-Lungfonden.
2012 års vinnare av diamantbollen, anfallsspelaren Lotta Schelin, kommer att under devisen “Make a healthy heart your goal” hjälpa Hjärt-Lungfonden, Svenska Fotbollförbundet, UEFA och World Heart Federation att sprida budskap kring flickors och kvinnors idrottande och hjärthälsa i samband med EM i damfotboll nästa sommar.
Andelen som drabbas och dör av akut hjärtinfarkt har minskat kraftigt under den senaste tjugoårsperioden. Dödligheten har minskat med 58 procent mellan 1990 och 2010. Det visar en ny rapport från Hjärt-Lungfonden, som just nu samlar in pengar till forskningsprojekt om hjärtinfarkt.
Idag presenterade utbildningsminister Jan Björklund regeringens forsknings- och innovationsproposition, där satsningar på life science lyfts fram som särskilt betydelsefulla. Hjärt-Lungfonden välkomnar satsningarna på spetsforskning men betonar att satsningar på klinisk forskning också är viktiga.
