Hjärt-Lungfonden delar ut 30 miljoner kronor till livsviktig forskning vid Linköpings universitet. Pengarna delas ut till 15 forskare och deras forskningsprojekt. En av forskarna är professor Maria Lerm, vars forskning kommer undersöka en ny metod för att förbättra diagnostiken av allvarliga lungsjukdomar, bland annat genom ett enkelt hostprov.
Kroniska luftvägssymptom kan vara svåra att diagn
Hjärt-Lungfonden delar ut 70 miljoner kronor till livsviktig forskning vid Göteborgs universitet. Pengarna delas ut till 36 forskare och deras forskningsprojekt. En av forskarna är Emma Hansson, specialistläkare i Thoraxkirurgi, vars forskning ska utforma individuellt anpassad kirurgisk vård till kvinnor vid kranskärlsoperationer.
– Kvinnor är generellt underrepresenterade i hjärtkirurgiska stu
Hjärt-Lungfonden delar ut 76 miljoner kronor till livsviktig forskning vid Lunds universitet. Pengarna delas ut till 37 forskare och deras forskningsprojekt. En av forskarna är professor, Gunilla Westergren-Thorsson vars arbete kan förbättra diagnos och behandling av lungsjukdomen KOL.
– KOL saknar idag botemedel. Den här forskningen är möjlig tack vare gåvor från svenska folket till Hjärt-Lung
Självrapporterad astma har de senaste tjugo åren ökat från knappt 10 till 12 procent bland 16-84-åringar i Sverige. Förra året uppgav cirka en miljon i åldersgruppen att de lever med astma. Det visar statistik från Folkhälsomyndigheten som Hjärt-Lungfonden har sammanställt. Forskning visar att bland annat luftföroreningar, längre pollensäsonger och alltför sterila miljöer ligger bakom.
Personer med dålig tandhälsa har en högre risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom jämfört med personer med en god tandhälsa, visar en ny studie vid Lunds universitet med anslag från Hjärt-Lungfonden. Forskarna anser att en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom kan upptäckas redan hos tandläkaren.
– Våra resultat visar att personer med självrapporterad dålig tandhälsa har en högre tioårig risk för
Barn till kvinnor med polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) har förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom, både under barndomen och som unga vuxna, visar en omfattande studie vid Karolinska Institutet med stöd från Hjärt-Lungfonden. PCOS drabbar cirka var tionde kvinna i fertil ålder.
– Detta är en av de första studierna inom det här området. Nu behövs det mer forskning för att kunna ge tydliga rekommen
Kvinnor med höga nivåer av en specifik antikropp har betydligt lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt och kranskärlssjukdom, visar en ny studie från Karolinska Institutet med anslag från Hjärt-Lungfonden. Nu hoppas forskarna att upptäckten kan bidra till utvecklingen av ett nytt vaccin för att förebygga hjärt-kärlsjukdom.
– Vi har tidigare sett detta samband hos män, men nu kan vi för första gå
Närmare 120 000 kvinnor i åldrarna 45-57 år i Sverige lever med svåra klimakteriebesvär, enligt en skattning som Hjärt-Lungfonden har gjort med hjälp av en ny studie och befolkningsstatistik från SCB. Besvären kopplas enligt den aktuella studien till en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och allt fler forskningsstudier visar nu på vikten av att lyfta kvinnors hjärthälsa.
De senaste 20 åren har andelen unga vuxna som uppger att de har högt blodtryck fördubblats, visar statistik som Hjärt-Lungfonden sammanställt från Folkhälsomyndigheten. Utvecklingen oroar forskare, eftersom högt blodtryck är den vanligaste orsaken till för tidig död i hjärt-kärlsjukdom.
– Att vi ser en så kraftig ökning av högt blodtryck bland unga vuxna är väldigt oroande. Forskning visar att
Dödligheten efter hjärtinfarkt är likartad för patienter födda utomlands som för patienter födda i Sverige, både på kort och lång sikt. Detta trots att de som är födda utomlands har en större riskfaktorbörda. Det visar den senaste årsrapporten från Swedeheart, ett kvalitetsregister med finansiering från Hjärt-Lungfonden.
Det årliga antalet nya fall av hjärt-kärlsjukdom i Sverige väntas öka med 51 procent de närmaste 50 åren, givet dagens levnadsvanor. Det framgår av siffror från simuleringar genomförda av Hjärt-Lungfonden i samarbete med Folkhälsomyndigheten. Simuleringarna visar också att förbättrade matvanor skulle ge störst positiv effekt på hjärt-kärlhälsan jämfört med andra levnadsvanor.
Var femte person i medelåldern lever med kraftig dagsömnighet, visar en studie vid Uppsala och Göteborgs universitet med anslag från Hjärt-Lungfonden. Nattsömnens längd, negativ stress och känslan av brist på kontroll visade sig vara starkt kopplade till dagsömnigheten, faktorer som även kopplar till ökad risk för hjärt- och lungsjukdom.
– Att så många lever med dagsömnighet visar på ett behov