66 procent av svenskarna har någon gång oroat sig för sitt hjärta efter att ha känt smärta, tryck eller oregelbundna slag – det visar en ny Sifoundersökning från Hjärt-Lungfonden. Nu uppmanar Hjärt-Lungfonden till hälsosammare levnadsvanor inför julen för att motverka stress och risken för hjärtinfarkt den tid på året då sjukdomen drabbar flest.
Kostnaden för svenskarnas dåliga matvanor beräknas till 53 miljarder kronor under ett år. Det visar en ny analys i Hjärtrapporten 2019 som Hjärt-Lungfonden släpper i dag. Nu efterfrågar Hjärt-Lungfonden en nationell handlingsplan för att förbättra svenskarnas matvanor.
Trots att högt blodtryck är en av de allvarligaste riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom kontrollerar inte ens var tredje vuxen svensk sitt blodtryck regelbundet. Det visar en ny Sifoundersökning från Hjärt-Lungfonden, som nu uppmanar fler svenskar att testa blodtrycket för att kunna förbättra sina levnadsvanor eller få behandling som leder till ett friskare liv.
Antalet hjärtstartare per invånare varierar kraftigt i landet – det visar Hjärtstartarindex, en ny kartläggning av landets hjärtstartare som Hjärt-Lungfonden har tagit fram. Sotenäs, som toppar kommunrankningen, har 24 gånger fler hjärtstartare per invånare än Storfors som ligger på sista plats. Nu krävs satsningar för att hjälpa alla dem som årligen dör av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus.
Stroke är en av våra vanligaste dödsorsaker med ungefär 7 000 döda per år. Nu visar en ny Sifoundersökning från Hjärt-Lungfonden att bara var fjärde svensk, 27 procent, känner till tecknen på stroke genom AKUT-testet. Om fler strokepatienter får snabbare tillgång till vård skulle många liv kunna räddas.
En svensk metod för att renovera donerade lungor som inte uppfyller traditionella kriterier för donation kan ge fler lungsjuka människor chansen att överleva. Nu bekräftar en studie finansierad av Hjärt-Lungfonden att metoden fungerar och är säker att använda vid transplantation.
Andelen feta eller överviktiga i Sverige har ökat med fyra procentenheter på tio år och omfattar i dag över hälften av Sveriges befolkning, enligt ny statistik från Folkhälsomyndigheten. Trots det kan endast var tredje svensk tänka sig att äta nyttigare under 2019. Det visar en Sifoundersökning från Hjärt-Lungfonden, som efterlyser en nationell plan för att göra det enklare att leva hälsosamt.
För många människor är julen en svår högtid – en ny Sifoundersökning från Hjärt-Lungfonden visar att 7 av 10 svenskar, 70 procent, saknar någon som har dött i förtid. Samtidigt visar ny statistik att antalet svenskar med hjärt-kärlsjukdom har ökat till två miljoner. Nu efterlyser Hjärt-Lungfonden en nationell plan som gör det enklare för alla svenskar att leva hälsosamt.
Trots att högt blodtryck är en av de allvarligaste riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom kontrollerar endast varannan pensionär sitt blodtryck regelbundet. Det visar en ny Sifoundersökning från Hjärt-Lungfonden, som nu uppmanar fler svenskar att testa blodtrycket för att möjliggöra tidig behandling och minska risken att dö i förtid.
31 000 svenskar dog av hjärt-kärlsjukdom under 2017, vilket motsvarar 34 procent av alla dödsfall i Sverige och innebär att hjärt-kärlsjukdom fortsatt är den vanligaste dödsorsaken. Under 20 år har dödligheten i hjärt-kärlsjukdom nästan halverats, men nu varnar Hjärt-Lungfonden för att förändrade livsstilsvanor riskerar att bryta den positiva utvecklingen.
Endast 16 461 av landets 40–50 000 hjärtstartare är registrerade, och alltför få hjärtstartare är placerade där de behövs som bäst. Det visar en kartläggning inför Restart a heart-day beställd av Hjärt-Lungfonden, som efterlyser fler tillgängliga hjärtstartare för att hjälpa de närmare 6 000 svenskar som årligen drabbas av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus.
Nästan två av tre svenskar, 62 procent, vet inte var närmaste hjärtstartare finns – det visar en ny Sifoundersökning från Hjärt-Lungfonden. Nu krävs satsningar för att öka tillgängligheten till hjärtstartare i samhället för att hjälpa de nära 10 000 svenskar som årligen dör av plötsligt hjärtstopp.