Idag publicerar Hjärt-Lungfonden en rapport som summerar kunskapsläget och pågående forskning om covid-19 kopplat till hjärt- och lungsjukdomarna. Rapporten diskuterar också pandemins påverkan på hur många som har drabbats av sjukdomar i hjärta och lungor samt på vården av dessa sjukdomar. Även resultaten från en enkät till forskare med pågående anslag från Hjärt-Lungfonden om pandemins effekter p
KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) är en av vår tids stora folksjukdomar, med mellan 400 000 och 700 000 drabbade bara i Sverige. I Malmö har en forskargrupp utvecklat en ny metod som med hjälp av nanopartiklar kan upptäcka KOL i ett mycket tidigare stadium än vad som är möjligt med de metoder som används idag. Studien är en del av SCAPIS, Hjärt-Lungfondens hittills största forskningssatsning.
Varje år drabbas närmare 14 000 män av stroke i Sverige, varav närmare en av tre i arbetsför ålder. Motsvarande siffror för hjärtsvikt är 12 000, varav cirka en av fem är i arbetsför ålder. Nu visar en studie med stöd av Hjärt-Lungfonden att stroke och hjärtsvikt ökar bland yngre män. Forskarna ser en koppling till fetma och dålig kondition i övre tonåren, men även andra faktorer som kan inverka.
Personer med typ 2-diabetes som smittas med covid-19 har en signifikant ökad risk att behöva intensivvård. Det visar en stor studie finansierad av Hjärt-Lungfonden. Studien som omfattade mer än två och en halv miljoner svenskar, varav 500 000 från diabetesregistret, visar även på ökad dödlighet till följd av covid-19 hos personer med typ 2-diabetes.
– Forskningen inom diabetesområdet har va
Hjärt-kärlsjukdom och vissa lungsjukdomar ökar risken för komplikationer vid covid-19 och ungefär en av tio personer drabbas av utdragna symtom av den svåra folksjukdomen. Hjärt-Lungfonden har därför beviljat 15,7 miljoner kronor i anslag till 30 forskningsprojekt som ska bidra till mer kunskap om både den akuta fasen och långtidseffekterna av covid-19.
Under 2020 ökade andelen sekundärpreventiva uppföljningar inom hjärtvården via telefon i Sverige från en fjärdedel till närmare hälften. Det visar Hjärt-Lungfondens genomgång av kvalitetsregistret Swedehearts senaste årsrapport som publiceras idag. Behandlingsresultat fortsätter förbättras, trots avsaknaden av fysiska besök.
Förutom begränsade resurser är anledningen bakom den kraftiga ökni
Förekomsten av lungsjukdomen KOL, en av våra stora folksjukdomar har minskat i Sverige. Det visar en studie med stöd från Hjärt-Lungfonden. Antalet med svår eller medelsvår sjukdom har halverats på 15 år. Den främsta förklaringen är att allt färre röker.
– KOL leder till för tidig död och lidande för många människor i Sverige. Att forskning nu kan visa att det skett en minskning av förekomsten
Hos patienter med svår covid-19 överreagerar det medfödda immunsystemet. Denna överreaktion kan ligga bakom proppbildning och försämrad syresättning som drabbar patienterna. Det visar en studie från Uppsala universitet med stöd från Hjärt-Lungfonden på de första 66 patienterna med svår covid-19 som lades in på IVA i Uppsala under våren 2020.
-Våra resultat öppnar upp för nya behandlingar av sv
Omkring 800 000 personer i Sverige lever med astma - ett spektrum av sjukdomar svåra att fastställa. Genom att mäta biomarkörer i urinprov visar forskning med stöd från Hjärt-Lungfonden att det går att avgöra vilken typ av astma en patient har och hur svår den är. Upptäckten kan på sikt leda till bättre och mer individanpassad behandling, framför allt av patienter med svår astma.
Första mottagare av Hjärt-Lungfondens 6 miljoner kronor stora, nyinstiftade preventionsanslag är Maria Bäck, docent i fysioterapi och kliniskt verksam inom hjärtrehabilitering vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
Hjärt-Lungfondens största satsning genom tiderna, befolkningsstudien SCAPIS, öppnar idag för forskare knutna till svenska lärosäten. Studien, som har resulterat i en forskningsbank med data, bilder och prover från över 30 000 deltagare, är en milstolpe inom svensk medicinsk forskning. Aldrig tidigare har forskning kunnat bedrivas på ett djupare och mer omfattande underlag baserat på moderna svensk
Det kroppsegna proteinet placental tillväxtfaktor har enligt en nypublicerad svensk studie med stöd av Hjärt-Lungfonden visat sig bidra till att reparera skador på kärlväggen och därigenom minska risken för att plack brister och ger upphov till infarkt. Forskningsresultatet är ett viktigt steg i jakten på nya behandlingar mot hjärtinfarkt.