Under 2013 drabbades närmare 28 000 svenskar av hjärtinfarkt. Det är en minskning med 8 procent jämfört med året innan. För att kunna minska antalet ytterligare krävs mer resurser till forskningen, enligt Hjärt-Lungfonden.
Nu får fem forskare varsin treårig forskartjänst av Hjärt-Lungfonden. Forskningen ska leda till nya och bättre behandlingar för de som lider av en hjärt-, kärl- eller lungsjukdom. En forskartjänst innebär att forskaren får sin forskning finansierad på hel- eller halvtid under tre år.
Nu delar Hjärt-Lungfonden ut 122 miljoner kronor till svenska forskningsprojekt. Forskningen ska rädda liv genom att utveckla behandlingar och metoder till hjälp för människor som drabbas av sjukdomar i hjärta, kärl eller lungor.
Antalet döda i hjärtinfarkt har minskat med 29 procent sedan 2007. Det visar en ny sammanställning av statistik som Hjärt-Lungfonden har gjort. En viktig orsak till minskningen är att hjärtforskningen har lett till bättre behandlingsmetoder.
Nästan var femte person med den allvarligare typen av hjärtinfarkt som tar sig till sjukhuset gör det på annat sätt än i ambulans – i egen bil, i taxi eller till och med till fots. Det innebär att många riskerar att få vård senare än om de hade tagit ambulans. Forskning visar även att risken för att dö i hjärtinfarkten ökar påtagligt om man inte ringer ambulans.
Allt fler unga drabbas av hjärtsvikt, kärlförändringar i handleden är en riskmarkör för hjärt-kärlsjukdomar och SCAPIS-studien har startat och börjat leverera resultat. I Hjärtrapporten 2014, som presenteras i dag för åttonde året i rad, lyfter Hjärt-Lungfonden fram de viktigaste forskningsresultaten från året som gått.
Det är stora skillnader i svensk hjärtvård beroende på var i landet man bor. Med några få dagar kvar till valet presenterar Hjärt-Lungfonden årets kvalitetsindex i samarbete med kvalitetsregistret Swedeheart. Poängen varierar kraftigt från 1,0 till 8,5 poäng. Kvalitetsindex ingår i Hjärtrapporten 2014 som Hjärt-Lungfonden ger ut för åttonde året i rad.
Det är stora skillnader mellan olika sjukhus i vården vid hjärtinfarkt. Det framgår av det kvalitetsindex som Hjärt-Lungfonden presenterar i samband med att Hjärtrapporten 2014 släpps vid en pressträff tisdagen den 9 september klockan 9.00.
Ekonomisk stress ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar enligt en ny svensk studie som presenteras i Hjärtrapporten som Hjärt-Lungfonden publicerar i september. I Sverige klarar var sjätte person inte oförutsedda utgifter på 8 000 kronor. Det innebär att 1,3 miljoner svenskar ligger i riskzonen.
Idag delade Prins Daniel ut Hjärt-Lungfondens stora forskningsanslag på 15 miljoner kronor till professor Jan Nilsson och docent Isabel Gonçalves från institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds universitet i Malmö. Forskarna ska ta fram ett vaccin mot åderförfettning som ska minska risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke.
Varje år drabbas cirka 4400 personer i Stockholms län av hjärtinfarkt. I dag har vi en så välfungerande akutvård att det i de flesta fall går bra. Men många vet inte att hjärtinfarkt är ett tecken på hjärtsjukdom. Med forskningens hjälp kan vi hitta de som riskerar att få en hjärtinfarkt innan sjukdomen slår till. Den som ändå drabbas kan få hjälp så att risken för en ny infarkt minskar betydligt.
Nästan två tredjedelar, 63 procent, av de som dör av hjärtinfarkt avlider innan de kommer till sjukhus, visar nya beräkningar från Hjärt-Lungfonden. Mer forskning behövs för att veta vilka som löper störst risk att drabbas, och fler skulle överleva hjärtinfarkten om de fick vård snabbare.