På alla hjärtans dag spenderar svenskarna uppskattningsvis 140 miljoner kronor på presenter, vilket motsvarar ungefär 150 heltidstjänster för forskare under ett år. Det visar beräkningar från Hjärt-Lungfonden, som med en Sifoundersökning också visar att 79 procent av befolkningen kan tänka sig att skänka pengar till välgörenhet på alla hjärtans dag.
Tack vare frivilliga gåvor från svenska folket kunde Hjärt-Lungfonden dela ut drygt 340 miljoner kronor till betydande forskningsprojekt under 2017. Det rekordstora beloppet används bland annat till SCAPIS, världens största kunskapsbank för forskning på hjärt-kärlsjukdom och lungsjukdomar.
Höga värden av det onda kolesterolet LDL är en viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom även efter att man har fyllt 80 år. Pågående adekvat behandling bör därför fortsätta. Det visar ny forskning med stöd av Hjärt-Lungfonden publicerad i Journal of American Heart Association lördagen den 6 januari.
Idag finns inte tillräcklig forskning om sambandet mellan medfött hjärtfel och barncancer samt mellan barncancer och hjärt-kärlsjukdom. Därför delar Barncancerfonden och Hjärt-Lungfonden nu tillsammans ut 5 miljoner kronor i forskningsanslag till fyra forskare som ska driva denna forskning vidare.
6 pressmeddelanden om utdelade anslag till forskare i Göteborg, Stockholm, Skåne, Uppsala, Umeå och Linköping.
Antalet som drabbas av stroke i Sverige har minskat kraftigt på tio år. 2016 drabbades 34 370 personer av stroke i landet – en minskning med hela 23 procent sedan 2006. Samtidigt presenterar Hjärt-Lungfondens nya Hjärtrapport forskning som kan göra livsavgörande skillnad.
87 procent av svenskarna kan göra hjärt-lungräddning, enligt en Sifoundersökning. Samtidigt visar Hjärt-Lungfondens nya Hjärtrapport att en stor majoritet av de 10 000 svenskar som årligen drabbas av plötsligt hjärtstopp dör. Med fler hjärtstartare, kortare responstid för ambulanser och aktuella kunskaper i hjärt-lungräddning skulle fler liv kunna räddas.
I dag lanserar Hjärt-Lungfonden Hjärtrapporten 2017 som sammanställer hjärthälsoläget och forskningens framsteg och utmaningar i Sverige. Antalet döda i hjärt-kärlsjukdom har minskat med nästan 7 000 personer per år under de senaste tio åren. Samtidigt leder vår livsstil till att riskfaktorer som fetma och stillasittande ökar kraftigt.
För första gången är fler än hälften av svenskarna feta eller överviktiga, ett tillstånd som leder till ökad risk för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Samtidigt visar en ny svensk studie, som presenteras i Hjärt-Lungfondens årliga Hjärtrapport, att gastric bypass-operationer kan göra diabetespatienter friskare.
Allt fler som drabbas av hjärt-kärlsjukdom räddas till livet. Men hjärtsvikt trotsar den positiva utvecklingen genom att orsaka lika många dödsfall idag som för 15 år sedan, enligt siffror från Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport. En ny studie har stora förhoppningar om att kunna häva tillståndet.
Dödligheten i hjärtinfarkt har halverats i Sverige på tio år, tack vare forskningsframsteg och livsstilsförbättringar. Samtidigt visar en genomgång av Hjärt-Lungfonden att skillnaderna växer i landet – norrbottningar löper 71 procent större risk att dö i hjärtinfarkt jämfört med stockholmare. Nu krävs mer resurser till forskningen för att jämna ut skillnaderna.
I dag delas Prins Daniels forskningsanslag till yngre lovande forskare ut till docent Mattias Carlström. Han tilldelas sex miljoner kronor av Hjärt-Lungfonden för att undersöka rödbetans möjligheter att minska risken för diabetes, njursvikt och hjärt-kärlsjukdom.