För många människor är Alla hjärtans dag förknippad med sorg och saknad. En ny Sifoundersökning visar att mer än var tredje svensk, 35 procent, har förlorat någon de älskar till följd av hjärt-kärlsjukdom. Samtidigt presenterar Hjärt-Lungfonden ny hoppingivande forskning som kan hjälpa vården att förutse vem som kommer att drabbas.
På alla hjärtans dag spenderar svenskarna uppskattningsvis 140 miljoner kronor på presenter, vilket motsvarar ungefär 150 heltidstjänster för forskare under ett år. Det visar beräkningar från Hjärt-Lungfonden, som med en Sifoundersökning också visar att 79 procent av befolkningen kan tänka sig att skänka pengar till välgörenhet på alla hjärtans dag.
Tack vare frivilliga gåvor från svenska folket kunde Hjärt-Lungfonden dela ut drygt 340 miljoner kronor till betydande forskningsprojekt under 2017. Det rekordstora beloppet används bland annat till SCAPIS, världens största kunskapsbank för forskning på hjärt-kärlsjukdom och lungsjukdomar.
6 pressmeddelanden om utdelade anslag till forskare i Göteborg, Stockholm, Skåne, Uppsala, Umeå och Linköping.
87 procent av svenskarna kan göra hjärt-lungräddning, enligt en Sifoundersökning. Samtidigt visar Hjärt-Lungfondens nya Hjärtrapport att en stor majoritet av de 10 000 svenskar som årligen drabbas av plötsligt hjärtstopp dör. Med fler hjärtstartare, kortare responstid för ambulanser och aktuella kunskaper i hjärt-lungräddning skulle fler liv kunna räddas.
Allt fler som drabbas av hjärt-kärlsjukdom räddas till livet. Men hjärtsvikt trotsar den positiva utvecklingen genom att orsaka lika många dödsfall idag som för 15 år sedan, enligt siffror från Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport. En ny studie har stora förhoppningar om att kunna häva tillståndet.
Dödligheten i hjärtinfarkt har halverats i Sverige på tio år, tack vare forskningsframsteg och livsstilsförbättringar. Samtidigt visar en genomgång av Hjärt-Lungfonden att skillnaderna växer i landet – norrbottningar löper 71 procent större risk att dö i hjärtinfarkt jämfört med stockholmare. Nu krävs mer resurser till forskningen för att jämna ut skillnaderna.
Hjärt-kärlsjukdom är fortfarande den vanligaste dödsorsaken och står för 35 procent av alla dödsfall i Sverige enligt nya siffror för år 2016. Hjärt-Lungfondens största forskningssatsning SCAPIS tillför ny kunskap som kan bidra till att minska dödligheten.
Väntetiden på ambulans ökar i Sverige, och varierar med nästan en halvtimme beroende på var du bor – en skillnad som kan vara livsavgörande för de 10 000 svenskar som årligen drabbas av plötsligt hjärtstopp. Nu stöder Hjärt-Lungfonden ett flertal forskningsprojekt för att fler liv ska kunna räddas.
På alla hjärtans dag kommer närmare hundra svenskar att mista livet på grund av hjärt-kärlsjukdom, som fortsätter att vara den vanligaste dödsorsaken. Samtidigt drabbas allt fler. I dag lever 1,9 miljoner personer i Sverige med hjärt-kärlsjukdom, enligt en ny siffra från Hjärt-Lungfonden, som kräver mer resurser till forskningen för att vända utvecklingen.
Antalet hjärtinfarkter fortsätter att minska i Sverige, tack vare forskningsframsteg och livsstilsförbättringar. Samtidigt är skillnaderna stora i landet – jämfört med stockholmare löper invånare i Norrbotten mer än dubbelt så stor risk att drabbas. För att minska skillnaderna och reducera antalet hjärtinfarkter ytterligare krävs mer resurser till forskningen, enligt Hjärt-Lungfonden.
Hjärtrapporten 10 år. Hjärt-kärlsjukdomar har under lång tid minskat i Sverige. Men med nya riskfaktorer, en åldrande befolkning och sjukdomar som ändrar karaktär riskerar utvecklingen att vara på väg att vända. För att förhindra detta krävs förebyggande insatser, bättre vård och mer resurser till forskning, skriver företrädare för Hjärt-Lungfonden i en debattartikel på Dagens Medicin.